Socionomer ljuger och ställer diagnoser

larwain lägg av med din nedsättande och värdelösa retorik, du kommer inte att nå framgång med den.

Den är inte menad att vara nedlåtande, men det är svårt att på annat sätt framföra att du har fel och inte kan tolka texter.

Om du uppfattar den som nedlåtande är nog för att tills du börjar svara på raka frågor så kommer jag upprepa dom.
Annars kommer man inte vidare i en diskussion.

Är det rättvist att säga att du samtidigt tycker att det omhändertas för många och för få barn i Sverige? Och att samtliga insatser (eller brist på) är felaktiga och därtill utförda av yrkesgrupper som har en otillräcklig höjd på utbildning?

Det är kvalitén som brister, detta är inte en kvantitetsfråga där det handlar om en viss kvot som ska eller inte ska omhändertas.

Det handlar om att brister i hanteringen gör att socialtjänsten missar där det behövs insatser samtidigt som man gör insatser som inte det finns grund till.

Inom ex. polisen använder sig utredare av vetenskapliga utredningsmetoder för att säkerställa kvalitén detta är något som saknas inom socialtjänsten där man helt och hållet förlitar sig på ett tyckande och en åsikt detta har gjort processen att hanteringen blir helt rättsosäker.

Om du ex. lyssnar på inslaget från SR Ekot så framgår det hur utredningen färgas och förvanskas till syfte att Tingsrätten ska fatta ett annat beslut än vad de annars skulle göra. Därtill så har handläggare på socialtjänsten uttalat sig i frågor som ligger långt utanför dennes kompetensområde.

Beträffande utbildningen så skiljer den sig från lärosäte till lärosäte men generellt så saknas adekvat utbildning när det gäller områden som ex. barn och barns utveckling respektive behov, psykologi och utredningsteknik för att nämna några viktiga områden. En utredare inom socialtjänsten kan vara en socionom men på många förvaltningar ställs inte ens det kravet utan det kan gå bra med vilken högskoleutbildning som helst.

Jag skulle önska att vi någon gång i framtiden kunde få en rättssäker socialtjänst som arbetar för barn och familjers bästa vilket tyvärr inte riktigt är vad vi har idag. Sedan finns det naturligtvis riktiga bra personer som gör en god insats men det uppväger tyvärr inte bristerna. 

Du kan börja med att förklara och styrka dina påståenden beträffande 

"Du är oärlig i din diskussion angående hur processen fungerar."

samt

"Du är oärlig i din diskussion angående vad myndighetsutövande är."

Sedan tycker jag du kan ta och läsa igenom forumreglerna

Så länge det är människor som utför arbetsuppgifter, uppdrag, utredningar och vad det nu kan handla om kommer det alltid att finnas risker för att något missas, missförstås, uppsåtligt negligeras och mycket mer. Det begås misstag inom polismyndigheten också, ibland med väldigt tragiska följder. 

Jag delar förstås uppfattningen att det ska ställas mycket höga krav på socialtjänsten och de som arbetar inom den samt på tillsynsmyndigheten inom berörd sektor, och det finns ingen som helst anledning för dem att slå sig till ro och vara nöjda, men med det sagt så får man nog också försöka ha realistiska förväntningar på något som är mycket svårt att hantera. 

Du har så rätt det du skriver och refererar till att det är människor inte någon med övernaturliga krafter eller så, detta är extremt svårt arbete och då behöver det finnas bra grund att luta sig emot och det saknas idag.

Det brister på många områden men det som skiljer detta är att det finns inget kvalitetssystem att luta sig emot (BBiC finns som ett försök från Socialstyrelsen, men används till stora delar bara för att påvisa en fin logotyp).

Vi förtjänar en bättre kvalité, vi förtjänar att barn inte far illa i systemet, vi förtjänar att man inte kastar bort miljontals kronor på utredningar där det räckt med lite vetenskapligutredning och några möten för att reda ut/lösa problemen.

 

Lars Celander: Socialtjänsten tar barn på vaga grunder

Nedan några korta utdrag ur artikeln.Hur skall man då som förälder skydda sig mot en schabblande socialtjänst? Bra fråga. Ett alternativ är att flytta  utomlands. Ett annat är att aldrig skaffa barn. Min dotter, som nu är 16 år, väljer bägge. Hon vågar inte ta den risken man tar som förälder i Sverige.

www.dn.se/asikt/socialtjansten-tar-barn-pa-vaga-grunder/

Ett bra sätt är om man aldrig lämnar ifrån sig utredningar och beslut utan att det granskats av ytterligare en kompetent person på myndigheten.
Men det kräver också att man har en arbetskultur där man kan ifrågasätta och ställa krav på varandra, vilket tyvärr saknas på många myndigheter.

Du ställer höga krav på fakta och objektivitet säger du. Sedan länkar du till insändare och debattartiklar?

Du vet att vem som helst kan skriva in i princip vad som helst på dessa sidor?

Jag kan skriva om tomten på dessa sidor. Det är för att alla vet att sidorna är till för personligt tyckande, inte fakta.