En dom på ringa narkotikabrott förstörde min karriär

Håller inte med helt. Har också suttit med och rekryterat och referenserna är ju valda med omsorg  för att prata gott om den sökande. Då få väljer referenser som inte vill de ska få jobbet.

Har jobbat med folk som druckit så att de inte kunnat köra i jobbet dagen efter även då de vetat att det ska köras, utan litat på att ?någon annan? druckit mindre. Detta hände upprepade gånger och kan lova dig att det inte skulle framkommit genom en referens då kulturen var sådan.

Min erfarenhet är att referenser är MYCKET viktigare än utbildning, betyg, etc. Också att det är ett mycket viktigt komplement till intervjuer.

Efter att ha rekryterat i 30 år så är jag för min egen del helt övertygad att personliga egenskaper är mycket viktigare än all utbildning, och viktigare än allt annat.
Det bästa (enda?) sättet att få en bild av en sökandes personliga egenskaper är genom referenser. Inget annat har visat sig vara bättre och viktigare än referenser.
Självfallet måste man granska de referenser som den sökande själv tillhandahåller och i många fall måste man skaffa andra referenser.

Jag skrev ju också att:
Självfallet måste jag se till att jag får in referenser som är kvalitativt bra och pålitliga.
Hittills har jag alltid fått reda på om det finns något osunt, t ex något beroende oavsett vad, genom att vara noga med att ta och bedöma referenser.

Vad menar du skulle kunna vara bättre för dig än referenser när det gäller att få reda på t ex något osunt, något beroende, eller något annat personligt problem som kommer att påverka individens yrkesutövning?

Om du vill få reda på att någon brukar alkohol på sådant sätt att den inte brukar kunna köra dagen efter, hur ska du få reda på det på ett bättre sätt än genom referenser?

Min erfarenhet är att jag alltid brukar få reda på sådant genom pålitliga referenser. 
Om kulturen är sådan, vilket gör att jag inte kan lita på den sökandes referens, så ser jag självfallet till att skaffa mig andra referenser än de som den sökande tillhandahåller. Det är ju en självklarhet.
Jag vet i vart fall inget bättre sätt att få reda på det. Vet du ett bättre sätt?

Nej, det gör jag inte. Men med tanke på vad jag sett om osunda beteenden av olika typer och rekrytering missas detta allt som oftast ändå, så jag tror det är en parameter som inte går att få reda på bra.

Sen ogillar jag att utbildning inte räknas som viktigare i rekrytering och är för tester vid rekrytering men det är för att jag är rätt less på att folk som är bra att prata men dåliga att leverera anställs, vilket jag sett hända allt för ofta senaste år. Har själv fått lägga mkt tid på att lära upp folk som varit bra att sälja in sig på intervjuer. Tyvärr. Men det är en annan fråga.

Du och jag ser helt olika på själva grunden.
När jag rekryterar någon så har jag alltid och främst kundnytta för ögonen.

Min erfarenhet är att personliga egenskaper är helt avgörande för om en sökande på sikt kommer att kunna göra god kundnytta eller inte.

Att sökanden har formella papper på att den har genomgått någon typ av utbildning, oavsett vilken, har visat sig ha väldigt lite att göra med om den individen kommer att kunna leverera nytta för kunden.
I min värld är det alltid kunden som betalar de anställdas löner, liksom verksamhetens alla övriga kostnader, liksom även vinsten i de fall som det är ett vinstdrivande företag.
Det är aldrig arbetsgivaren som betalar lönen utan det är alltid kunden som betalar.
Även i de fall där skattebetalarna är kunden.

Kunden är aldrig beredd att betala för någon särskild utbildning utan kunden betalar enbart för leveransen.
I vissa fall behövs en utbildning för att kunna utföra leveransen, men det är ändå leveransen som kunden betalar för.
Om du går till dig själv så är du inte beredd att betala mer för en vara eller en tjänst för att den som levererar har extra lång utbildning, du är bara beredd betala för den leverans som du får.

Enligt min erfarenhet är det mycket bättre att anställa en relativt lågt utbildad med rätt personliga egenskaper även i de fall det innebär att man måste investera i betydande internutbildning,
än att anställa någon högutbildad men som inte förstår begreppet kundnytta, som ofta inte förstår att det är kunderna som betalar lönen.

Som kund skulle jag önska att det i princip alltid skulle vara prestationslön. Att fast timlön och månadslön inte skulle existera. Den anställde som levererar mer nytta till mig som kund borde få mer betalt än den som levererar mindre nytta till mig som kund (oavsett utbildning eller antal tjänsteår).
Om någon inte skulle göra någon nytta alls för mig som kund så vill jag inte betala mina pengar till dennes lön.

Sedan har vi ett välfärdssystem i Sverige som fungerar (det fungerade förr i tiden...) för att ta hand om den mycket lilla del av individer som av en eller annan orsak inte klarar av att göra kundnytta. Men det är ju en helt annan sak.

Japp, vi ser olika på det. Men det är för att min erfarenhet som  anställd är att de som är bra på att prata för sig i intervjuer ofta underpresterat rent professionellt sen, vilket gjort att de 1. Pratat upp lönen vid rekryteringen 2. Tagit upp min tid sen när jag fått utbilda dem på de arbetsuppgifter de enligt sin utbildning och vad de hävdat i intervjun ska kunna. De har sällan varit så självgående och driftiga som de hävdat och brister då även sakkunskaperna har man ett personalproblem.

Att anställa de med låg utbildning har bara givit mig problem sen, men det är att jag också sitter med frågor där sakkunskaperna är mer relevanta än att vara en social fjäril med bra snack. Och för att sakkunskaperna är komplexa och kräver mer än internutbildning, så saknas de är det en lång uppförsbacke.

Det fetmarkerade kan du väl ändå inte mena? Skulle du vilja bli opererad av en elektriker eller bli företrädd av en barnskötare i rätten? I mitt yrke har vi dessutom krav på oss från ansvarig myndighet att ha adekvat utbildning för att få utöva yrket öht. 

Jag skulle aldrig, aldrig välja en trevlig och smart person utan den utbildning som krävs. Däremot har jag valt bort personer med rätt utbildning pga olämplig personlighet ett par gånger. Det kanske är så du menar? 

Jo, jag menar rent generellt det fetmarkerade. Sett i ett större perspektiv så blir det då mera ofta rätt än fel i jämförelse med att man låter formell utbildning övertrumfa personliga egenskaper.

Jag vill bli opererad av den som har de personliga egenskaper som gör den till en bra kirurg.
När jag i verkligheten möter en kirurg för operation så är det en förutsättning att den har sådan utbildning som krävs, annars träffar jag inte den personen i denna situationen.
Om där finns två kirurger som båda har den utbildning som krävs för att arbeta som kirurg så vill jag ha den med de bästa personliga egenskaperna för att göra störst nytta för mig, alltså för att allra bäst lyckas med operationen.

Jag kan säga att jag själv har upplevt en nära anhörig som genomgick en mycket svår och komplicerad operation, som utfördes av en kirurg som i jämförelse har mycket liten formell utbildning (i dag skulle den kanske inte ens vara formellt tillräcklig?) som dessutom var pensionerad, men som hade helt fantastiska personliga egenskaper, som hade massor av erfarenhet från ett helt annat yrkesområde, och som var/är en i Sverige mycket erkänd och väl ansedd kirurg inom just detta område. Han anlitades ofta för att lära yngre kirurger, trots att dessa redan hade mycket mera utbildning.
Det finns inte en kirurg i hela världen som jag hellre skulle låta utföra denna operation på min nära.

Låt mig ta ett enkelt exempel där jag ska genomgå en operation:

Kirurgen A brinner för att göra denna typ av operationer, brinner för att öva upp sin förmåga, brinner för att följa upp hur det under åren har gått för olika patienter där A har gått lite olika tillväga i detta hantverk som en operation innebär. Just det faktum att han har dessa personliga egenskaper gör honom mera intresserad av mitt problem, gör att han har utfört en större mängd operationer, gör att han har skaffat sig erfarenhet och kunskap gällande vilket sätt och vilka metoder som har gett bäst utfall för hans patienter.

Kirurgen B brinner mera för att göra karriär, hans drivkraft kanske är att bli chef på sjukhuset eller att bli rådgivare till regeringen, eller jobba inom FN, eller göra karriär på annat sätt. Han har vidareutbildat sig inom ledarskap, vidareutbildat sig inom ekonomi, inom organisationsutveckling, vidareutbildat sig inom flera språk, självfallet har han lagt mycket tid på att studera latin, etc. Han har inte hunnit utföra lika många operationer, har inte gjort lika mycket hantverk som A, har inte hunnit intressera sig och följa upp lika många patienter som A.

Det är för mig mycket tydligt att kirurgerna A och B har ganska olika personliga egenskaper.
Det är också mycket tydligt att B är mera välutbildad än A.

Jag önskar välja kirurgen A för att utföra operationen på mig.

Medan du i ditt fall skulle välja den mera välutbildade kirurgen B att utföra samma operation på dig.
Eller???

Jag vågar påstå att när jag ligger där på operationsbordet struntar jag helt i om min kirurg är skicklig på språket latin,
medan det för mig är helt avgörande om han är skicklig på att utföra hantverket med kniv.

Fast du pratar ju om utbildning som inte är relevant för kirurg Bs yrke här. Det är inte alls vad jag menar. Kirurg A är ju mer utbildad inom kirurgi då kirurg A förutom grundutbildning har vidareutbildat sig själv.

Det jag inte vill ha är Kirurg B som läst irrelevanta saker eller Kirurg C - som är otroligt bra på att prata om sina egenskaper, och som låter som en självaäker och kunnig typ när man först träffar honom pga det,  men som har ägnat mesta delen av sitt yrkesliv åt att just lära sig om hur man ska prata, hur man ska framhäva sig själv, men som när han väl är i operationssalen knappt vet vad han ska göra och där operationen tar dubbelt så lång tid.

Och det är inte heller någon som tror att personer med aggressionsproblem och gedigen erfarenhet av rättsväsendet rekryterar någon.

Nu var det inte mina vänner utan personer jag hade kännedom om i en professionell kapacitet om du har någon erfarenhet av det. TS är utifrån vad hon har berättat inte missbrukare/pundare även om det verkar ge dig stort nöje att inbilla dig det.

Nej, det är inte intressant vad folk tror och presenterar som fakta. Åsikter kan man ha med de är inte fakta och de är inte statistik.