• Anonym (Inga)

    Styvmamma-upproret

    Är det inte dags för oss styvmammor/bonusmammor att sätta stopp nu? Många av oss kämpar med pappor som lever varannan vecka med sin första kull med barn och som styrs av dåligt samvete i sitt föräldraskap. Som curlar och curlar och låter bonusbarnen göra vad dom vill. Addera ett ex som beter sig likadant mot barnen ovanpå det så är soppan komplett. Har man gemensamma barn i en sådan här konstellation så får man snabbt vänja sig vid att de gemensamma barnen alltid kommer sist. Håller ni med?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-03-17 10:42
    Detta inlägg riktar sig alltså till andra styvföräldrar som upplever problem i sina styvfamiljer och vill ventilera dessa problem. Om andra vill kommentera, vänligen respektera vår rätt att diskutera våra problem och bidra med något konstruktivt till tråden, inte det gamla utslitna kommentarerna: Du är en styvhäxa/du visste vad du gav dig in på när du valde en partner med barn/skilj dig då.

  • Svar på tråden Styvmamma-upproret
  • Ess
    Anonym (V) skrev 2020-03-13 12:23:29 följande:

    Helt rätt faktiskt! Men jag måste fråga? Var du så tuff från början eller var det turbulent för dig också i början med en nyfödd?

    Jag var nämligen inte så stark i början utan det kom sen.


    Det drevs till sin spets ganska snabbt, och iom omställningen och tröttheten så blev jag rätt bitsk. Men turbulent var det, det var en lång period kantad av mest bråk. Det var ingen direkt rolig period och jag var rätt trött på alltihop.
  • Miss Skywalker
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-13 14:56:03 följande:
    Jag tycker det är lite lustigt att se den där tummen ned som finns genomgående i tråden, inte beroende på vad som sägs utan på vem som säger det

    Jag tror inte det handlar om rikspuckon utan om rikspucko. 
    Vem det än är så är rikspuckot välkommen att förklara varför delat ansvar är en så dålig idé.
  • Anonym (V)
    Ess skrev 2020-03-13 16:33:13 följande:

    Det drevs till sin spets ganska snabbt, och iom omställningen och tröttheten så blev jag rätt bitsk. Men turbulent var det, det var en lång period kantad av mest bråk. Det var ingen direkt rolig period och jag var rätt trött på alltihop.


    Det förstår jag! Skönt ändå att du ändå orkade bita ifrån, irritation är en drivkraft.

    Själv orkade jag inget förrän mitt barn var kring ett, tog nog varenda blöja o natt fram tills dess. Sen började jag komma tillbaks till verkligheten igen och då fick han jobba tillbaks om jag säger så.
  • Anonym (Karin)
    Ess skrev 2020-03-13 16:33:13 följande:
    Det drevs till sin spets ganska snabbt, och iom omställningen och tröttheten så blev jag rätt bitsk. Men turbulent var det, det var en lång period kantad av mest bråk. Det var ingen direkt rolig period och jag var rätt trött på alltihop.
    Hur hade ni det med hans tidigare barns umgänge när du fick ditt första barn? En del ex verkar ju vilja slänga ifrån sig sina ungar dit där det har kommit en bebis och verkar se det som att man ändå inte har något bättre för sig än att ta över hela ansvaret för deras barn så att de själva kan ta semester. 
  • Anonym (Karin)
    Anonym (V) skrev 2020-03-13 16:55:22 följande:
    Det förstår jag! Skönt ändå att du ändå orkade bita ifrån, irritation är en drivkraft.

    Själv orkade jag inget förrän mitt barn var kring ett, tog nog varenda blöja o natt fram tills dess. Sen började jag komma tillbaks till verkligheten igen och då fick han jobba tillbaks om jag säger så.
    Det där låter som ett tufft första år som mamma. Jag kan förstå att du gick in i väggen. Du hade väl inte tänkt att du skulle bli ensamstående mamma fastän du bodde ihop med pappan. 

    Jag var inte heller särskilt tuff den första tiden som mamma. Ifrågasatte mig själv, kände många gånger att något var fel men ifrågasatte mig själv före jag ifrågasatte nån annan. 
  • Anonym (V)
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-13 17:18:54 följande:

    Det där låter som ett tufft första år som mamma. Jag kan förstå att du gick in i väggen. Du hade väl inte tänkt att du skulle bli ensamstående mamma fastän du bodde ihop med pappan. 

    Jag var inte heller särskilt tuff den första tiden som mamma. Ifrågasatte mig själv, kände många gånger att något var fel men ifrågasatte mig själv före jag ifrågasatte nån annan. 


    Definitivt inte och det var nog inte hans tanke heller från början. Han hade dåligt samvete för min skull men han hade som sagt inga bollar att säga ifrån. Han var själv utbränd, jobbade hela dagarna och fick samtal från hans tonåringar - när kommer du hem o vad ska vi äta idag? Vad ska vi göra i helgen? Jag ska åka till kompisen ikväll så skjutsa mig vid 18 o hämta mig vid 21. Så här hölls det på dagligen under lång tid.

    Tror att de max åkte hem till sin morsa varannan eller var tredje helg det året om ens det. De få gånger vi var själva så låg han o sov av utmattning alternativt självmedicinerade sig själv med alkohol.

    Jag tyckte synd om honom då men herregud vilken mes!
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-13 11:07:49 följande:

    Det är sällan du kommer att få en hel story. Många som vänder sig till ett anonymt forum vill inte outa sig. Det finns alldeles för många inblandade. Exet, svärmor, svärfar, styvbarnen, eventuella andra släktingar, gemensamma vänner. En hel story lär du inte få. Tappatstekspade berättar dessutom inte om sig själv utan om någon annan. Men nu har du ju i alla fall försökt att ge dig på ett resonemang. 

    Du hade några förslag: Ge barnen ett kok stryk. Skicka ungarna till den andra föräldern tills de har vett att sköta sig. Är det dessa förslag du vill ge? Då har du ju i alla fall svarat på Tappadstekspades fråga.


    Trodde, i min enfald att du skulle förstå vad jag menade...

    Det krävs olika lösningar beroende på orsaken till barnets beteende. Så en enkel patentlösning, som jag uppfattade att tappadstekpanna och du bad om eftersom jag inte hade mer bakgrund än vad tappadstekpanna skrev i sitt inlägg, var inte möjlig att ge.

    Om ett barn blivit lämnat förut behöver pappan försäkra hen att den nya babyn inte kommer att manövrera ut syskonet ur pappans liv. Om barnet är bortskämt behöver pappan träna på att säga nej och sätta gränser. Om det finns psykisk ohälsa behöver föräldrarna hjälpa barnet till en samtalskontakt.

    I min värld är barnmisshandel eller att avsäga sig ansvaret och skicka barnet till den andra föräldern inga alternativ.

    Men du kanske tycker att det är bra om ungen får lära sig veta hut eller om hen kan skickas på obestämd tid till den andra föräldern så att hen inte stör i idyllen? Annars kan en ju tycka att du borde ha kunnat klura ut åtminstone några av de saker jag nyss beskrev utifrån mitt svar om att olika situationer kräver olika handlingar.
  • Ess
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-13 17:13:55 följande:
    Hur hade ni det med hans tidigare barns umgänge när du fick ditt första barn? En del ex verkar ju vilja slänga ifrån sig sina ungar dit där det har kommit en bebis och verkar se det som att man ändå inte har något bättre för sig än att ta över hela ansvaret för deras barn så att de själva kan ta semester. 
    Hon skulle aldrig ge mer umgänge än det som stod på pappret, snarare tvärtom. Hon räknade väl med att han inte skulle orka bråka och började boka in resor med barnen under hans lovumgänge.
    De fick naturligtvis åka med på resorna, man kan ju inte direkt säga till dem att ni får inte åka på den roliga resan, utan ni ska sitta här och glo istället.
  • Anonym (Karin)
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-13 17:39:55 följande:
    Trodde, i min enfald att du skulle förstå vad jag menade...

    Det krävs olika lösningar beroende på orsaken till barnets beteende. Så en enkel patentlösning, som jag uppfattade att tappadstekpanna och du bad om eftersom jag inte hade mer bakgrund än vad tappadstekpanna skrev i sitt inlägg, var inte möjlig att ge.

    Om ett barn blivit lämnat förut behöver pappan försäkra hen att den nya babyn inte kommer att manövrera ut syskonet ur pappans liv. Om barnet är bortskämt behöver pappan träna på att säga nej och sätta gränser. Om det finns psykisk ohälsa behöver föräldrarna hjälpa barnet till en samtalskontakt.

    I min värld är barnmisshandel eller att avsäga sig ansvaret och skicka barnet till den andra föräldern inga alternativ.

    Men du kanske tycker att det är bra om ungen får lära sig veta hut eller om hen kan skickas på obestämd tid till den andra föräldern så att hen inte stör i idyllen? Annars kan en ju tycka att du borde ha kunnat klura ut åtminstone några av de saker jag nyss beskrev utifrån mitt svar om att olika situationer kräver olika handlingar.
    Det var du som nämnde kroppslig bestraffning som ett alternativ. Det får du stå för själv. Likaväl att du nämner att skicka iväg barnen till den andra föräldern som straff. Om du ser det som ett alternativ så får det stå för dig. Jag ser att du gärna vill att jag ska försvara mig mot att du frågar mig om jag tycker att det är bra alternativ, men som sagt, det var du som kom fram till dessa alternativ, du får stå för dom själv och inte blanda in mig i vad du själv kommit fram till. 

    De här förslagen du har kommit fram till, är bra. Precis så borde en pappa göra, det har du helt rätt i.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-13 17:39:55 följande:

    Trodde, i min enfald att du skulle förstå vad jag menade...

    Det krävs olika lösningar beroende på orsaken till barnets beteende. Så en enkel patentlösning, som jag uppfattade att tappadstekpanna och du bad om eftersom jag inte hade mer bakgrund än vad tappadstekpanna skrev i sitt inlägg, var inte möjlig att ge.

    Om ett barn blivit lämnat förut behöver pappan försäkra hen att den nya babyn inte kommer att manövrera ut syskonet ur pappans liv. Om barnet är bortskämt behöver pappan träna på att säga nej och sätta gränser. Om det finns psykisk ohälsa behöver föräldrarna hjälpa barnet till en samtalskontakt.

    I min värld är barnmisshandel eller att avsäga sig ansvaret och skicka barnet till den andra föräldern inga alternativ.

    Men du kanske tycker att det är bra om ungen får lära sig veta hut eller om hen kan skickas på obestämd tid till den andra föräldern så att hen inte stör i idyllen? Annars kan en ju tycka att du borde ha kunnat klura ut åtminstone några av de saker jag nyss beskrev utifrån mitt svar om att olika situationer kräver olika handlingar.


    Miss Skywalker skrev 2020-03-13 14:13:52 följande:

    Nyfiken på vilka rikspuckon som gör en tumme ner på något så självklart att man delar på ansvaret för sina barn. Som sagt det är viktigare att curla sönder halvvuxna barn än att styvmamman ska få avlastning för de gemensamma..


    Finns visst fler rikspuckon, eftersom mina förslag om hur pappan skall ta ansvar för sina barn också fick en tumme ner -eller så är det samma person som inte gillar någotdera.
Svar på tråden Styvmamma-upproret