BIM april 2024

Okej. Jag har barn, men inte min sambo. Vad gäller då? :/

Region Uppsala. Tror 3-pack IVF kostar kring 85000 kr men vi hade ju bara försökt 4 månader då så kändes orimligt. Nu får vi regionsfinansierat. 

Om man inte har gemensamma barn kan man få IVF.

Jodå, inget i vår utredning har visat något avvikande. Det är alltså oförklarlig barnlöshet. Man är ändå berättigad IVF.

Tror du får det finanserat då MEN ni måste ha försökt ett år. 

När jag ringde och frågade angående utredning så skulle vi få det finanserat av landstinget OM vi hade försökt i ett år, spelade ingen roll om jag var över 35 år eller om det var mitt och sambons andra barn tillsammans. Vet dock inte om det bara var utredningen eller om det även gällde ivf 🤷?♀️ antar att det bara var utredningen. 

hej! skönt att läsa att man inte är ensam med att bli tokig på att invänta mens. Är det bara jag som känner av minsta lilla tarmrörelse eller symtom som graviditet? usch, är i sån fas där jag är HELT säker på att jag kommer få mensen (lär komma i natt) och bara väntar in det? men sen finns ändå hoppet som sitter i bakhuvudet som kommer bli så ledsen när det väl sker.. blä? 14 långa dagar efter ÄL. Jag har inte vågat göra ngt tidigt gravidtest. Enda korta ögonblicket jag varit gravid fick jag pos gravtest på dagen jag skulle få mens och så fick jag mensen 12h senare? 34 år här. Tidigare barnlös. Jag och sambon har försökt sen november.

Har hänt mig en gång också faktiskt, att jag fick positivt vid BIM, men mensen kom samma dag :-S Antar det var ett mycket tidigt missfall. I övrigt har vi nu försökt i dec, jan, feb och mars. Så fyra aktiva försök. Vi har dock legat flera månader innan dess oskyddat. Men räknar det som aktiva försök när vi drog in ältester :p Är på ÄL+6 idag. BIM 11/4. Olidlig väntan.

Ja, vi måste såklart försöka 8 månader till innan vi kan få nån hjälp. :) Ville bara veta med tanke på att frågan togs upp :) Har dock läst att det räcker med att ha försökt 6 månader när man är över 35 år. Vet inte om det är olika beroende på var man bor. Vi har egentligen försökt rätt länge, men först för 4 månader sedan började vi med ältester.

Ja de är jätte jobbigt att tänka om detta hade varit en naturlig graviditet, i så fall hade jag varit i vecka 11 och de är tufft. Kan inte glömma av att jag skulle haft bf 23 oktober enligt appar. Det är hemskt att tänka på och även om läkare säger att det inte kommer påverka ens framtid med att försöka bli gravida så kan man ändå inte låta bli att oroa sig. Nu har de bara gått 1 cykel sedan operation men ändå känns hoppet nergrusat. 

Många jag känner har blivit gravida direkt och de föds barn kors och tvärs känns det som och även om jag är jätte glad för dom så känner jag ändå en sorg över att vi inte lyckas. 

Familjeliv har varit ett stort stöd då jag sett att jag inte är ensam om denna operationen vilket har varit skönt. Slippa känna den ensamheten. 

Jag känner verkligen igen mig med otåligheten. Både innan och efter ÄL.. Först väntar man med spänning på ÄL och ser till att allt ska gå rätt till, ha sex på rätt dagar osv. Sen vänta in BIM som känns som en evighet. 

Jag har också funderat på en spolning men jag är lite feg samtidigt.. Skulle de inte ta sig för er (hoppas såklart att det gör de) och ni skulle besluta er för spolning får du hemskt gärna hålla mig uppdaterad! 

Ja man går igenom så mycket väntan och sorg när mensen ankommer och man sitter bara där och undrar, när fasen är de min tur att känna glädje över 2 streck på stickan ?!  :(

Oavsett vad man gått igenom har man självklart rätt till sina känslor över barnlöshet, vare sig de gått 1 månad eller 10! 

Vi hade försökt i 6 månader när vi fick vårt efterlängtade plus men de blev tyvärr inte långvarigt innan akut operation var inbokat. Allt gick så fort så hjärnan hann inte förstå vad som hänt, minns bara att jag grät konstant. Från besked tills jag fick åka hem när allt var klart och dom såg att mitt HCG sjunkit. Så nu är det bara att börja om på ruta 1 och det känns verkligen pissigt rent ut sagt, man försöker hålla sig positiv men allt för ofta fallerar fasaden och sorgen tar över.. 

Så att ni försökt i 5 månader förstår jag absolut att ni känner förtvivlan, även om sjukvården inte tycker de är en lång tid så känns de som en evighet när man längtar efter något såhär mycket! Hoppas innerligt att ni snart får erat efterlängtade plus på stickan och får erat efterlängtade underverk