Ja, kan man det?
Jag mår extremt dåligt. Så dåligt att jag funderar på självmord.
Om jag dör av hög ålder, så har jag många decennier kvar att leva. Och det orkar jag inte.
Jag försöker bli glad. Det har gått snett för min del. Men jag har grejer att vara tacksam över.
Hur blir jag glad?
Är deltagande i tråden på riktigt övertygad om att det går att välja lycka?
Är det inte lekfullhet, nyfikenhet, ödmjukhet grundinställningen som sedan i nästa steg blir lycka?
Jag tror att förväntningarna i "de för givet tagna sanningarna" bör sakna romantiserande tankar och värderingar för att jag per se skulle ha en lägre "tröskel" in i nyfikenhet när jag slår upp mina klarblå på morgonen. Med något ödmjukare inställning till min nästa tycker jag också gör jättestor skillnad i vardagen.
Men personligen upplever jag ändå inte att lycka kan vara ett val. Det är snarare påminnelser om ovan nämnda personlighetsdrag som är hörnstenen när den där kalla känslan uppstår i magen. Det kräver alltså sänkta förväntningar på allt och alla runtomkring mig som skapar förutsättningar för lycka att krypa på mig. Problemet blir då att jag med mina sänkta förväntningar blivit lite mer pessimistisk. Krävs inte pessimism för att de ska bli lättare att slippa besvikelse och undvika dömande?
Är då pessimism lyckans smed?
Vill du bli hjälpt? Vågar du ta emot hjälp? Du anser att vården inte är till någon hjälp. Hur ser det optimala scenariot ut för att du ska må bra. Vad behövs. Ett reflektion du behöver göra är att ingen gör det åt dig. Ingen lägger en färdig paketlösning i ditt knä. Det är bara du själv som kan ta tag i det.
Som vanligt så patetiska svar och värdelösa råd! Nej, man kan inte välja lycka. Då hade väl alla gjort det?? Man kan inbilla sig att man är lycklig, men hur länge håller den lögnen?? "Det finns hjälp att få!"... Tillåt mig att fnissa. Eller rättare sagt asgarva. Vilken värld lever ni i som tror det????
Jag befinner mig i samma situation som ts. Lycka är inget man hittar runt hörnet. Oavsett hur man mår, vad man önskar, vad man har för intressen. Man kan inbilla sig att man blir lyckligare av olika saker, men ställer istället till ett helvete för sig själv! Man blir aldrig lycklig om man hamnat i det här. "Jag vill ha en hund! Näe. Inte lycklig. Jag behöver en hund till! Nej. Jag behöver 15 hundar! Och ett hus. Och en man. Och en utbildning. En utbildning till. Ett jobb. Jag vill bli chef. Jag vill ha ett barn. Eller 4 barn. Eller det eller det eller det eller det eller det!". Man kommer aldrig känna lycka! Man söker något man aldrig kommer hitta. Till slut orkar man inte längre.
Som vanligt så patetiska svar och värdelösa råd! Nej, man kan inte välja lycka. Då hade väl alla gjort det?? Man kan inbilla sig att man är lycklig, men hur länge håller den lögnen?? "Det finns hjälp att få!"... Tillåt mig att fnissa. Eller rättare sagt asgarva. Vilken värld lever ni i som tror det????
Jag befinner mig i samma situation som ts. Lycka är inget man hittar runt hörnet. Oavsett hur man mår, vad man önskar, vad man har för intressen. Man kan inbilla sig att man blir lyckligare av olika saker, men ställer istället till ett helvete för sig själv! Man blir aldrig lycklig om man hamnat i det här. "Jag vill ha en hund! Näe. Inte lycklig. Jag behöver en hund till! Nej. Jag behöver 15 hundar! Och ett hus. Och en man. Och en utbildning. En utbildning till. Ett jobb. Jag vill bli chef. Jag vill ha ett barn. Eller 4 barn. Eller det eller det eller det eller det eller det!". Man kommer aldrig känna lycka! Man söker något man aldrig kommer hitta. Till slut orkar man inte längre.
Som vanligt så patetiska svar och värdelösa råd! Nej, man kan inte välja lycka. Då hade väl alla gjort det?? Man kan inbilla sig att man är lycklig, men hur länge håller den lögnen?? "Det finns hjälp att få!"... Tillåt mig att fnissa. Eller rättare sagt asgarva. Vilken värld lever ni i som tror det????
Jag befinner mig i samma situation som ts. Lycka är inget man hittar runt hörnet. Oavsett hur man mår, vad man önskar, vad man har för intressen. Man kan inbilla sig att man blir lyckligare av olika saker, men ställer istället till ett helvete för sig själv! Man blir aldrig lycklig om man hamnat i det här. "Jag vill ha en hund! Näe. Inte lycklig. Jag behöver en hund till! Nej. Jag behöver 15 hundar! Och ett hus. Och en man. Och en utbildning. En utbildning till. Ett jobb. Jag vill bli chef. Jag vill ha ett barn. Eller 4 barn. Eller det eller det eller det eller det eller det!". Man kommer aldrig känna lycka! Man söker något man aldrig kommer hitta. Till slut orkar man inte längre.
Kan du förklara närmare? Det jag läser är ett aggressivt inlägg med bitter ton. Ska man analysera inlägget så pekar det på att lycka faktiskt är ett val även om början i princip avfärdar det. Att då lycka är en inställningsfråga. Det är ett inlägg med dubbla budskap och inte alls klockrent.
Det som gör mig orolig är att du eftersträvar negativism. Och att det är därför du tyckte om inlägget. Har sett några människor som har en inneboende självsabotör. De gör allting fel omedvetet/ medvetet för att känslan som infinner sig när man misslyckas, känslan av att få andras medlidande skänker en sorts form av tillfredsställelse. Känslan av välbehag har då blivit felprogrammerad. Men går att ändra. Först måste man bli medveten om det.