• Anonym (Kalle­P)
    Mon 3 May 2021 16:28
    11626 visningar
    315 svar
    +1
    315
    11626

    Frun vill ej ha sex, varför fortsätta?

    Ännu en tråd av en man som inte har en fru som vill vara gift eller i ett förhållande.

    Förstå mig rätt, hon säger att hon vill det, hon säger att hon älskar mig...

    Men hon förstår inte att sex är lika viktigt i ett förhållande som alla andra saker man gör i ett förhållande.

    Jag undrar lite vad som skulle hända om jag började skita i bröllopsdag,  morsdag, födelsedagar etc. då det inte är viktigt för mig. Jag menar om sex inte är viktigt för henne, och hon aktivt gör valet att helt sonika skita i att vi är två i detta förhållande. Varför skulle jag då behöva göra saker jag inte vill. 
    Alltså ärligt, vad är skillnaden? Förklara gärna för jag ser ingen.

    Jag har skrivit och läst otaliga gånger på det här forumet, och det är alltid samma visa. Skilj dig, skaffa en vid sidan etc. etc.

    Men jag älskar min fru, öven fast hon skiter totalt i mina känslor så älskar jag henne. Jag älskar min familj. Jag skulle aldrig vilja dela på den om jag fick bestämma.

    Vad jag funderat senaste dagarna på är dock varför fortsätter man? Jag menar inte förhållandet etc. Jag menar totalt sett.

    Vad fyller jag för funktion? Jobbar hemma precis som en majoritet, träffar ingen. Har inget sexuellt umgänge med min fru. En kyss då och då på sin höjd. Inte ens smekningar, oralt eller något sådant. Alltså inget.

    Jag har mina barn. Så jag antar att det är därför man fortsätter att existera. Att jag ska finnas för någon annan har jag vetat om, det skriver man på när man skaffar barn. Man kan då inte göra det egoistiska och avsluta detta kapitel (eller alla kapitel för den delen).

    Man är ett skal. Ett skal som jobbar, lagar mat, städar, finns där. Men som inte får något i utbyte förutom kärlek från barnen.

    Helt ärligt, situationen som den är börjar påverka något enormt. Det är liksom allt på en gång nu. Tror jag bara behöver skriva av mig. Inget kommer att ändras. Men jag måste se över vad min existens uppfyller.

    Det är nog bra att jag jobbar hemma.

  • Svar på tråden Frun vill ej ha sex, varför fortsätta?
  • Mon 3 May 2021 17:14
    #11
    +1
    Anonym (Hold my beer) skrev 2021-05-03 16:54:22 följande:
    Ok, jag orkar inte med noveller tyvärr.... Men är hon din kn*lldocka eller din fru? Varför fortsätta, frågar du. För att du älskar henne.....? Och hon älskar dig. Om du tycker att sex är lika viktigt som allt annat sammantaget (för det är så du lägger det i vågskålen även om du inte fattar det) så ja, då ska ni så klart skilja er. Synd att allt annat ni har inte räcker för att väga upp för din del.

    Är det inte snarare så att du är missnöjd med ditt liv och behöver terapi, än att det är din frus fel att du mår dåligt för att ni inte har sex? Om du verkligen älskar henne som du påstår så behöver du egen terapi för ditt dåliga mående och ni behöver parterapi för er relation. Sedan kanske du kan få en sundare syn på vad en relation egentligen innebär.
    Det finns inget som kan "uppväga" ett avslutat sexliv. Du är en av dom som aldrig kommer att förstå TS eller andra som har samma erfarenheter.

    Sexet är för väldigt många människor en pusselbit som måste finnas med, saknas en bit kan pusslet aldrig bli komplett.

    Jag tycker så här långt att TS låter som en fullständigt normal man med sina sinnen och drifter i i behåll.


  • Mon 3 May 2021 17:19
    #12
    Anonym (KalleP) skrev 2021-05-03 16:28:42 följande:

     Men jag måste se över vad min existens uppfyller.


    När du hittat svaret på den frågan då kommer det där andra att lösa sig av sig självt. 
  • Mon 3 May 2021 17:28
    #13

    Vad vill du att hon ska göra? Ligga med dig fast hon inte har lust?

    Tänker du att det är lite samma sak att köpa en tårta till nån och att låta nån tränga in i en kroppsöppning?

    Sex är inte lika viktigt för alla. Många slipper helst.

    Saken är väl den att om man i en relation upplever att man inte får sina behov tillgodosedda måste bestämma sig för om nan ska vara kvar i relationen eller ej. Oavsett om behovet är tårta eller sex.

  • Anonym (Vikti­gt)
    Mon 3 May 2021 17:29
    #14
    +2
    Anonym (Hold my beer) skrev 2021-05-03 16:54:22 följande:

    Ok, jag orkar inte med noveller tyvärr.... Men är hon din kn*lldocka eller din fru? Varför fortsätta, frågar du. För att du älskar henne.....? Och hon älskar dig. Om du tycker att sex är lika viktigt som allt annat sammantaget (för det är så du lägger det i vågskålen även om du inte fattar det) så ja, då ska ni så klart skilja er. Synd att allt annat ni har inte räcker för att väga upp för din del.

    Är det inte snarare så att du är missnöjd med ditt liv och behöver terapi, än att det är din frus fel att du mår dåligt för att ni inte har sex? Om du verkligen älskar henne som du påstår så behöver du egen terapi för ditt dåliga mående och ni behöver parterapi för er relation. Sedan kanske du kan få en sundare syn på vad en relation egentligen innebär.


    Majoriteten människor vill ha sex med sin partner, det är en stor del av ett förhållande. Jag är kvinna, hade aldrig stannat kvar i ett förhållande där mannen inte ville ha sex
  • Anonym (Vikti­gt)
    Mon 3 May 2021 17:35
    #15
    Anonym (KalleP) skrev 2021-05-03 16:28:42 följande:

    Ännu en tråd av en man som inte har en fru som vill vara gift eller i ett förhållande.

    Förstå mig rätt, hon säger att hon vill det, hon säger att hon älskar mig...

    Men hon förstår inte att sex är lika viktigt i ett förhållande som alla andra saker man gör i ett förhållande.

    Jag undrar lite vad som skulle hända om jag började skita i bröllopsdag,  morsdag, födelsedagar etc. då det inte är viktigt för mig. Jag menar om sex inte är viktigt för henne, och hon aktivt gör valet att helt sonika skita i att vi är två i detta förhållande. Varför skulle jag då behöva göra saker jag inte vill. 

    Alltså ärligt, vad är skillnaden? Förklara gärna för jag ser ingen.

    Jag har skrivit och läst otaliga gånger på det här forumet, och det är alltid samma visa. Skilj dig, skaffa en vid sidan etc. etc.

    Men jag älskar min fru, öven fast hon skiter totalt i mina känslor så älskar jag henne. Jag älskar min familj. Jag skulle aldrig vilja dela på den om jag fick bestämma.

    Vad jag funderat senaste dagarna på är dock varför fortsätter man? Jag menar inte förhållandet etc. Jag menar totalt sett.

    Vad fyller jag för funktion? Jobbar hemma precis som en majoritet, träffar ingen. Har inget sexuellt umgänge med min fru. En kyss då och då på sin höjd. Inte ens smekningar, oralt eller något sådant. Alltså inget.

    Jag har mina barn. Så jag antar att det är därför man fortsätter att existera. Att jag ska finnas för någon annan har jag vetat om, det skriver man på när man skaffar barn. Man kan då inte göra det egoistiska och avsluta detta kapitel (eller alla kapitel för den delen).

    Man är ett skal. Ett skal som jobbar, lagar mat, städar, finns där. Men som inte får något i utbyte förutom kärlek från barnen.

    Helt ärligt, situationen som den är börjar påverka något enormt. Det är liksom allt på en gång nu. Tror jag bara behöver skriva av mig. Inget kommer att ändras. Men jag måste se över vad min existens uppfyller.

    Det är nog bra att jag jobbar hemma.


    Jag fortsatte inte. Skiljde mig från min exman och sexlivet var en stor del av det. Alla känslor för honom försvann tillslut. Jag kom fram till att jag faktiskt ville leva och vara lycklig och inte bara existera. Skiljde mig efter 16 år, har aldrig ångrat mig en sekund. Har två barn som var 10 och 12 när vi skiljdes. Tror det är betydligt bättre för dem att se föräldrarna ha sunda förhållanden med kärlek och lust till partnern. Jag har ett nytt förhållande där sexet är fantastiskt- det är självklart inte det viktigaste men det är en väldigt viktig bit.

    Om man lever i ett förhållande, bestämmer sig för att man inte har lust att ha sex längre och totalt skiter i den andra partnern och inte ens vill hitta en lösning så är man totalt ego och det känns väldigt tveksamt om det är kärlek.
  • Anonym (Teddy­)
    Mon 3 May 2021 17:42
    #16

    Känner du dig så här för att du inte har sex tror du? Eller är det annat som bidrar till att du är deprimerad? Känner du dig inte älskad? Älskar du dig själv? Har du använt sex som ett substitut för alla känslor du bär på och inte orkat känna? Och nu när din fru nekar dig sex med henne tvingas du se allt du har försökt dölja i alla dessa år?

  • Martin­etto
    Mon 3 May 2021 17:54
    #17
    Anders 386 skrev 2021-05-03 16:52:37 följande:
    Det där med parterapi lär väl knappast förändra något. Har man en partner som inte är intresserad av sex är det tyvärr katastrof för förhållandet.
    Det handlar inte om att försöka partnern att förstå - det hjälper inte eftersom man aldrig kan förstå om man inte varit i samma sits själv.   Och vad skulle det göra för nytta om hon förstår - hon blir inte mer intresserad av sex för det.

    Man kan välja mellan att lämna förhållandet med allt jobbigt och negativt det innebär - eller att fortsätta ett trist liv..  Det man kan göra är att skaffa sig ett lite mer eget liv med andra intressen som inte inbegriper partnern. Bara för att komma ifrån.

    Problemet för många är att man vet vad man har - men lämnar man kastar man sig ut i en värld som man inte vet ett dugg om. Just därför stannar många kvar i dåliga förhållanden. Det nya livet kan ju tyvärr bli ännu sämre....

    Helt rätt, man vet vad man har men inte vad man kan få.
    Tryggt och förutsägbart, kanske sex när man fyller år, sex som man vet är pliktdrivet och utan lust.
    Lämnar bara tomrum.


    Man är inte längre är ett par utan föräldrar och försörjare.


    Rädslan håller en kvar för lusten och ansvaret att bibehålla parrelationen har försvunnit.


    Första frågan; Vill man bli ett par igen? Finns attraktionen?
    Andra frågan; Kan man bli det? Går det att ta ett steg tillbaka, glömma historiken?
    Tredje frågan; Är det värt det?


    I mitt fallerade äktenskap så fanns inte ens viljan, mina barn växte upp med två föräldrar som var världsbäst på att vara klassföräldrar och ungdomstränare.


    Men vi tog aldrig på varandra förutom pliktskyldiga pussar.


    Så; Jag visste vad jag hade och vilken misslyckad förebild jag var för tvåsamhet.
    Jag visste vad jag ville ha även om jag var osäker på om jag skulle hitta det.
    Men det går att hitta, det är kämpigt och inte lätt men jag tyckte det var roligt.
    Att äntligen känna sig åtrådd, att sängen används till mer än att bara sova i.
    Och nej, sex är inte allt men väldigt viktigt för mig och viktig del av mig.


    Sluta med att överleva och börja lev!

  • Mon 3 May 2021 17:56
    #18
    Martinetto skrev 2021-05-03 17:54:30 följande:

    Helt rätt, man vet vad man har men inte vad man kan få.
    Tryggt och förutsägbart, kanske sex när man fyller år, sex som man vet är pliktdrivet och utan lust.
    Lämnar bara tomrum.


    Man är inte längre är ett par utan föräldrar och försörjare.


    Rädslan håller en kvar för lusten och ansvaret att bibehålla parrelationen har försvunnit.


    Första frågan; Vill man bli ett par igen? Finns attraktionen?
    Andra frågan; Kan man bli det? Går det att ta ett steg tillbaka, glömma historiken?
    Tredje frågan; Är det värt det?


    I mitt fallerade äktenskap så fanns inte ens viljan, mina barn växte upp med två föräldrar som var världsbäst på att vara klassföräldrar och ungdomstränare.


    Men vi tog aldrig på varandra förutom pliktskyldiga pussar.


    Så; Jag visste vad jag hade och vilken misslyckad förebild jag var för tvåsamhet.
    Jag visste vad jag ville ha även om jag var osäker på om jag skulle hitta det.
    Men det går att hitta, det är kämpigt och inte lätt men jag tyckte det var roligt.
    Att äntligen känna sig åtrådd, att sängen används till mer än att bara sova i.
    Och nej, sex är inte allt men väldigt viktigt för mig och viktig del av mig.


    Sluta med att överleva och börja lev!


    Så vad gjorde du, löste det sig eller gick du vidare? 
  • Anonym (Sex på G)
    Mon 3 May 2021 18:09
    #19

    Hej TS,

    Jag kvinna har känt som du angående min man. Dock har han börjat intressera sig mer för sex nu, när barnen är större och prestationskravet om att skaffa barn är borta. Bara det att vi nästan hade samlag här om dagen, var en stor revolution. Frågan är om din fru känner sig trygg med dig, så pass trygg att hon vågar testa sex lugnt och försiktigt och på hennes villkor så att säga? Har du frågat om du kan göra något för henne i sängen? Min poäng är att du kanske inte varit så tydlig, som du tror?

  • Martin­etto
    Mon 3 May 2021 18:18
    #20
    Ascendere skrev 2021-05-03 17:56:53 följande:
    Så vad gjorde du, löste det sig eller gick du vidare? 

    Gick vidare. 


    Försökte först lösa det med frun men hon tyckte det var bra som det var.
    Hon är inte alls så fysisk som jag är och hon är mer eller mindre asexuell.
    Så, jag gick och började dejta igen efter nästan 20 år.
    Nervöst? Ja
    Roligt? Jajamen!
    Blev det bra? Bättre än jag någonsin kunde föreställa mig innan!
    Så mycket jag kan lägga sin energi på nu och det ger så mycket energi.
    Exfrun slipper ha en man som går omkring och är olycklig... jag tror hon har det bra.

Svar på tråden Frun vill ej ha sex, varför fortsätta?