• Anonym (Grymt_besviken)

    Var finns de bra männen?

    Efter att ha hängt på datingappar i några år nu och träffat män som jag verkligen trott det kunde bli något med, måste jag säga att jag bara blir besviken. Jag har blivit lurad om att de vill något seriöst, men sen har det visat sig att man bara dugt som sällskap för en kväll eller bara för sex en natt. 

    När man fått deras nummer och sedan ringt har de ursäktat sig med olika saker för varför de inte kan eller vill träffas igen, eller bara sagt att jag var inte den de ville inleda något med.

    Mina barn är utflugna sedan några år tillbaks och jag borde ju därför vara perfekt för män som inte vill att barn ska vara inblandade. Jag försöker hålla mig snygg och fräsch och ser vad andra, bland annat mina arbetskollegor, bra ut för min ålder (är 47). 

    Jag blir däremot frekvent kontaktad av män som knappast matchar mig utseendemässigt eller som jag inte på något sätt finner attraktiva eller tilldragande personlighetsmässigt. För andra kvinnor verkar det vara så mycket lättare. De flesta av mina arbetskollegor lever med män som för dem är perfekta, snälla, omtänksamma och har personliga drag som tilltalar kvinnor.

    Någon mer som upplever samma?

  • Svar på tråden Var finns de bra männen?
  • Core
    Anonym (Lina) skrev 2025-06-22 12:05:18 följande:
    Herregud vilket fruktansvärt omoget inlägg till börja med.
    Du har definitivt en mobbare mentalitet. Personerna talar i första hand om utseendet. Du börjar rabla om skitiga hem och annat. Blir lätt äcklade av människor med sådan mentalitet. Så dig kommer jag undvika på detta forum. Du är inte klok, på ren svenska.  Du verkar utse dig själv till någon gud som bestämmer hur en kvinna ska se ut eller inte. Sjukt är det i alla fall.

    Något är ju uppenbarligen fel när mer än hälften av alla kvinnor numera har ätstörningar och allt fler mår psykiskt dåligt. Vissa saker kan verkligen gå till överdrivet höga nivåer.  Det vill säga att vi skapat orealistiska mål. Mycket tyvärr pga av sociala medier.

     ONT: Som kvinna skulle jag heller aldrig lägga mig under kniven. Att säga att man själv vill göra det för att få mannen och bli attraktiv. Tyder ju indirekt på att man är medveten om att det är något man måste göra för att uppnå just den mannen. Det är ju indirekt att erkänna att man går efter något man tror är ett ideal, vare sig det är självvalt eller inte. Tack gode gud håller inte dom flesta kvinnorna på med sådant nej. För mig personligen andas det lite bimbo. Men det är min åsikt. Jag vet att även många män finner det groteskt. Så det handlar mer om en smak sak. Men som någon nämnde, majoritet av män föredra forfarande r naturliga kvinnor. 

    Jag vet inte vart du menar att jag säger hur en kvinna ska vara eller se ut. Jag skulle för övrigt inte dras till en opererad eller påklistrad person till att börja med, dina slutsatser får stå för dig.

    Det enda jag säger är att träffar jag någon ska det vara nån med samma intressen och värderingar som mig, jag förstår inte vad som är så svårt att förstå?

    Jag lever verkligen inte ett liv där jag har magrutor och min fru lever på ett gym, vi har andra värden i våra liv. Däremot försöker vi ändå hålla oss någotsånär hälsosamma och jag är mån om att hon finner mig attraktiv. Däremot står jag upp för att var man, och kvinna, är fria att välja vilken partner man vill leva med.

    Hela diskussionen handlade i grunden om män som tycker sig ha RÄTTIGHETER att träffa en kvinna, vilket du då uppenbarligen står bakom.

    Sen reflekterar ni inte över unga män, trots att samma utseendehets syns bland unga killar är det fortfarande bara det feminina perspektivet man ser utifrån, när de här killarna tycker att man måste trycka i sig testosteron för att duga är det deras eget fel, men när en kvinna opererar sig finns inte det egna ansvaret. 


    Sen verkar du missa att det jag insinuerar är att mats och Sara är samma person, inget annat.

  • Anonym (Kvinna)
    Jimmy75 skrev 2025-06-22 10:29:50 följande:
    Ja den är ju viktig att komma ihåg innan man blir bitter och tror att det är världen som har ändrats. Det är ju helt naturligt att utbudet är mindre, av en hel bunke olika orsaker. På ett vis trist, men samtidigt inte och bara fact of life. Det är inte så att varken kvinnor eller män har blivit sämre som grupp. Det är vi själva som utvecklas, får andra preferenser och mindre utrymme för flexibilitet vilket gör att vi ser annorlunda på gruppen när vi tittar på den nu. För en del ligger det då närmare till hands att alltid hitta orsaken eller "felet" om man vill, utanför sig själva - alltså tänker man att det är gruppen av de man söker som har förändrats.
    Håller med dig. Gruppen att dejta blir mindre av flera naturliga skäl. Är inte män generellt som är sämre. 
  • evilin
    Anonym (Mats) skrev 2025-06-22 12:17:33 följande:
    Ok om vi säger så här. Om du inte skulle behöva göra skönhetsoperationer, pumpa in nervgift i huden etc. Och fortfarande få män och dom män du vill ha?

    Skulle du fortfarande göra allt detta?  Det är ett svar jag väntar på med stor spänning lol
    Nix, jag hade inte gjort det under några omständigheter. Hade du fortfarande stått och hamrat kolstål för hand om du hade haft maskinell hjälp vid massproduktion?
  • UngGubbeinorr

    Jadu TS som är grymt besviken. Det här blir långt, ta tid på dig.. Läst tråden, men midsommarhelgen kom emellan till ett bra svar. Men kom ihåg, "it takes two to tango".. Har funderat mycket kring detta. Var singel ett tag för ca tio år sedan, efter ett över 20-årigt förhållande, då onlinedejting ännu var rätt nytt. Mötte mitt ex på tok för snabbt, hade inte funnit mig själv. Men blev "köpt" av sex. Ja, jag är en man. Kärleken är en form av tillfällig sinnesförvirring. Ack ja, men det är ju det man vill, känna "det där" för någon annan igen.


    Du lever livet 2.0, liksom jag gör med utflugna vuxna barn. Det handlar ju inte längre om att bilda familj med barn vovve, Volvo villa och alla tunga ansvar. Snarare två vuxna självständiga personer som råkar trivas i varandras sällskap, som kanske upptäcker efter många år att de fortfarande gör det, trivs. 


    Läste en rubrik: 


    From Fear to Intimacy. A Shrink?s Take on Dating. Pro tip: It's supposed to be fun! 


    Jag som man skulle kunna ställa samma fråga som dig: Var finns de bra kvinnorna? Så många tillfälliga "flings" som sedan inte lett någonstans, ibland har hon dragit, ibland jag. Jag har fått hjärtat krossat och jag har krossat några. Det skär i mig även efter nåt år.


    Någon i tråden nämde att de bra är upptagna. Men det är fel, kan ju lika gärna vara så att den bra mannen dumpat en "dålig" kvinna å vs. Men ofta är det nog så att paret kanske växt ifrån varandra efter ett långt förhållande. Särskilt småbarnsåren är en verklig prövning. Du liksom jag är förbi det, ett avslutat kapitel i våra liv. Du är fri, att rå om dig själv, likt hur en bra karl reder sig själv. Å du, var inte en karl! Men för båda saknas sex och intimitet i en bredare bemärkelse. 


    Jag upplever en skillnad från min singelperiod för tio år sedan och idag. Saker har hänt i samhället, allt från "me too" till att så många fler använder onlindejting. 


    Några sanningar jag lärt mig att fundera över i dagens utbud på dejtingappar: 


    Ingen ger upp sin frihet så länge de tror sig kunna få någon bättre. Detta har konsekvenser genom upplevt "utbud".


    Kvinnor blir kär uppifrån och ned, män nedifrån och upp. Med tanke på var jag kom ifrån, ett mycket torftigt förhållande, så blev jag "köpt" av sex. Såå, lättköpt är jag inte inte idag, men utan sex, inget förhållande.


    Den man som kan ge sin kvinna orgasm, vill sällan lämna henne (mycket obekvämt för många kvinnor). 


    Kvinnan är grindvakten till sex, allt annat är våldtäkt. Men mannen är grindvakt till förhållande. 


    Jag ser idag hur alla kvinnors dejtande är definierat av rädslan att välja fel, en rädsla. Höga murar som är omgärdade av både vallgrav, taggtråd o minfält, ogenomträngligt. Inget romantiskt kan uppstå ur en position av rädsla. Kan ju se till mig själv, hur jag reagerar när jag möts av misstänksamhet, jag går därifrån. Finns inget som folk växer så mycket av som just förtroende och tillit, men motsatsen är sånt som får förhållanden att spricka. Någon i tråden nämde också vad hon ska bidra med i ett förhållande, det här är viktigt. 


    Jag surrade med en 20 år yngre kvinna på jobbet, hon gav upp ett fast å mycket välbetalt jobb, för studier, drömde om att resa och bli analytiker inom FN, vegetarian å mycket PK med riktigt höga ambitioner. Jag frågade om hennes drömmar. Hon ville ha en rik man, hon skulle kunna fortsätta studera (typ i all evighet), kunna resa världen runt osv.. Men när jag frågade henne: Vad ska du bidra med i förhållandet då, din kropp? Då blev hon jävligt tyst, riktigt syntes på henne hur en krona trillade ned. För korkad var hon inte, hade bara inte tänkt den tanken. 


    Jag kan se att jag borde vara ett bra kap. Inkomst låångt över genomsnitt, kan hoppa av ekorrhjulet rätt långt före alla andra, byggt mitt hus helt själv utan hantverkare, med strandskyddsdispens, en "handyman" utöver det vanliga. Har precis allt utom mer kvinnligt sällskap. Slår jag ihop mina tillgångar å skulder är jag mångmiljonär, bor för en spottstyver. Kroppsligen ser jag ut som Ulf i ICA-reklamen. Inga sjukdomar, mitt medicinskåp innehåller bara plåster, alsolsprit och en sax. Men jag kammar alltså noll i dag, noll! Var fan finns alla bra kvinnor?

  • Anonym (Mimmi)
    UngGubbeinorr skrev 2025-06-22 17:04:22 följande:

    Jadu TS som är grymt besviken. Det här blir långt, ta tid på dig.. Läst tråden, men midsommarhelgen kom emellan till ett bra svar. Men kom ihåg, "it takes two to tango".. Har funderat mycket kring detta. Var singel ett tag för ca tio år sedan, efter ett över 20-årigt förhållande, då onlinedejting ännu var rätt nytt. Mötte mitt ex på tok för snabbt, hade inte funnit mig själv. Men blev "köpt" av sex. Ja, jag är en man. Kärleken är en form av tillfällig sinnesförvirring. Ack ja, men det är ju det man vill, känna "det där" för någon annan igen.


    Du lever livet 2.0, liksom jag gör med utflugna vuxna barn. Det handlar ju inte längre om att bilda familj med barn vovve, Volvo villa och alla tunga ansvar. Snarare två vuxna självständiga personer som råkar trivas i varandras sällskap, som kanske upptäcker efter många år att de fortfarande gör det, trivs. 


    Läste en rubrik: 


    From Fear to Intimacy. A Shrink?s Take on Dating. Pro tip: It's supposed to be fun! 


    Jag som man skulle kunna ställa samma fråga som dig: Var finns de bra kvinnorna? Så många tillfälliga "flings" som sedan inte lett någonstans, ibland har hon dragit, ibland jag. Jag har fått hjärtat krossat och jag har krossat några. Det skär i mig även efter nåt år.


    Någon i tråden nämde att de bra är upptagna. Men det är fel, kan ju lika gärna vara så att den bra mannen dumpat en "dålig" kvinna å vs. Men ofta är det nog så att paret kanske växt ifrån varandra efter ett långt förhållande. Särskilt småbarnsåren är en verklig prövning. Du liksom jag är förbi det, ett avslutat kapitel i våra liv. Du är fri, att rå om dig själv, likt hur en bra karl reder sig själv. Å du, var inte en karl! Men för båda saknas sex och intimitet i en bredare bemärkelse. 


    Jag upplever en skillnad från min singelperiod för tio år sedan och idag. Saker har hänt i samhället, allt från "me too" till att så många fler använder onlindejting. 


    Några sanningar jag lärt mig att fundera över i dagens utbud på dejtingappar: 


    Ingen ger upp sin frihet så länge de tror sig kunna få någon bättre. Detta har konsekvenser genom upplevt "utbud".


    Kvinnor blir kär uppifrån och ned, män nedifrån och upp. Med tanke på var jag kom ifrån, ett mycket torftigt förhållande, så blev jag "köpt" av sex. Såå, lättköpt är jag inte inte idag, men utan sex, inget förhållande.


    Den man som kan ge sin kvinna orgasm, vill sällan lämna henne (mycket obekvämt för många kvinnor). 


    Kvinnan är grindvakten till sex, allt annat är våldtäkt. Men mannen är grindvakt till förhållande. 


    Jag ser idag hur alla kvinnors dejtande är definierat av rädslan att välja fel, en rädsla. Höga murar som är omgärdade av både vallgrav, taggtråd o minfält, ogenomträngligt. Inget romantiskt kan uppstå ur en position av rädsla. Kan ju se till mig själv, hur jag reagerar när jag möts av misstänksamhet, jag går därifrån. Finns inget som folk växer så mycket av som just förtroende och tillit, men motsatsen är sånt som får förhållanden att spricka. Någon i tråden nämde också vad hon ska bidra med i ett förhållande, det här är viktigt. 


    Jag surrade med en 20 år yngre kvinna på jobbet, hon gav upp ett fast å mycket välbetalt jobb, för studier, drömde om att resa och bli analytiker inom FN, vegetarian å mycket PK med riktigt höga ambitioner. Jag frågade om hennes drömmar. Hon ville ha en rik man, hon skulle kunna fortsätta studera (typ i all evighet), kunna resa världen runt osv.. Men när jag frågade henne: Vad ska du bidra med i förhållandet då, din kropp? Då blev hon jävligt tyst, riktigt syntes på henne hur en krona trillade ned. För korkad var hon inte, hade bara inte tänkt den tanken. 


    Jag kan se att jag borde vara ett bra kap. Inkomst låångt över genomsnitt, kan hoppa av ekorrhjulet rätt långt före alla andra, byggt mitt hus helt själv utan hantverkare, med strandskyddsdispens, en "handyman" utöver det vanliga. Har precis allt utom mer kvinnligt sällskap. Slår jag ihop mina tillgångar å skulder är jag mångmiljonär, bor för en spottstyver. Kroppsligen ser jag ut som Ulf i ICA-reklamen. Inga sjukdomar, mitt medicinskåp innehåller bara plåster, alsolsprit och en sax. Men jag kammar alltså noll i dag, noll! Var fan finns alla bra kvinnor?


    Äh, du är nog inte snygg nog.
  • Anonym (m)
    Anonym (MIX) skrev 2025-06-22 11:44:29 följande:

    Såna här trådar dyker ofta upp på forumet.


    Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, det finns mängder med ensamstående män och kvinnor som är goda, skötsamma, ambitiösa och högst dugliga partners! Att påstå någonting annat är helt absurt. Förmodligen finns det inget annat land där det är så enkelt att i alla stadier av livet dejta och hitta en partner som det är i Sverige.


    TS, Fråga dig själva, vad tror du är mest sannolikt, att det är något fel på alla män du dejtar eller att felet ligger i dig själv? 


    Det är absolut inget ovanligt och inget att skämmas över, men väldigt många människor är ofrivilligt ensamstående pga en bristande självinsikt, ofta eldas det på av att ett mindrevärdeskomplex och dålig självkänlsa, för dessa människor ska den perfekta partnern vara beviset på att man duger, partnerna ska visas upp för alla som då ska se och förstå hur attraktiv och framgångsrik man är. 


    Man söker helt enkelt ett förhållande på helt fel grunder, istället för att sträva efter en partner som fungerar med ens livssituation och värderingar så strävar man efter att hitta en ytligt attraktiv person som ska bevisa hur lyckad man är. 


    Tyvärr är detta en väg som enbart leder till olycka och missnöje och desto snabbare man kan komma till sjävinsikt och bryta sitt beteende desto snabbre kan man komma in i en fungerande parrelation.  


    För kvinnor är det extra svårt då det finns mängder med attraktiva män med hög sexlust som utnyttjar detta för sina egna begär, dom börjar då med ett seriöst och intresserat agerande för att locka kvinnan till sex, när dom fått det så ghostar dom och backar ut. Det är mycket mycket vanligt. Kvinnor tänkar då inte som män utan intalar sig ofta att "ja han ville ju ligga med mig då måste jag ju ha en chans till en relation". Men män är inte sånna, majoriteten av män har gladeligen sex med kvinnor dom absolut inte kan tänka sig att vara i en relation med. Tyvärr är det svårt för dessa män att spela med öppna kort och enbart säga att dom är ute efter sex, då är risken att dom får avslag, så dom tvingas luras och spela seriöst intresserade för att nå sina mål. Visst är det cyniskt men tyvärr är det den verkligheten vi lever it.


    Det är initialt smärtsamt att se sig i spegeln med öppna ögon och se sig själv med alla sina brister, men man måste gå den hårda vägen och lära sig älska sig själv trots brister. När man gör det kan man starta en realtion på rätt grunder. 


     


     


    Och dessa män skulle vara så kallat bra? De manipulerar ju och utnyttjar andra människor
  • UngGubbeinorr
    Anonym (Mimmi) skrev 2025-06-22 17:16:59 följande:
    Äh, du är nog inte snygg nog.
    Skulle inte tro det, mitt "fel" är var jag bor, långt i norr där bättre bemedlade betalar flera miljoner för en kåk att nyttja några veckor om året. Kommer gratis i mitt fall då jag mycket väl kan tänka mig en plats söderut och även om jag måste jobba två år till, med inkomst över 750.000 så är jag ledig sådär 30 veckor om året. Tyvärr så tror väl de festa att jag ljuger, folk söderut fattar inte hur stora skillnaderna är i arbetskraftsbristens norr och arbetslöshetens söder.
  • Anonym (Tine)

    De få som existerar är upptagna tyvärr.

  • Queen81
    Anonym (Tine) skrev 2025-06-23 03:28:24 följande:

    De få som existerar är upptagna tyvärr.


    Betvivlar jag. 
  • Zoegazz

    Kan det vara så att du utstrålar något mindre seriöst? Mycket botox/fillers? Säger inte det är okej för det men både kvinnor och män har preferenser på vilka de vill ha något seriöst/oseriöst med.
    Andra jag kan tänka på är att inte ligga direkt. Då sållar man bort de mest oseriösa. 

Svar på tråden Var finns de bra männen?