IVF hösten/vintern 2020

Hej, jag var med i tråden i höstas. Blev gravid på första ivf- försöket med färsk blastocyst. Oförklarligt barnlös och försökt lite mer än ett år. Det visade sig att jag väntade tvillingar. Jag har nu tyvärr tvingats göra en sen abort då de drabbats av en aggressiv blodflödessjukdom och hade inget hopp om att överleva. Totalt mörker och ångest. Försöker nu se framåt. Väntar på att mens och ÄL ska komma igång så att jag kan sätta in den blastocyst jag har i frysen. Så rädd att det aldrig mer ska gå. Snälla ge mig lite hopp. Följs gärna åt, är detta tråden vi fortsätter i eller finns det en tråd för 2021?

Tack för pepp<3

Sån tur att jag har er i denna tråd. Pratar inte med någon om ivfen.

Hej

Ja jag höll på bli smått tokig. Min vän som jag valt att prata med svarade inte vid mitt sista misslyckade. Så gick in här och registrerade och bara tömde mitt hjärta. Har fortsatt med det när jag behövt. Sedan har jag helt kopplat av detta när jag inte behövt för att få lite distans.

Har även inte varit inne på Facebook eller Instagram de senaste åren, orkar ej med bäbisbilder samt träffar inga bäbisar yngre än ett år. Verkar vara min magiska gräns. Blir svårt nu när min syster skall ha barn i mitten av april men det får gå på nå sätt hoppas jag utan att bryta ihop.

Känner igen mig, jag har också lagt ner både facebook och instagram nu, varje gång jag gick in var det antingen ultraljudsbilder eller bilder på magar. Märkte att jag bara mådde sämre av det, väldigt skönt att förskona sig från bilderna. Vill heller inte verka bitter, usch, det är svårt. Jag tycker att det jobbigaste är när någon precis har blivit gravid och man ska sitta där och verka så himla glad fast det gör så jäkla ont. När barnet väl kommer tycker jag inte att det är lika jobbigt, förutom att jag känner mig utanför. Jag har berättat om läget för alla mina kompisar, och det är väldigt skönt att kunna säga som det är.

Är din syster yngre?

Hej, jag var med i tråden i höstas. Blev gravid på första ivf- försöket med färsk blastocyst. Oförklarligt barnlös och försökt lite mer än ett år. Det visade sig att jag väntade tvillingar. Jag har nu tyvärr tvingats göra en sen abort då de drabbats av en aggressiv blodflödessjukdom och hade inget hopp om att överleva. Totalt mörker och ångest. Försöker nu se framåt. Väntar på att mens och ÄL ska komma igång så att jag kan sätta in den blastocyst jag har i frysen. Så rädd att det aldrig mer ska gå. Snälla ge mig lite hopp. Följs gärna åt, är detta tråden vi fortsätter i eller finns det en tråd för 2021?

Tack fina du. Avbrytande i vecka 20 var helt inhumant och fruktansvärt. Att behöva berätta för omgivningen, göra sig av med dubbletten av bebisgrejerna (även om vi inte köpt något stort), planera om från att jag skulle på föräldraledighet parallellt med sorg och total chock. Kommer ta lång tid att bearbeta samtidigt som jag ?måste? komma vidare.

Såg att du är gravid och blir helt varm i hjärtat, jättestort grattis! <3 ska bli spännande att följa. Jag ser så mycket fram emot att komma igång igen.

Jag fick ett plus igår, mitt första, helt overkligt och jag kan inte förstå det ännu. Det var suuupersvagt men på det digitala stod det gravid 1-2v :) Nu tänker jag bara ta en dag i taget, och testa varannan dag och se om det ökar, på söndag är det officiell testdag. Hur många veckor efter testdagen får man komma på första VUL hos ivf-kliniken?

Jag fick ett plus igår, mitt första, helt overkligt och jag kan inte förstå det ännu. Det var suuupersvagt men på det digitala stod det gravid 1-2v :) Nu tänker jag bara ta en dag i taget, och testa varannan dag och se om det ökar, på söndag är det officiell testdag. Hur många veckor efter testdagen får man komma på första VUL hos ivf-kliniken?