BF april 2024

Jag tror att mitt inlägg inte publicerades Så försöker igen 😅

var på ultraljud idag! enligt min beräkning från senaste Mens skulle jag vara i v 7+2 idag. 

hon gjorde ultraljud på magen, är inte det konstigt när det är tidigt ultraljud? Hon letade och letade och tillslut hittade hon en hinnsäck. Hann bli lite orolig innan hon tillslut hittade lilla fostret och även ett hjärta Som slog! dock flyttade hon bak mig så enligt storleken på fostret så är jag bara i v 6+3

huvudsaken är såklart att den lilla där inne lever och mår bra! Men blev ändå lite besviken då jag räknar varenda dag nu tills mitt sjuka illamående ska gå över. och att jag ska ?kunna? berätta för folk varför jag inte orkar, varför Jag inte kan komma på grannens grillning, varför jag inte kan äta Vad som helst. kräkts varje dag i ca en vecka nu. som sagt klagar inte men måste erkänna att jag hellre hade blivit flyttad framåt än bakåt 😅❤️

Inderbat att få se de lilla hjärtat❤️. även om jag verkligen förstår att de är tråkigt att bli tillbakaflyttad. 

svarar på lite av dina gamla frågor, här är en till med HG i bagage, jag är 32år o tillhör Växjö. en dotter född 2016 då jag hade hg men lyckades för de mesta på egen hand med få inläggningar. sonen född 2019, första gången på akuten va i vecka 8 sen minst en gång i veckan till han va ute i v.42🥵. Denna gången började jag kräkas i v.5+1. testat en rad mediviser men utan vidare effekt😔. ingen inläggning än, men -5kg på vågen o ketoner som skriker på max så de är inte långt ifrån nu. 

hur har du de med illamående o andra symtom?❤️

Fy för HG! :(  jag trodde att jag var längre gången denna gång när jag började må illa så hade lite hopp, men efter UL igår blev jag ju bakåtflyttad så jag började må riktigt illa i v 5+3 denna gång. Och det Blir värre ju längre tiden går. Har gått ner 3 kg hittills och är bara i v 6+4. inte heller behövt läggas in ännu, men inte tagit några prover då jag inte skrivit in mig hos barnmorska ännu. Men äter smått och dricker trots att jag spyr.

annars är jag sjukt trött och ont i brösten men det är ingenting jämfört med illamåendet och kräket :( är inte sugen på något men försöker tvinga i mig det som känns mest okej. det känns så jobbigt Att inte kunna ta hand om hemmet, mig Själv och inte orka leka med dottern, säga Till dottern att jag inte mår så bra och hon hör ju mig spy. vill Berätta att jag är gravid för henne då hon så gärna vill ha ett syskon men eftersom det är så tidigt så vill jag helst vänta. 

vilken vecka är du i nu? 

Ja de är verkligen hemskt!. fått testa nårra läkemedel ännu?. Tänker om du haft någon kontakt med Bm trotts att du inte är inskriven. 

mm försöker ju hela tiden stoppa i sej nåt men så svårt när man nästan garanterat får upp allt igen. Vissa dagar är jag super hungrig o sugen att typ allt men de funkar inte ens dom dagarna. 

ja helt galet trött är jag med. hur gamal är din dotter?. Vi väntar också med att berätta till KUB är gjort tänker jag. Får se hur de går🙈. Jag är i v.8+4. 

Nej inte ännu. Tänkte faktiskt kontakta dom på måndag om jag inte behöver åka in innan dess. Minns inte hur jag fick utskrivet senaste grav, men det är bm som fixar det va? 😅 då fick jag i alla fall testa lergigan, lergigan comp och någon mot åksjuka men de hjälpte inte mig den gången tyvärr. min dotter är 5,5 år och hennes dröm är ju att få ett syskon, så känns inte som att jag kan berätta nu eftersom man aldrig vet vad som händer, hon skulle bli så ledsen 🙈

har du fått några läkemedel?

Har också haft HG i båda mina tidigare graviditeter. Varit inlagd och fått alla tänkbara mediciner, typ lergigan och ondansetron. Sista grav tog jag också omeprazol och tyckte typ att det hjälpte för att spyorna smakade mindre spya då. Det var ju inte det som va avsikten, men tyckte det va en bra bonus! 
Tidigare i den här tråden var det någon som skrev om en ny medicin, speciellt utvecklad mot gravidillamående, har ni provat den? Jag frågade direkt efter den nu vid första telefonkontakt med bm, och det skulle de fixa, för den va mycket bättre enligt henne då iaf. 

Jag fick väldigt mycket komplikationer pga hg under min första graviditet. Bla fick jag efter det diagnosen ptsd, eftersom jag under en lång tid upplevt ett trauma där jag trodde att jag skulle dö (svimmade konstant av vätske och saltbrist, men blev inte trodd av vården och bara hemskickad). Det tog många år av behandling för att bli frisk från det, och 8 år innan jag vågade bli gravid igen. 
Men det va ju många år sen, och det verkar verkligen som att man kan få mycket bättre behandling och bemötande vid hg nu tycker jag. Någon annan som upplevt nåt liknande? 

Denna grav har jag dock inte mått illa ännu, men är bara v 6, så det kommer nog...