• Anonym (Jl)

    Blir galen

    Hej, 

    jag har 2 ?bonusbarn? inom parantes då jag inte riktigt tagit mig an den rollen, för jag ser mig som deras pappas fru. 


    relationen är okej, mitt problem är att ena ungen/pojken har misstänkt Adhd och har ett väldigt dåligt beteende. är respektlös, högljudd, kaxig och har varit trotsig med ALLT i 3 år. Så länge jag känt barnet. jag tappar tålamodet för varje gång jag träffar honom. Nu till mitt problem:

    vi är gravida och jag är extremt trött etc, behöver lugn och ro. Vi har haft pojken extra då mamman inte ?orkar? ha honom så mycket som hon har han. Vi bor i en annan stad så det blir varannan helg plus extra dagar när det finns möjlighet. Vi har haft nu barnet 6-7 helger i rad och jag börjar seriöst ledsna på att jag inte kan komma till ro en endaste helg. Jag orkar inte mer, är gravid och hormonell och börjar tycka det är extremt jobbigt att vara omkring pojken. Han tar så sjukt mycket energi och uppmärksamhet från det andra barnet också. Han håller på med en utredning och jag tycker hans beteende förvärras med tiden. Just respektlösheten, pojken är 8 år och beter sig som en 3 åring. Får allt serverat, städar inte rummet för pappan orkar inte heller tjafsa med honom. Så de är bombnedslag hemma hos oss, det är otroligt högljutt och kaosigt. 


    jag behöver vila eftermiddagar för jag är så extremt trött och illamående. Men ja kan inte ens få min sömn för att pojken fattar inte när pappan söger åt honom att sänka rösten. Jag håller på att bli galen!!!! 


    inte nog med det är jag orolig när vi får barn och de första spädbarnsveckorna. Hur det kommer se ut hemma. Att min sambo är så extremt stressad pga hans son och behöver lägga all sin energi och tid på honom för han är så extremt krävande. Vet inte löngre vad jag ska göra. 

    jag älskar min man mer än allt i världen, när jag blev introducerad till sonen så sa han att han är världens snällaste pojke, men han är liteeee trotsig just nu. De va 3 år sedan som nj eskalerat. 

    ja visste inte vad jag gav mig in på helt ärligt. Det är så pass att jag typ inombords tål inte ungen. Vill inte vara omkring honom för ja blir så otroligt provocerad av hans beteende. 


    kan jag be min sambo att bo hos sin mamma (pojkens farmor) när han har sonen extra? För ja klarar inte av det under graviditeten. Vill bara ha lugn och ro 🥲 är det ens normalt att känna såhär? Hur ska jag lösa detta? Ja bara går och längtar tills hans får medicineras? men under tiden håller jag på att bryta ihop.

  • Svar på tråden Blir galen
  • Jemp
    Anonym (Jl) skrev 2024-02-05 10:03:55 följande:

    ?Agina?

    tack! 🙏 

    precis, jag har verkligen försökt ha tålamod, försökt stötta pappan, tänkt att det är nog hans ADHD men det är skillnad på ADHD och dåligt beteende pga uppfostran eller! Att barnet mår dåligt. Jag vet inte, något stämmer inte iaf. 


    det som varit mest tufft under dessa 3 år (till och från) är att det alltid är så synd om barnet pga separerade föräldrar. Dvs min sambos och hans föräldrars skuldkänslor. då har man istället skämt bort ungen massor, låtit han spela på mobilen i timmar, köper typ allt han vill ha, låter pojken bestämma vad vi ska titta på för film/serier pcr stackars dottern hamnar mer i bakgrunden. 

    pojken är krävande, men han söker extremt mycket uppmärksamhet också. Jag är ingen barnpsykolog, jag vet inte vad allt detta beror på. Hans ohyfs och allt det där, vet bara att det är extremt tufft. Och jag tappade det i helgen, så jag gick in i  sovrummet ?stängde in mig? och vi sa att jag har feber och är sjuk. (Dock mådde jag dåligt, spydde pga graviditeten?) och kände att jag verkligen längtar tills de åker hem för jag klarar inte av detta. 


    just det också att jag inte har makt att kunna uppfostra barnet och säga ifrån ordentligt. Känns som jag bara sitter som en skugga och provoceras. Och nej, jag kan inte ryta ifrån för det kan landa jättefel. Vill inte att de ska se mig som en elak ?styvmamma?. Känner inte att jag har rätten att säga till ordentligt.  Aja ni fattar vad jag menar. 


    som någon skrev tidigare, absolut. De ska iväg kommande helg och vara hos farföräldrarna. behöver Paus från detta kaos spec nu när jag är extremt hormonell, illamående, trött pga Graviditeten. De är första trimetern och ja mår skit. bäst för alla parter?


    Vems beslut är det att du inte ?kan? ryta ifrån på barnen? 


    Just ryta är ju kanske inte att rekommendera (om än mänskligt ibland), men visst måste du kunna säga ifrån.

  • Anonym (JB)

    Det blir nog bättre för alla om ni är särbo...

    Off topic: inte så smart att skaffa barn med en man som inte orkar med de barn han redan har...

  • Anonym (Skärpdig)

    Skärp dig du är vuxen du valde att skaffa barn med en man som har barn sedan tidigare du kan inte be honom ta sin son någon annanstans för att du är gravid och lite trött skärp dig

    ja uppenbarligen är det säkert väldigt jobbigt för hns mamma som har honom mestadel av tiden och man ska utgå från ett barnperspektiv och då får pappan dra lassetom du tycker han ska knuffa undan sin son så gör du bäst i att flytta kvinnor som du är en skam

    skäro dig

    käs på om npf gå med i stödgrupper skaffa bildstöd anpassa hemmet och du får sjutton anpassa ditt bemötande och gnäll sättet du skriver om sonen är nedvärderande och kränkande en soc anmälan vore väl på sin plats du borde inte ens ha barn din egoist

  • Anonym (Usch)

    Om mamman inte orkar så nej då kan inte barnet vara där. Det är pappans uppgift då och orkar inte han heller får dom vända sig till soc. 

    Du är ju riktigt korkad som väljer att skaffa barn i detta. 

  • Anonym (Malus)
    Anonym (Valentina) skrev 2024-02-04 17:24:15 följande:

    Hur i hela friden tänker du ens som skaffar barn i den där situationen? Ungen är ditt bonusbarn, oavsett du vill det eller inte. Han kommer vara i din sambos liv för alltid. Klarar du inte av honom, var det ju oerhört korkat att skaffa barn med ungens pappa.


    Du ser ju dessutom vilken kass pappa han är som inte verkar ta barnets problematik på allvar. Och honom vill du ha som pappa till dina barn..?

    Fattar inte hur folk tänker.


    Nej, ungen är inte en bonus. Vet du inte ens vad "bonus" betyder?
    Då tycker jag att du ska slå upp ordet, behöver du hjälp så säg bara till.

    Till ts, du måste inte se hans jobbiga unge som en bonus när det inte är det. Bättre att säga styvbarn, eller (som jag gjorde) malus.
    Malus är motsatsen till bonus, och det känns mer som att du känner så.

    Alla som blir arga får skälla, men det är dagens sanning.
  • Anonym (Malus)
    Anonym (Skärpdig) skrev 2024-02-05 18:48:03 följande:

    Skärp dig du är vuxen du valde att skaffa barn med en man som har barn sedan tidigare du kan inte be honom ta sin son någon annanstans för att du är gravid och lite trött skärp dig

    ja uppenbarligen är det säkert väldigt jobbigt för hns mamma som har honom mestadel av tiden och man ska utgå från ett barnperspektiv och då får pappan dra lassetom du tycker han ska knuffa undan sin son så gör du bäst i att flytta kvinnor som du är en skam

    skäro dig

    käs på om npf gå med i stödgrupper skaffa bildstöd anpassa hemmet och du får sjutton anpassa ditt bemötande och gnäll sättet du skriver om sonen är nedvärderande och kränkande en soc anmälan vore väl på sin plats du borde inte ens ha barn din egoist


    När slutade man ha lektioner i svenska i skolan?
    Grammatik, interpunktion och annat som gör en text läsbar?
  • Anonym (JB)

    Detta måste ju vara världsrekord i off topic...


    Anonym (Malus) skrev 2024-02-05 19:19:16 följande:
    Nej, ungen är inte en bonus. Vet du inte ens vad "bonus" betyder?
    Då tycker jag att du ska slå upp ordet, behöver du hjälp så säg bara till.

    Till ts, du måste inte se hans jobbiga unge som en bonus när det inte är det. Bättre att säga styvbarn, eller (som jag gjorde) malus.
    Malus är motsatsen till bonus, och det känns mer som att du känner så.

    Alla som blir arga får skälla, men det är dagens sanning.
  • Anonym (Skärpdig)

    Du borde medicineras mot narcissism tyvär finns inget botemedel.. säkert därför du inte kunde få barn på vanligt sätt för att du är en egoist och inte borde vara i närheten av barn och absolut inte uppfostra barn. Tycker så synd om de stackars barnen som får vara omkring dig

    att ens skriva bonusbarn i parantes för jag kan inte ta till mig dem.. i mitt inre föraktar jag barnet .. blir så provocerad av barnets beteende? barnet kan inget alls.. barnet borde vara hos sin mamma som uppenbarligen inte är lämpad för tillfället men ditt barns pappa ska inte ta ansvar för att stackars du är gravid och lite trött.. du kan inte heller lämna hemmet för det är ju ^ditt^ hem och då får barnet dra någonstans för det är ju inte ditt problem då du inte har föräldraansvar.. det är mammans fel alltihop barnen har det så mycket bättre hos er ni bråkar aldrig inför barnen.. fy skam att smutskasta den andra föräldern så patetiskt men trots att barnen har det så mycket bättre hos er orkar du inte ens ha barnen där under helger utan vill att de ska vara hos sin mamma som är utbränd eller dylikt.. verkligen moget du.. vilket fruktansvärt smart tankesätt du har herregud.. antagligen är det ju katastrof för dessa stackars barn

    tänk om du ens kunde förstå och vara kapabelt till att förstå att du är en riktig narcissist och att du kunde inse att det är barnets behov som ska sättas först i en familj och bonusbarnet som inte är din bonus ingår i din sambos familj men det verkar vara ganska svårt för dig att förstå då du är helt självcentrerad 

  • Anonym (Malus)
    Anonym (JB) skrev 2024-02-05 20:10:16 följande:

    Detta måste ju vara världsrekord i off topic...


    Som sagt. Flört
  • Anonym (D)

    En fundering är att det kan finnas en diagnos hos mamman. En förälder med npf som får ett barn med npf får ofta svårt att hantera så mycket extra stress och kaos som det lätt kan bli.

    Jobba med tydliga strukturer, bildscheman, och lägg in några timmars aktivititeter utanför hemmet på helgerna med pappan så att du får paus. 

Svar på tråden Blir galen