Sambons sexlust är borta och jag får inte ha sex med andra

Men om man som ts har inte haft sex med sin sambo på två månader utan att det finns en tydlig orsak till det måste det vara mer än en vanlig svacka. Om det hade hänt något speciellt hade det kanske varit förståeligt, men att sexlivet upphör bara sådär kan inte vara normalt.

Jag tycker fortfarande att man är omogen om man inte vill gå i terapi eller prata ordentligt om något som partnern upplever som ett stort problem. Det hör liksom till vuxenlivet att man måste ta ansvar för sina relationer. 

Det finns nog fler män som accepterar att kvinnan har sex med andra än kvinnor som accepterar att mannen har sex med andra, i alla fall om man ska utgå ifrån trådarna här på familjeliv. Ett öppet förhållande är en lösning för vissa par där sexlusten har försvunnit helt. Bättre att fråga om man vill veta. Hur ska ts veta vad hon tycker om den saken om han inte frågar? De kanske aldrig ens har pratat om den saken tidigare. Att det kommer upp på tapeten nu är ju inte så konstigt, med tanke på rådande omständigheter.

Han har säkert redan försökt jobba på sexlivet men vad ska han göra när sambon inte vill? Hon vet ju tydligen inte varför det har blivit såhär så hur ska ts kunna veta? Nu ligger det på sambon att presentera olika möjliga lösningar och aktivt försöka lösa problemet. Annars är det ju bara att göra slut men det vill hon ju inte. Antingen kämpar man och försöker lösa problemet eller så separerar man. Men det funkar inte om bara den ena personen kämpar.

Den lättare vägen är egentligen att lämna men det beror ju på. Lämnar man så slipper man stanna kvar och KÄMPA, vilket kräver oerhört mycket från båda parterna. Det kan vara väldigt påfrestande, jobbigt och tufft. Eh, ja, jag har separerat. Mer än en gång. Nej, det var inte enkelt, men jag är rätt övertygad om att det hade varit ännu svårare att stanna kvar och kämpa när det bara var en av oss som var beredd att kämpa. Säger inte att det är så för alla.

Nu kommer ju dock sambon bli lämnad, om hon inte är villig att försöka göra någonting åt saken. Jag tror dock inte att hon älskar ts längre och då är det dödsdömt.

Jag själv har haft längre svacka än så. Jag vet fortfarande inte riktigt varför. Det fanns ingen tydlig orsak. Det var skrämmande att liksom kroppen liksom inte reagerade. Det jag sa till honom var att jag inte förstod vad som hände.

Min man visade jättemycket kärlek och förståelse och visade att vår relation, vår kärlek, var det viktigaste.

Hade han reagerat annorlunda. Visat dåligt tålamod och ingen förståelse, eller om jag hade känt mig stessad av honom, hade jag kanske inte hittat tillbaka alls.

Jag hade inte velat gå i terapi om jag inte kände hans förståelse.

Hade han reagerat som du och tänkt att jag var onormal kanske ja inte hade fått tillbaka lusten/funktionen.

Om min man fick stora problem med potensen hade det förmodligen bara blivit värre om jag tyckte att han var onormal, blev irriterad och föreslog att jag skulle ha sex med andra. Jag gissar att du och många andra i tråden inte hade varit lika stöttande.

Jag tror inte alls att fler män än kvinnor accepterar att kvinnan har sex med andra.

De män som vill det är oftast män som redan har ett sexliv. Det är något helt annat.

Han kanske har försökt att "jobba på sexlivet" utifrån sin egen uppfattning. Om det bara resulterar i att hon känner press och obahag och eventuellt ställer upp ÄR det inte att jobba på sexlivet. Då måste han utgå ifrån hur hon känner och jobba därifrån.

Ja, han kan fråga om han får ha sex med andra, men inte om han vill att de ska jobba med deras sexliv. Då är det en oerhört dålig idé. Däremot kan han ju föreslå det om hon, som nu, motsäger sig skilsmässa. Då kan de ev leva kvar som "vänner".

Det flesta har redan lidit länge i en relation när de väljer att skiljas och de har redan valt den jobbiga vägen (att stanna) länge.

Vad menar du att du ville att dina ex hade kämpat med? Vad var orsaken att ni skildes?

För mig fanns det inget att kämpa med. Relationen var död helt enkelt. Visst hade man kunnat stanna, mått dåligt och spelat spelet teatern det lyckliga paret.

Jag har pratat med flera personer som har öppna relationer, men ingen som har det för att den ena inte vill ha sex. Ibland kanske man accepterar den lösningen för barnens skull, eller för att de inte har något annat val rent ekonomiskt /praktiskt.

Vi vet ju typ lika mycket som ts. Han har försökt prata med henne men hon säger själv att hon inte vet. Självklart förväntar man sig sex om man är i ett förhållande. Vill sambon inte ha sex så måste man försöka ta reda på varför för att se om det går att förändra den saken. Sambon verkar inte vara motiverad att lösa detta och då blir det ju svårt. Ts kan inte ensam lösa det åt henne. Det funkar inte så.

Ts behöver kärlek, förståelse och stöd. Klarar sambon av att ge honom det? Jag tvivlar. Som jag sa så behöver de nog ta kontakt med en sexolog och gå i parterapi om det överhuvudtaget ska finnas någon chans alls att lösa detta.

Det kan vara så att sambon inte attraheras av ts längre. Attraktionen kan faktiskt bara dö ut, trots att man har det bra tillsammans. Jag har själv varit med om det. Det behöver inte alls vara så att hon ser sex som något kravfyllt och jobbigt.

Det kan vara så att relationen är död och att det inte finns någon annan kärlek än vänskapskärlek men det finns ju bara två val och det är ju antingen att försöka lösa problemet eller göra slut. Kanske är det nog bäst om de gör slut.

Men kärlek, förståelse och respekt ska gå åt båda hållen. Det är inte bara ts som ska visa det. Jag upplever att ts försöker kämpa och lösa problemet men sambon är inte lika motiverad och då blir det ju svårt. Han kan inte lösa det åt henne.

Jag tolkar det inte som att ts har uttryckt irritation. Han vill bara prata om problemet och försöka lösa det och det är ju inte så konstigt. I slutändan är det ju ändå så att antingen försöker de lösa detta tillsammans eller så gör de slut.

Vi vet inget om hans sätt att prata med henne. Jag har pratat med väldigt många män som påstår att de pratat med sina fruar om sex, men nästan alla har bara klagat över att frun inte vill ha sex. Det är inget "samtal"

Ett klagomål ökar inte sexlusten.

Ibland har männen anklagande frågat om varför, men tolkat alla svar som dåliga "ursäkter".

En man med potensproblem får inte lättare erektion av att någon klagar på hans oförmåga.

TS verkar inte behöva mer stöd eller kärlek från sambon. Han är ju nöjd med relationen om han får sex från andra.

Nej jag tror inte heller TS sambos motivation är tillräcklig för att lösa något. Däremot är det möjligt att hon önskar att hon hade lust. Det kan vara en sorg att hon tappat förmågan.

Ja visst kan attraktionen dött från hennes sida.

Jag fattar faktiskt inte detta med attraktion. Attraktion ändrar ju oftast karaktär i långa relationer. Har haft regelbundet sex i 10-15 år utan attraktion. Kärlek och kåthet kan vara väldigt bra grund för sex också.

I min nuvarande relation tycker att min man är attraktiv, snygg och manlig, men det är inte det som gör mig kåt.

Då tror vi helt enkelt olika.

Så vitt jag förstår har ts pratat med sambon och försökt lösa detta. Han vill kämpa och inte lämna förhållandet, men hon verkar inte göra så mycket för att lösa detta och då blir det ju svårt, eller hur? Det kanske inte bara funkar att vänta ut henne, man kanske måste söka professionell hjälp av någon utomstående och det kräver ju aktivt arbete.

Du fokuserar mycket på att ts ska utgå ifrån hon känner, men du verkar glömma bort att det är lika viktigt att hon visar förståelse för ts. Ett öppet förhållande är en lösning för vissa par, samtidigt som de även har sex med varandra. Hon själv verkar ju inte ha några korrekta förslag som är bättre.

Det finns par som fortfarande vill vara tillsammans men inte ha sex med varandra och då kan ju en öppen relation vara en bra lösning. Ts sambo verkar ju mer se honom som en vän så det är ju tveksamt om lusten ens kommer tillbaka.

Jag och ett av mina ex hade en del problem i förhållandet och vi visste att vi behövde kämpa och engagera oss om det skulle lösas, men han var inte alls motiverad eller engagerad så det bästa var att gå skilda vägar.