Särbo pga ”bonuslivet”

Synen på barnuppfostran borde väl rimligen vara en ganska allvarlig dealbreaker? Varför känns det som att den viktigaste frågan aldrig diskuteras innan man blir ihop?

Tänk så många problem singlar och bonusfamiljer skulle slippa om man fokuserade på dealbreakers vid dejting istället för träning, resor och hobbys...

Bonusbarn ska vara minst 50% av ens resterande liv, varför tar man då inte reda på hur det ska funka redan på dejtingstadiet? Övergår helt mitt förstånd. Och ja.. Om vissa saker kommer som en "överraskning" har man flyttat ihop för fort och fokuserat på fel saker, även om det tagit 1,5 år..

Vadå tar reda på hur det ska funka? Har du inte fattat att bonusbarn kan reagera starkt när en partner flyttar in? Det som funkade innan blir plötsligt extra besvärligt. Bonusbarnet kan vilja börja sova i förälderns säng. Bonusbarnet kan börja agera ut på olika sätt eller regrediera. Att ta in en ny vuxen i sitt liv är en STOR sak för ett barn. Föräldern kan i sin tur dåligt samvete över att ha låtit en ny partner flytta in och börja då överkompensera barnet. Mycket vanligt! Plötsligt är den barnuppfostran som man såg när man dejtade inte alls aktuell. Det kan också vara svårt att få reda på vad barnuppfostran innebärför bägge parter innan man har flyttat ihop och verkligen sett varandras sidor i vardagen.

Precis.

Det vore också bra att alla blivande bonusföräldrar skulle tvingas bo med någon random utvald människa i minst några veckor så de får lite förståelse hur det är att tvingas bo med någon mot sin vilja.

Eller bara försöka föreställa detta som en övning.

Väldigt många bonusföräldrar förstår inte att de har ett val men inte barnen.

Precis.

Det vore också bra att alla blivande bonusföräldrar skulle tvingas bo med någon random utvald människa i minst några veckor så de får lite förståelse hur det är att tvingas bo med någon mot sin vilja.

Eller bara försöka föreställa detta som en övning.

Väldigt många bonusföräldrar förstår inte att de har ett val men inte barnen.

Alltså är du på riktigt? I så fall så borde alka föräldrar hå föräldrakurser så att de inte är så korkade att de separerar med barn.

Synen på barnuppfostran borde väl rimligen vara en ganska allvarlig dealbreaker? Varför känns det som att den viktigaste frågan aldrig diskuteras innan man blir ihop?

Tänk så många problem singlar och bonusfamiljer skulle slippa om man fokuserade på dealbreakers vid dejting istället för träning, resor och hobbys...

Bonusbarn ska vara minst 50% av ens resterande liv, varför tar man då inte reda på hur det ska funka redan på dejtingstadiet? Övergår helt mitt förstånd. Och ja.. Om vissa saker kommer som en "överraskning" har man flyttat ihop för fort och fokuserat på fel saker, även om det tagit 1,5 år..

Det är inte allt för sällan det är barnets förälder som är drivande, speciellt pappor verkar vara det.

Det är inte allt för sällan man läser här att för barnens pappa finns två val, sambo eller ingen relation