Anonym (Anonym) skrev 2020-09-15 16:37:13 följande:
Jag har skrivit flera ggr att jag reserverar mig gällande olika saker för att jag lika lite som någon annan har hela bilden. Sedan har jag inte läst vartenda ord som skrivits i tråden för jag brukar inte skriva i forum men detta råkade jag läsa och blev illa till mods. Hade jag varit du hade jag inte sjunkit så lågt att jag skulle tänka på att sabba någons liv. Jag hade kunnat gå vidare ändå. Utan att känna att jag måste förstöra för någon annan trots att denna någon hade gjort mig ont. Fastän jag inte hade kunnat förlåta någon hade jag för min skull bara suddat ut det som varit och gått vidare. Inte trassla in mig ännu mer i något som inte betyder något för mig.
Det är väldigt lite vi vet om dig, din fru, ert förhållande, otroheten, ekonomiska bedrägeriet osv. Givetvis har frun gjort fel då hon var otrogen, men var hon det ENBART för att hon är en "skithög" som du beskriver henne? Om hon inte hade varit otrogen, hade du fortfarande älskat henne då? Det är där du borde reflektera över din emotionella reaktion på det hela. Visst, hon kanske är totalt empatilös. Vad vet jag. Hur det än är ställt med henne tycket jag att den här planerade hämnden är fel och visar på betydligt större empatilöshet. Det är inte så troligt att du kommer må bättre efter din hämnd.
Det jag reagerat på är att du efterfrågat om du gör rätt eller fel men blir väldigt upprörd när hämnden ifrågasätts av någon. Så varför öht fråga när du inte tål att andra tycker det är lågt att planera att sabba någons liv. För det är det som du vill uppnå för din egen skull. Håller man inte med är man i dina ögon ett lika stort as som du tycker att din blivande exfru är. Då blir man själv anklagad för att vara en person som ljuger och rättfärdigar otrohet och stöld. Vad får jag höra härnäst?
Poängen är att det inte handlar om vad din fru gjort utan vad du så utstuderat planerar att göra. Är det ditt mönster i livet att hämnas? Om någon skulle knivhugg dig, knivhuggen du den personen då? Det är själva tankesättet som jag vänder mig mot. Tycker du att det är rätt med dödsstraff? Jag är nyfiken på hur du resonerar.
Det må vara väldigt fel att vara otrogen och stjäla pengar från sina vänner. Men det är också fel att verkligen gå all in för att maximera någons olycka för sin egen skull. Varför inte göra det hela värre och ligga runt innan du skickar de där breven och har planerat skilsmässan. Ni verkar inte ha barn (som tur är) och du skrev att det blir hon som ska flytta ut så det är väl inte så mycket att planera för din del. Du struntar väl i att hon plötsligt inte har någonstans att bo eftersom hon är en "skithög" och "skit ska skit ha". Bara gör det eftersom du nu är så säker på att det är rätt. Gör det redan idag istället för att bli upprörd över att många tycker att du gör fel.
Flera saker går inte ihop gällande hämnden. Du skriver:
"Följderna att avslöja hennes svek mot sina vänner kommer bara slå mot henne..."
och
"...om nån blir arg på mig för att jag har talat om att de blivit grundlurade av min fru så får de väl bli det. Jag kan inte bry mig mindre..."
Din intention med hämnden är väl att din frus vänner ska tycka att hon är vidrig antar jag. Samtidigt bryr du sig inte om att du antagligen själv kan komma att ses som en märklig person. Precis i samband med att du lämnar henne kommer du med grova anklagelser. Det ger poäng till din fru i slutändan.
Frågor till TS:
1. Kan du bevisa att hon stulit pengarna? Anklagar du henne för det är det en bra idé att ha något slags grund för det. Annars riskerar du själv att bli anmäld för förtal. Då blir du "skithögen" i mångas ögon.
2. Känner du att det bara är hon som gjort massa dumma saker medan du inte gjort något fel under ert äktenskap? Har du varit den perfekta maken? För man kan svika på många sätt. Tänk efter
3. Du verkar ju väldigt säker på att du handlar rätt eftersom du verkligen försvarar hämnden (fastän du efterfrågade synpunkter på om det var rätt eller fel). Vad är det som hindrat dig att skicka breven och lämna in skilsmässopappren? Du skriver att allt är klart och förberett så varför skickar du inte breven redan idag?
Kan tillägga att jag träffat personer som verkligen hämnats (nej inte på mig) och där det gått riktigt snett. Därför har din attityd och hur du uttrycker dig fått det att knyta sig i magen på mig. Hur reagerar du om det slår fel... Om du blir sedd som the bad guy? Du menar att du inte bryr dig inte om hennes vänner blir arga på dig, fastän det skulle innebära att din hämnd misslyckats. Eller hur tänker du där? Är inte själva vitsen med din hämnd att du ska få en tillfredställande känsla? Om så inte är fallet så finns det ju inget motiv för din del.
Man måste inte förlåta. Absolut inte. Det är upp till var och en. Jag vet bara att människor som vill och kan förlåta (utan att för den skull vara några dörrmattor) är sådana som är varma och generösa personer. Då menar jag inte generösa i ekonomisk bemärkelse.
Det är troligtvis bättre för dig själv att bara lägga ert äktenskap bakom dig så att du lättare kan gå vidare. Eller måste du hämnas först så det i ditt huvud står 2-1 till dig i "matchen"? När du väl genomfört din hämnd kan du då gå vidare utan bitterhet? Hur hämnden än slutar. Låt säga att ingen tror på dina brev och du kan inte bevisa att hon stulit pengar från sina vänner. Känns det fortfarande som att du fått din hämnd om du blir anmäld för förtal eller att vännerna anklagar dig för att ha vetat om detta men inte gjort något. De kanske tänker att du varit med på det hela. För ingen av alla hennes vänner som blivit bestulna vet om att de blivit det och de vet inte när och hur du fick veta något om det.
Hur stal hon pengarna från sina vänner? Är det två vänner eller 50 st? Hundra kronor eller 10 000? Var det helt medvetet från hennes sida att stjäla pengarna? Det är konstigt att ingen av vännerna upptäckt att pengar försvunnit. Din fru har väl inte haft tillgång till deras konto får jag anta. Så det här ekonomiska bedrägeriet känns lite luddigt.
Du får gärna utveckla. Har jag fel är jag inte sen att kunna medge det och ändra mig men nu tycker jag att det är väldigt fel av dig att göra så här. Något som inte har med mig att göra (att jag är någon patologisk lögnare som är otrogen) utan att jag har blivit uppfostrad med att man ska välja sina strider i livet och de flesta är summa summarum helt onödiga. Så visa gärna att du kan övertyga mig i den här frågan.
Tänk också på nästa steg. En dag kanske du träffar någon ny. Om jag hade varit den där nya kvinnan och fick veta detta hade jag dragit direkt. Fick jag däremot veta att du en gång hade haft något fyllesnedsteg medan du mådde dåligt (du beskrev hennes otrohet så) hade jag inte brytt mig om det. När du träffar någon ny en dag och hon gör något fel, kommet du vilja hämnas då också? Ingen är 100% felfri. Skulle du gå så långt som att ta till fysiskt våld?
Svar på dina frågor
1. Ja jag har dokument som bevisar detta.
2. Ingen är perfekt men jag har inte ljugit, bedragit, slagit eller gjort något liknande.
3. Jag vill bli klar med alla praktiska förberdelser innan jag begär skiljsmässa och postar breven.
Om någon tror på mina brev eller ej kvittar men då har iaf jag gjort det rätta och talat om vad jag vet om hennes bedrägerier. Det är hyfsat stora summor, nån månadslön...
Om hennes vänner blir arga på mig så är det upp till dom, vi kommer ändå inte umgås efter skiljsmässan eftersom de bor på fruns hemort..
Jag sa att OM det hade varit ett enstaka fyllesnedsteg hade jag kanske tänkt annorlunda...men nu var hon otrogen i över ett halvår (vilket hon också har erkänt).