Regler för 18-åring ?

Oj, trist med pappans inställning där faktiskt. Blir liksom inte bättre av sånt.

Usch ja, inbrottstjuv tänker man verkligen så det måste ni få honom förstå att det inte fungerar, även om det är bara är kompisar han har med sig hem.

Här är en liten inblick hos oss:19-åringen, asperger och är den som har absolut svårast att städa och komma igång med tråkiga saker (helt i linje med både asperger och adhd- då det handlar om att den kognitiva funktionen inte fungerar som hos andra, dvs att starta, ta tag i saker). Hjälper inte till med något, om det inte är något han själv vill. Vi pratar mkt om städning eftersom jag vill att han ska hålla efter sitt eget rum åtminstone men det går sådär. Han tvättar i af sin egen tvätt. 

 

Nästa tonåring gör inte mkt heller, men stökar inte till så värst, behöver inte städa så mycket i sitt rum. Lagar en del mat till sig själv (vilket helst storebror inte gör) och tvättar sin tvätt. Hjälper till med saker om man ber honom. En period då han inte gick i skolan utan var hemma mycket, hade han diskmaskinstjänst. Då var det hans uppgift att se till att diskmaskinen var urplockad tills vi kom hem från jobbet för det blir ju raskt en massa ny disk när man är så stor familj. Det fungerade riktigt bra och var faktiskt en stor hjälp. 

 

Tredje tonåringen har ansvar att städa ett badrum, vilket går sådär. Han gör det då och då men trots att han är en driftig och bra kille så måste man ändå då och då visa hur man städar ett badrum ordentligt, det är som om han glömmer bort. Hans flickvän sover här en del, och då vet vi aldrig om de ska äta här, om bara han ska äta här eller om båda drar hem till hennes familj och äter - eller var de ska sova för den delen. Vi har pratat med dem flera ggr om det. Vi vill veta hur mycket mat vi ska laga men de lever i nuet och har sällan planerat hur tex helgen kommer se ut.Vi har fått acceptera att de inte helt vet så vi försöker laga mat som inte gör så mycket om det blir kvar av, tex spagetti och köttfärssås. Sån mat som man gör i "mängd" och inte tex när man steker varsin köttbit. Om de dyker upp och vi inte hade planerat för det, finns det alltid nåt i frysen som de kan laga själva, tex hamburgare. Annars går de själva iväg och handlar då vi bor nära en mataffär.

 

Fjärde barnet, yngre tonåring, städar dåligt. Hänger mkt med kompisar och tränar en hel del så hon är inte hemma så mkt. Har delvis ansvar för husdjur vi har (mest för hennes skull vi har dem) men så fort hon började högstadiet så minskade intresset trots ett flera år idogt djurintresse och det är mest jag som får städa åt dem nu. Hon städar om man säger till henne men vi vill ju att hon ska göra det av sig själv och det ingick i dealen att hon får barnbidraget mot att hon har huvudansvaret för husdjuren.

 

Yngsta barnet, ännu ej tonåring - supernoggrann, rummet är alltid fint. Ställer alltid upp om vi ber om hjälp osv. 

Ska man se något mönster här så är det väl att det sker något så fort de fyllt 13 - och det är bara att härda ut- till slut har de mognat, flyttar hemifrån och sköter sitt eget :) 

 

Vi äter i princip aldrig mat tillsammans alla 7, så är det bara. Skulle aldrig fungera om vi försökte hålla fasta middagstider med allas olika skoltider, träningstider mm. 

. Stänger av elementet i rummet o sover med öppet fönster på vintern fastän vi förklarat att huset inte mår bra av det. Vägrar ha mattor fastän han har splitterny golv i sitt rum som förstörs av hans datastol osv

Skruva igen fönstret.

Om där är termostat på elementet så ta bort vredet så att han inte kan stänga av det. Annars tar ni bort dörren och sätter ett liksom tråddraperi istället, så kommer värmen från övriga huset in på rummet.

Sen köper ni ett plastunderlägg från Ikea och lägger under stolen, eller så får han börja spara nu för att betala renoveringen av rummet när han flyttar. 

Jag undrar ju vad andra har kommit överens med sina "unga vuxna" om . Förslag/tips eftersökt jag. I nuläget vet man aldrig om bonusen ska äta med oss eller ens komma o sova. Helt plötsligt kan han stå i våran hall mitt i natten när han eg. Ska sova hos sin mamma. Hör aldrig av sig utan dyker upp sent o har i släptåg för oss okända som bara traskar in i vårat hem. Hjälper aldrig till hemma,städar aldrig i sitt rum. Har husdjur här som han missköter så vi får ta hand om dom istället . O så fort vi påpekar nåt så sticker han utan att säga vart eller när han ska komma tillbaka. Så tips på vad vi kan göra åt situationen för den är ohållbar just nu.

Du är försörjningsskyldig så länge som barnen går i gymnasiet. Det betyder att du måste ge barnet föda oavsett, vilket krasst innebär att du inte kan ställa motkrav för att få tillgång på föda. 

Smartast är att ha en kommunikation och kompromissa för att få en dräglig social tillvaro.

Det där kan vara svårt. Min upplevelse är att våra tonåringar har fattat att de måste vara tysta när vi andra ska sova, och det fungerar bra nu, men det har tagit tid och man har fått säga det vecka ut och vecka in :) I takt med mängden "tjat" + att de faktiskt mognar så tänker de sig för mycket mer nu. Nu behöver vi nästan aldrig säga något. 

Ta hans nyckel. Han ska inte komma indrällande mitt i natten med kompisar i släptåg och störa i ert hem. Sälj/omplacera hans husdjur. Sköter han dom itne ska han inga ha. Det är djuren som blir lidande. Vad är der för djur? Kräv att han städar sitt rum. Plockar ungan sin skit och diskar sin disk samt tvättar sina egna kläder. 

Skruva igen fönstret.
Om där är termostat på elementet så ta bort vredet så att han inte kan stänga av det. Annars tar ni bort dörren och sätter ett liksom tråddraperi istället, så kommer värmen från övriga huset in på rummet.
Sen köper ni ett plastunderlägg från Ikea och lägger under stolen, eller så får han börja spara nu för att betala renoveringen av rummet när han flyttar.