Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

Nej det är det absolut inte, att medhjälp tas upp vid brott är för att själva handlingen varit brottsligt och alla som deltagit behöver då undersökas för att utdela lämpliga straff,  men du kan även delta i bra handlingar som, tex delta i att ordna en fest år någon, hjälpa någon städa, hjälpa någon bygga något eller laga något.

Så fort du deltar i något så ÄR du delaktig och har därmed ett ansvar för vilka konsekvenser det fick för andra (bra eller dåliga). Hur det sen värderas beror på vad för slags handling du deltagit i. Deltar du i något brottsligt så bedöms din medhjälp för att utdela straff, deltar du i att ordna en fest åt någon eller hjälper någon städa så värderas din insats positivt och ditt "straff" blir tacksamhet. Men ATT du deltagit och är ansvarig för vilken konsekvens det fick för andra (bra eller dåligt) råder det ingen tvekan om för det har avgjorts av vad du gjort.

Men enligt dig så har man ett ansvar bara om man själv tycker det, enligt dig avgörs medverkan av vad man tycker och inte vad man gör. Vilket är fel, för hade det varit så så hade man inte kunnat dömas för medhjälp till brott bara för att man själv tyckte det var ok. Då hade man inte lagt ner tid för att söka bevis för din medhjälp utan bara frågat dig vad du själv tycker.

Du kan ganska lätt slå hål på dina egna argument genom att låtsas att otrohet varit olagligt. Då hade den som varit otrogen utfört en brottslig handling, vad hade din medverkan då klassats som? Tror du dina argument hade hållit i en domstol?
Tror du att du hade sluppit undan genom att säga att du inte tycker du har något ansvar för vad du deltog i?

Fast rätt och fel är ju oftast ganska svartvitt.. Att det sen finns sk anledningar och förklaringar till folks agerande betyder ju inte att fel blir rätt. 

Det du kallar "hetsa" är ju iof oxå ganska naturligt. I ALLA trådar om otrohet bildas ALLTID två läger, den ena som är kritiska och den andra (oftast såna som själva varit otrogna) som tar det i försvar med diverse olika förklaringar.

Hetsiga diskussioner uppstår oftast inte kring själva otroheten i sig utan snarare kring alla "förklaringar" där man på alla sätt försöker få det att låta lite bättre än vad det är och hela tiden försöker lägga ansvaret på någon eller något annat än sig själva.... Man skyller på förhållandet, omständigheter eller tom sin partner för att man var otrogen. Det är aldrig någonsin deras eget ansvar fullt ut, det är alltid något eller något annat som fått dem att agera som de gjorde.

Människor som INTE försöker rättfärdiga sig själva med en massa bortförklaringar får sällan lika mycket kritik och "hetsande"

Japp men oavsett situationer och omständigheter så är otrohet fel oavsett och 100% av ansvaret ligger på den som valde att vara otrogen. Och det är oftast det diskussionerna hamnar i, om det är fel eller inte fel, hur fel, om man har ett ansvar för det, hur mycket ansvar, etc...Hänger inte med på vad du menar här... den som har erfarenhet kommer förmodligen ha den mest nyanserade bilden i den mån att personens erfarenheter kommer ge personen bättre förståelse men samtidigt är ju personen oxå mest färgad av sina erfarenheter?

Eller menade du personer som INTE har såna erfarenheter?
I så fall kan jag hålla med om att en sån person förmodligen är mest objektiv, men nyanserad vet jag inte om jag håller med om, bristen på erfarenhet kommer ge personen en bristfällig förståelse och kanske en lite naiv förhållningssätt.

Japp, dock har hon ett ansvar för sitt deltagande. Hon har ju själv frivilligt valt det och då kan det ju inte vara någon annans ansvar än hennes.

Eller hur... problemet är att samtliga argument för att man inte har något ansvar är så irrationella att det fortfarande bli ofattbart.

Lite som det du skriver här tex.,,," var och en har bara ansvar för sina handlingar". Ungefär som att ha sex med någon INTE är en handling... helt irrationella argument.

Håller med!

Ett irrationellt argument kan absolut vara saklig men bli inte mindre irrationellt för det. Men dina argument i detta inlägg är både irrationella OCH osakliga.Ingen har sagt att någon skulle ha ansvar för andras handlingar. Det som hela tiden sagts är att man har ett ansvar för SINA EGNA handlingar, dvs sitt deltagande. Att ha sex ÄR en handling. Men du påstår att man menar att man har ansvar för andras handlingar... så ja du är väldigt osaklig. Och att inte kunna skilja på att göra något och delta i att göra något är i sig extremt irrationellt.

Är det rationellt att inte kunna skilja på ansvar för att göra något och ansvar för att delta i något?

Citera var någonstans man påstått att älskarinnan skulle ha något ansvar för ANDRAS handlingar?

Jag tror vi alla vet vad du kommer få för svar på den frågan 

I grunden handlar det om egoism. Man vill inte behöva avstå från saker för andras skull och då rationaliserar man det med luddiga förklaringsmodeller istället och så är det fritt fram. Tyvärr så slipper man ju oftast oxå undan med det och behöver aldrig ta del av konsekvenserna för det man deltagit i, det får andra göra, och då sätts aldrig ens självlögner heller på prov.

Varför då, din vän har ju inget ansvar över ditt förhållande eller din partners otrohet?

Hon har ju enligt dig inte gjort något som helst fel. Så varför skulle du bli ledsen och besviken?

Varför ska hon berätta, hon har ju inte gjort något fel enligt dig? Knulla din man är ju som att knulla vilken man som helst. Hon har väl ingen redovisningsplikt över sitt sexliv gentemot dig?