Haft känningar inatt och känner av ena äggdticken mer och mer nu på morgonen. Tror ägglossningen är på g. Har fortfarande kvar lite bruna flytningar efter avslaget så är glad om kroppen kommit igång. Detta innebär att jag ev får mens om ett par veckor och efter det kan börja försöka igen. Får dock lite ångest över att alla gravidkilok inte är borta än. Vill helst gå ner till min normalvikt innan jag blir gravid.
Så skönt att ägglossningen verkar ha kommit igång igen! :) har du många kg att gå ner? Jag har några kg övervikt men egentligen syns de inte supermycket, men gillar inte att ha för högt BMI inför graviditeten så försöker gå ner genom att inte äta godis osv på vardagarna och även jogga några gånger i veckan. Men hinner jag inte gå ner så är det inte hela världen tror jag, kan inte du tänka så med? Viktigt att vara snäll mot sig själv <3 vikt är inte allt, du verkar vara en jättefin person!
Följer gärna denna tråd (mitt första inlägg på familjeliv). Jag och min man har försökt skaffa barn i 9 månader. Jag behöver be om råd? Jag har tid bokat för första dosen vaccin imorgon men är orolig för att det ska påverka kroppen negativt i och med att vi försöker skaffa barn. Hur ska jag tänka? Läste någonstans om att de som ska påbörja IVF behandling måste vänta två månader efter vaccindos..
Tänkte börja med mina CB ägglossningstest imorgon men blir osäker då jag tidigare läst att man ska ta på morgonurinen men i instruktionen står de att man kan ta testet när som. Någon som testat och vet när testet varit som mest pålitligt?
Fick tillbaka mensen igår, fem veckor efter avbrytande. Skönt att kroppen är back on tack men också läskigt. Kändes som att det gick fort. Får se om nästa cykel blir "normal". Tänker väl att vi har oskyddat sex och så får det bli som det blir. Vet fortfarande inte om jag känner mig redo.
Ja det var samma här. V11 men fostret dog v8. Jätte svårt att ställa om tankarna. Jag känner mig helt klart desperat nu. Men tror blödningar är slut snart. Knappt kommit något på hela dagen. Men ja vi får väl se. Men jag känner också att det nog kommer bli bättre när det slutar blöda som en konstant påminnelse.
Säkerligen. Men jag kan ju inte låta bli att anklaga mig själv hellre. Man får ju hoppas att det går vägen nästa gång
Men gud fick inte din man vara med på ultraljudet? Det är ju helt sjukt. Jag trodde dom hade släppt på allt det där vid ultraljuden nu.
Tankarna spökar verkligen. Hoppas det blir bättre med tiden. Men man får nog bra ge det tid. Men jag känner att min bästa medicin nu skulle vara att bli gravid igen.
Jag är mest glad om jag får en bebis, bryr mig inte om vilket kön. Tror nog inte riktigt på att man kan påverka det själv heller. Har en son sedan innan så på ett sätt hade det väl varit kul med en tjej nästa gång, men samtidigt så känner jag att jag vet ju hur det går till med en kille och har ju såklart sparat massa saker som en eventuell lillebror hade kunnat ärva. Men en tjej som gillar att leka med bilar hade också funkat!