Anonym (bumerang) skrev 2020-10-13 11:32:22 följande:
Jag måste bara fråga...är du inte rädd för att hennes man ska hämnas? Som jag skrev tidigare, du är medskyldig till att ha försökt splittra hans familj, skilja honom från hans barn så att han träffar de (i bästa fall) bara varannan vecka. För honom är familjen kanske en mening med livet och nu har du tagit det ifrån honom. Du är en främling som tog sig rätten att förstöra hans liv och hans barns barndom. Det gjorde hans fru också, men hon är mor till deras barn och därför är risken stor att all ilska vänds mot dig istället. Är du inte rädd för hämnd?
Jag tror inte människor som TS (och vissa andra) resonerar så. De tar för givet att alla andra alltid ska agera korrekt, förstående och empatiskt. Det är bara de som får vara "mänskliga" och bete sig irrationellt.
Otrogna människor skiter fullkomligen i vilka konsekvenser deras agerande kommer få för deras partner och barn... men när de bli påkomna så ska de genast påpekas hur viktigt det är att inte splittra familjen "för barnens skull" och alla ska agera jättevuxet
De behöver inte ta hänsyn till andras känslor men andra ska givetvis ta hänsyn till deras, förstå och vara empatiska.
De behöver inte agera moralisk, men andra ska agera moralisk mot dem
De behöver inte respektera andras känslor men andra ska respektera deras
etc...etc...etc....
Det ingår nog i den egoistiska mentaliteten.
När jag var ung fanns det en man i mina föräldrars umgängeskrets (ingen vän utan någon som var bror till en i bekantskapskretsen) som var ökänd kvinnokarl. Han så bra ut, charmig, vältalig och sprang omkring och drog över den ena efter den andras fru. Fram tills dess att han drog över fel snubbes fru. Han åkte på så mycket stryk att han blev sjukskriven i flera månader, såg ut som en trafikolycka i fejset och ett sönderslaget knä. Ingen tyckte såklart att det var rätt gjort (lite lätt övervåld) men ingen var speciellt förvånad eller tyckte speciellt synd om honom heller.