Är otrohet rätt ibland.

JA, det är alltid fel! Är du inte nöjd med relationen och inte får gehör hos partnern så är enda två alternativen 1) Acceptera läget. 2) Gör slut och gå vidare. Att vuxna människor inte fattar detta är oerhört skrämmande.

Ja, otrohet är alltid fel. Sen förstår jag dig att du tänker tanken, det har jag själv också gjort och jag är i ett liknande förhållande. Men att påstå att det inte är fel är ju bara för att lätta ditt egna dåliga samvete.

Det finns ju tre alternativ:

* Stanna med din fru och lär dig leva utan sex.

* Stanna med din fru och var otrogen (men försök inte rättfärdiga det)

* Lämna din fru och träffa nån annan med liknande sexlust som din egen.

Alltid fel

Hade lätt varit otrogen under de premisser du beskriver. Rätt eller fel. Klart det är fel, det är alltid fel. Men det finns många saker man gör som är fel.

Otrohet är ett laddat ämne trots att så många gör det. Det är tur att det inte är straffbart för då hade vi haft många förbrytare och jobbiga belastningsregister. Eller kanske skulle det vara en ordningsbot som utfärdades och ett riktigt bra tillskott till statskassan. Skämt å sidor - det är svårt att kriminalisera ngt som 50 procent, eller fler, gör.

Jag svarade på alternativ nr 2 ändå, eftersom jag själv inte hade stått ut.

Men bäst är väl att prata med henne.

Men skilj dig väl?!

Kanske är hon otrogen. Många skulle tycka att det är fel, men det viktigaste är väl vad du tycker och hur ni vill leva.

Ni får ju sätta er och prata ut ordentligt med tillit och förtroende. Inga skämt om att det är synd om dig, hon har väl haft lika lite sex? Hon kanske egentligen inte saknar sexlust utan sexuell attraktion? I så fall lider hon lika mycket som dig. Oavsett måste ni prata som två vuxna människor och inga offer hit eller dit. Du har tre alternativ. Gå isär, kom överens om sexparner eller fortsätt som ni gör nu.

Tycker ändå att den här rätt eller fel-diskussionen är så konstig när det kommer till otrohet. Otrohet är fel, men många, många, många väljer att göra det ändå. Det blir inte mer rätt för det. Men man kan välja att bortse från rätt eller fel. Skälen är oväsentliga.

Antingen gör du det. Kanske kan du leva med det. Jag vet många som kan det. Dömer dem ej.

Eller så gör du det inte. Men lev inte i bitterhet. Det är lättare att vara dömande mot en sådan människa, som bara går dag in och dag ut och inte gör något åt sin situation. Blä.

Jag tror vi mår dåligt av att vara otrogna eller bli bedragna för att det är så samhällets normer säger att vi ska känna. Som en abort, man ska vara ledsen efteråt (gärna länge) när allt man egentligen känner är en stor lättnad (både för stunden men även i det långa loppet, dvs att man inte blev bunden till den där snygge men helt idiotiska killen av ett rent misstag...).

Tja, det är väl inte direkt rätt men kan vara fullt begripligt.

Själv har jag varit otrogen flera gånger men det har aldrig kommit fram.

Har du haft längre förhållanden då eller enbart ons?