Mycket Tabubelagt ämne varning

Jag fick barn vid 18 och vid 37. Så har båda erfarenheterna. Dock utan IVF eller liknande.

Förstår mig inte heller på dem som begär samhällets hjälp när de startar vid 40.

Ja det är just en slump. Sjukdomar och nedsatt ork kommer med åldern. Plus att man får kortare tid med sin familj ju längre man väntar.

Ja om du tänker på hur levnadsstandarden såg ut k Sverige på den tiden - känns det skönt att veta att barn föddes fram tills morsan var 45 år, ärligt talat? Man var ju inte direkt som man är idag heller i motsvarande ålder.

Jaha så att starta en tråd i ett forum är inte ett sätt för mig att lära mig förstå hur andra tänker? Vadå tid? Nej erfarenheter kommer inte av sig själva, de kommer när man lever och man ifrågasätter och skaffar sig erfarenhet på egen hand. En 30-åring kan ha mycket mer erfenheter än en 50-åring beroende på hur de levt.

Svarar bara rakt av:

1) varför skaffar ni inte barn tidigare? Jag var inte gift innan och det fanns inte på kartan att åka till Danmark eller ha ett ons för att ev. få barn.

2) har ni någon idé att måste vara med en rätt partner som är omöjlig att träffa i yngre år? Jag hittade min man när jag var 35. Det tar olika tid vet du och kan ha massor med orsaker.

3) hur tänker ni kring hälsoriskerna det innebär att skaffa barn så sent? Det finns saker som är farligare som gravid än just hög ålder. Att vara rejält överviktig eller röka tex. Jag levde hälsosamt och ville ha barn. 

4) anser ni att det är etiskt mot barnet att skaffa barn så sent i livet? Vad har etik med barnaskaffande att göra? Tror du på fullaste allvar att en person hellre inte skulle funnits alls än haft de föräldrar den har? För just den personen hade ju inte funnits alls om föräldrarna varit yngre.

5) anser ni att barn är en mänsklig rättighet? Nej, Däremot anses ofrivillig barnlöshet som en sjukdom och en sjukdom man har rätt att få behandling för. 

6) om ni ser till antalet barn som far illa idag och är föräldralösa - och är beredda att lägga hiskeliga belopp på ivf, varför kan ni inte lägga de pengarna på att omhänderta barn som faktiskt behöver det genom adoptioner istället för att försöka skapa någonting som är lönlöst och inte menat att bli? Det är jättehårda regler för att få adoptera. Långt ifrån alla skulle bli godkända även om de ville. Alla vill inte heller. Och det skulle inte finnas barn till alla även om det hade varit möjligt. Och vadå "menat"? Varför var det då meningen att mamman som dödade sitt eget barn häromåret skulle få barn? Minns inte vad hon hette nu, hon 3-åringen som var familjehemsplacerad men soc.-idioterna tog hem igen.

Vi "skaffade" barn för att vi ville ha barn. Det är grundskälet till varför alla som får barn skaffat barn. Vi kostade inte samhället nånting. Vi har själva bekostat våra barn. Ca 400000. Värda varenda krona! Vi orkade för att vi var tvungna. Vi skulle ha barn. Punkt.

Tack för svar. Nää har läst mycket och sett dokumentärer men aldrig pratat med någon som håller på med IVF. Så ja jag lät därav kanske otrevlig ber om ursäkt för det för så menar jag inte. Min umgängeskrets består av singeltjejer i min ålder och några män i 50-årsåldern typ. Alltså tycker det är skillnad på att försöka skaffa sitt första barn i 40-årsåldern kontra att få sitt sista barn innan 40. Det förstnämnda har ju ingen erfarenhet av att vara förälder på heltid om man förutsätter att det inte förekommer barn från tidigare förhållande. Har man levt halva sitt liv där man satt sig själv i främsta rummet blir det väl svårt med den omställningen det innebär? En relation mellan förälder och barn är ju dynamisk och ju tidigare man får barnet desto längre tid har man en relation. Så ser jag det. Har man barn sen tidigare och föder vid 38 har ju även barnen syskon plus att mamman är erfaren av barn.

Mm men betalar rätt hög skatt också. Hela samhället ligger ju på att ge och ta och jag planerar för att mina barn också ska arbeta och betala skatt. Skulle kunna tänka mig att adoptera om jag inte kunde få barn på naturlig väg. Funderade på det som ung.

Komplikationer som är vanligare också hos äldre kvinnor är att deras krystvärkar ofta är svagare, deras placenta har i många fall svårare att lossna vilket leder till störtblödningar ibland. Säger inte att det i sig vore ett skäl att inte skaffa barn men bara säger vad jag sett.

Hej... vet att detta kan skapa starka reaktioner och vill inte stöta någon i sidan... men har alltid undrat över hur folk som genomgår massa ivf-behandlingar orkar/tänker.

Som jag ser det är man generellt sett ganska gammal i Sverige när man börjar försöka skaffa barn. Rent biologiskt är ju det i många fall en omöjlighet och i många fall förknippat med ökade risker för missbildningar och svåra förlossningar. Faktum är att man inte är speciellt ung vid 30 men många tänker att de ska vänta till 35-40 typ.

Många tänker på att de vill festa, resa, utbilda sig, köpa och renovera hus först osv osv och känner sig inte redo och väntar och väntar och väntar.

Förutom de risker som finns, kostar detta samhället enormt mycket pengar, plus att barnen får växa upp med onödigt gamla föräldrar. Är själv sladdbarn och tycker det är sjukt jobbigt att mina föräldrar är så otroligt gamla och orkeslösa.

Nu pratar jag inte om folk som börjar i god tid typ 25-årsåldern och inte kan få barn. De ska få hjälp tycker jag personligen. Är inte emot ivf så men känns som att många 40-åriga gamla par försöker och försöker med ivf utan att lyckas hur många gånger som helst liksom.

Så min fråga är egentligen

1) varför skaffar ni inte barn tidigare?

2) har ni någon idé att måste vara med en rätt partner som är omöjlig att träffa i yngre år?

3) hur tänker ni kring hälsoriskerna det innebär att skaffa barn så sent?

4) anser ni att det är etiskt mot barnet att skaffa barn så sent i livet?

5) anser ni att barn är en mänsklig rättighet?

6) om ni ser till antalet barn som far illa idag och är föräldralösa - och är beredda att lägga hiskeliga belopp på ivf, varför kan ni inte lägga de pengarna på att omhänderta barn som faktiskt behöver det genom adoptioner istället för att försöka skapa någonting som är lönlöst och inte menat att bli?

Har personligen själv 4 barn, skaffade första när jag fyllt 20. Jag är klar med barnafödande nu innan 30 års ålder. Har hög utbildning och körkort bil och ett fungerande äktenskap. Jag skaffade barn tidigt för att det var viktigt för mig med barn. Annars hade jag skitit i det. Hade definitivt inte försökt mig på massa svåra behandlingar i 40-årsåldern pga alla de anledningar som jag ställt i frågorna. Jag menar känns som att många i Sverige har svårt att acceptera sin biologiska ålders gång, att det ibland inte är meningen osv. Hur ser ni på detta? Hur tänker ni som håller på med ivf i sen ålder?

ALS, aggressiv bröstcancer, äggstockscancer. 

Orken var ju självklart relaterat till sjukdomen. 

Jag tror att de som födde barn så sent hade nog en levnadsstandard som var helt OK. Annars hade de nog dukat under tidigare

Nej precis, jag tror ju inte att man ska begränsa folk baserat på generell biologi utan att titta på varje enskild person och ha respekt för att alla vuxna lever sina egna liv och öva sig på att förstå att allas liv ser olika ut, det behöver inte vara ett problem om det inte visar sig vara det. En del är bristfälliga föräldrar vid 20, en del vid 30 och en del vid 40. Somliga är också jättedåliga morföräldrar / farföräldrar vid 60, eftersom de absolut inte är klara med sina egna vuxna egentidsliv efter barnen, och somliga är jättedåliga vid 80 pga sjukdom eller orkeslöshet. Osv osv i evighet.

Du är själv väldigt nedlåtande i din ton mot de som går igenom den redan enormt skambelagda och tärande processen ivf, så lite kan du nog tåla.

Anledningen till att ?man? inte skaffar barn vid 60 är väl i de flesta fall att det är omöjligt, även med ivf? Men det finns ju en viss mängd män som kan och gör det, och som såklart får ta med i kalkylen att de kommer vara mycket gamla på barnets student. Och så får väl dom ta ett eget ställningstagande till om det är värt det, precis som den som blir med barn vid 17 års ålder får ta ställning till en annan uppsättning konsekvenser.

Lev och låt leva. På det sätt folk själva är villiga att leva med.

De dukade ju under betydligt tidigare också.