Hej!
Vi ska påbörja vår fjärde ivf i augusti/september. Det är alltid skönt att kunna skriva av sig och diskutera med andra som går igenom liknande, så häng gärna med i tråden så peppar och hjälper vi varandra under behandlingarna!
Hej, jag hoppar in här :)
Har precis startat med sprutorna gonal f på första ivf försöket, vi kör privat då väntetiderna var väldigt långa. Spännande att få komma igång, ska på första ultraljudet imorgon och håller tummarna att det har bildats äggblåsor. Läkaren var osäker på vilken dos av gonal f jag skulle ha, först sa han 175 och sen ändrade han till 225 vilket jag har börjat med nu. Vilken dos hade ni? Jag är 35 och hade amh värde på 1,9
Åh vad spännande!
Vi ska också starta vår första ivf nu i dagarna förhoppningsvis! När mensen kommer, aldrig har man längtat efter mensen som nu.. den är beräknad till måndag dock har jag blivit förkyld så hoppas hoppas det går över snabbt så jag kan börja denna cykel.
jag fick 150 till att börja med men tog ett AMH när jag var där och det var högt så hon sänkte min dos till 125 bara. Vilket är rätt skönt då jag är orolig för överstimulering. frågade dock inte vad amh:et låg på.
Hur har det gått att ta sprutorna för dig?
Jag plussade på RV8 är på 10 idag. Har haft molvärk och idag har det krampat och stuckit i högra äggstock! Någon som vet vad det kan betyda? Orolig! Har TD på onsdag 11/9. Är detta ett tecken på att det kommer släppa? Det var en hemsk smärta men har inte fått nån blödning än så länge.
Grattis till plus! Jag har också haft liknande smärtor i ena äggstocken nu mellan RD6-11 men fick höra av barnmorskan att det kan vara ligamenten runt livmodern som man känner av. Håller tummarna på att det är ett bra tecken! :)
Okej! Skönt! Då behöver det inte vara något dåligt. Man går runt och är livrädd hela tiden... dessa dagar är allt för långa.
Nej inte nu, jag ska på mitt första besök nu i september och är så nervös. Vi har varit tvungna att vänta i ett halvår för att läka efter en operation på livmodern. Tog ni paus för att det var för tufft? Vad jobbigt att inte få veta vad det beror på. Då kanske det blir svårt för oss oxå, man brände bort ett endometrios ärr på livmodern i samband med operationen. Visste inte ens om att jag hade men de hittade ett. Vad skönt att ni fick bra med ägg och befruktning, än finns det hopp även om jag föratår att hålla hoppet uppe. Förstår inte hur man ska orka. Har du något samtalsstöd, kurator eller psykolog?
Gör era män (ni kvinnor som gör ivf tillsammans med en man) något för att förbättra sin egen spermakvalitet?
Sittar mest och funderar då jag själv googlar land och rike för att försöka komma till bukt med vad jag själv kan göra annorlunda ^^
Det tog min sambo 4 misslyckade insättningar för att själv kolla upp vad han kunde göra. Så nu äter vi båda Omega3, kosttillskott och han har helt slutat dricka sen 2 mån tillbaka på eget initiativ.
Vårt "problem" är lite slöa simmare hos sambon, men dock högt antal simmare. Så de säger att det inte alls är omöljigt för oss naturligt men eftersom det inte funkar så kör vi ICIS mpt spermakvatilén.
Hur gick ultraljudet, verkar dosen vara lagom?
Åh vad spännande!
Vi ska också starta vår första ivf nu i dagarna förhoppningsvis! När mensen kommer, aldrig har man längtat efter mensen som nu.. den är beräknad till måndag dock har jag blivit förkyld så hoppas hoppas det går över snabbt så jag kan börja denna cykel.
jag fick 150 till att börja med men tog ett AMH när jag var där och det var högt så hon sänkte min dos till 125 bara. Vilket är rätt skönt då jag är orolig för överstimulering. frågade dock inte vad amh:et låg på.
Hur har det gått att ta sprutorna för dig?
Nej inte nu, jag ska på mitt första besök nu i september och är så nervös. Vi har varit tvungna att vänta i ett halvår för att läka efter en operation på livmodern. Tog ni paus för att det var för tufft? Vad jobbigt att inte få veta vad det beror på. Då kanske det blir svårt för oss oxå, man brände bort ett endometrios ärr på livmodern i samband med operationen. Visste inte ens om att jag hade men de hittade ett. Vad skönt att ni fick bra med ägg och befruktning, än finns det hopp även om jag föratår att hålla hoppet uppe. Förstår inte hur man ska orka. Har du något samtalsstöd, kurator eller psykolog?
Vi har inte! Men har hört att de som är ensamstående eller behöver donerade ägg eller spermier gör det, eller något sånt? Tror inte det är något att oroa sig för!