Särbo pga ”bonuslivet”

Och hur ser oddsen ut för det då??? Hur många går från ett kraschat förhållande med barn direkt till ett rosaskimrande förhållande där barnen gillar att det kommer nån ny och tar förälderns uppmärksamhet och tid? Så himla naivt att tro att allt blir så himla gulligt för ALLA parter nästa gång eller gången efter det eller efter det. För några få ja, men knappast för majoriteten och man hör ofta hur föräldrar tycker det är SÅ himla bra med sin skilsmässa och med sitt nya förhållande men barnen är egentligen superbesvikna över att deras kärnfamilj krossats.

Jag blir faktiskt glad över att så många har börjat överväga särboskap i stället för samboskap, när det finns barn inblandade! Svårare än så behöver det ju inte vara! Håller mänskligheten på att växa upp? :)

Samtidigt bör folk sluta att skaffa det "gemensamma lilla kärleksbarnet", som man tror ska "knyta ihop bonusfamiljen" - fastän det oftast bara leder till mer konflikter. Inte minst med de större barnen, när allt plötsligt måste anpassas till det minsta barnets behov. 

Sedan blir det separation igen, och de vuxna sitter där mer barn med flera olika partners, och hela livet en enda röra...

Nej, bestäm er för hur många barn ni vill ha, skaffa dessa med EN partner - en noggrant utsedd vettig person. Blir det ändå skilsmässa - så blanda inte in barnen i era nya relationer, utan sköt dem när barnen inte är där!

Inte ovanligt, ja, men det betyder inte att det är det vanliga utan det vanliga är att det inte är nån dans på rosor. Vet flera barn i åldrarna 13-16 som just nu genomlider skilsmässa och jag vet absolut vad alla dessa barn valt om dom haft nåt att säga till om. Till och med den vuxna dottern på 23 år skulle helst velat se hennes föräldrar tillsammans. Dom tycker inte alls det är fantastiskt när föräldern träffar nån ny hur många gulliga uppdateringar som föräldern än lägger ut på sociala medier.

Jag har ingen aning vilka mina tillkortakommanden är angående den biten. Mitt liv fungerar bra nu, mina barn och jag trivs med tillvaron.  Det är för värdefullt för att riskera. 

Dessutom kan ju hon också har barn som tycker det är jobbigt att bli påtvingad en ny vuxen i tillvaron. 

Många trådar på FL handlar ju om hur olycklig bonusmamman är för att livet inte blev vad de trodde. Föräldern och den nya partnern kan ju vara ansvarsfulla och gemensamt komma överens om att inte flytta ihop.  

Varför slösa bort sitt liv på en tillvaro där man ska ångest inför varannan vecka? Det smittar av sig och jag tror även att föräldern och barnen känner av ångesten. Så till slut har alla ångest över barnveckan. Barnen kanske har ångest även över veckan med den biologiska mamman och hennes nya kille.

Nej, andra får gärna krångla med sådan. Mina barn är viktigast för mig, såklart. Och jag förväntar mig att singelmammor med barn känner precis likadant.  

Trådar på FL tar upp problem, inget annat. Kolla bara på relationstrådarna. Om du tror att det är så alla bonusfamiljer har det så missar du alla bonusfamiljer som har det bra. Skulle jag gå på hur kärleksrelationer verkar vara från FL eller hur det verkar vara att ha småbarn så skulle jag nog levt som singel..

Vad innebär "pli på sina ungar"?