Varför tycker så många mammor och bonusmammor illa om varandra?

Varför är det så illa att kalla sig för bonusmamma om man tar en föräldraroll i ett barns liv, speciellt om barnet är litet och man har en form av föräldra- & barnrelation? Jag är själv uppvuxen med skilda föräldrar och har alltså haft både bonusmamma och bonuspappa. Jag anser att min bonusmamma har tagit en större föräldraroll än min bonuspappa och har alltid kallat min bonusmamma för just bonusmamma när jag pratar om henne med andra medan jag kallat min bonuspappa för mammas kille. Min bonusmamma kom in i bilden när jag var yngre och vår relation blev naturligt som en föräldra- & barnrelation medan mammas kille kom in i bilden när jag var lite äldre och därför inte behövde ta hand om mig på samma sätt. Jag har stor respekt för min bonusmamma och anser att hon har all rätt att kalla sig för det. Hon har trots allt hämtat/lämnat på skolan, lagat mat till mig, tröstat när jag varit ledsen, lagat mat till mig, tagit hand om mig när jag varit sjuk, lekt med mig osv precis som mina föräldrar gjort - för att hon älskat mig och valt att göra detta när hon egentligen inte behövt. Min mamma har alltid uppskattat min bonusmamma för att hon tagit hand om mig varannan vecka.

Varför är det så illa att inte kalla sig för mamma eller pappa då det inte är det en är?

Så vad är det som gör att man försöker ta över mammans roll? Att man säger att man är bonusmamma de gånger man nu behöver förklara vem man är eller att man är engagerad i barnet? Tycker du att man ska behandla sin partners barn som sina egna eller ska man göra skillnad på barnen i sitt hushåll för att undvika att ta över mammans roll?

Om man är så osäker på sitt föräldraskap att man tror att någon försöker ta över rollen som förälder för att de engagerar sig i barnet får man kanske ta en titt på sig själv istället för att bli rabiat på en person som råkar finnas i ens barns liv..

Mkt få bonusmammor försöker "ta över", har faktiskt inte mött en enda. Inte läst om speciellt många heller som påstår sig vilja göra det. Läst många rabiata inlägg här på FL dock där vissa TROR att bonusmamman föraöker ta över.

Ungefär lika mycket substans i de påståendena som påståendet vissa dragit igång på sociala medier gällande vintermust/julmust :D

Du får gärna ge ett exempel på någon som försöker ta över.

Jag vet inte. Gör bara analys av samhället jag lever i. Och en förklaringsmodell till varför det är mer konflikter mellan mammor och bonusmammor än pappor och bonuspappor.

Tycker att man ska behandla barn man möter med respekt och omsorg.

En bonusmamma som tar barn om barnen på heltid varannan vecka (istället för pappan som kör lastbil eller vad det nu än kan vara här på familjeliv) har faktiskt tagit över mammans roll varannan vecka.

Du skulle kunna svara på min fråga istället för att svara med en motfråga, men som svar på din motfråga så anser jag att man som närvarande bonusförälder för all del kan kalla sig för bonusförälder/extraförälder/styvförälder då denna faktiskt tar ett föräldraansvar över barnet. En extra vuxen för mig kan likaväl vara mammans bästa kompis som man har en fin relation med men som inte uppfostrar. Om man uppfostrar ett barn på halvtid så anser jag att den personen är en förälder oavsett om man har biologiska band eller inte. Personen ersätter i de flesta fall inte en redan existerande förälder utan kompletterar helt enkelt föräldraskalan som i vissa fall faktiskt består av fyra föräldraroller där två är föräldrar och två är bonusföräldrar.

Fast nu blir jag förvirrad. Gör bonusmamman fel i situationer som ser ut så? Är det då bonusmamman som ?tar över?? Eller ställer hon upp för familjen?

En bonusmamma som tillsammans med pappan tar hand om de barn som finns i hushållet då? Eller är det viktigt att det är just pappan som ser till barnets behov, bonusmamman kan tex inte natta barnet eller läsa läxor med barnet för att då tar hon över mammans roll? Vart går gränsen?