Gaza

De israeliska bosättare fortsätter terrorisera palestinier. Här är en "hjälte" som slår en kvinna.

1. De gjorde skillnad mellan judar och araber. Alla i området var palestinier, hade palestinska pass, judiska The Jerusalem Post hette The Palestinian Post etc.

2. Planen var att skapa ett eget land för judarna. Det förekom attacker från båda sidor. 150,000 araber valde att stanna i Israel 1948. 

3. Innan 1948 förekom många attacker på judar, och hämndattacker på araber. Ska 800,000 judar som fördrevs från arabiska grannländer också få skadestånd? 

4. Du kan inte göra Israels grundande ogjort. Det blev som det blev då. 

Nej, palestinier är inte definierade som du hävdar före 1948. Vid de folkräkningar som gjordes 1922 och 1931 är folkgrupperna uppdelade främst efter religion och därefter språk.

1922, totalt 757 187 invånare, varav 590 890 muslimer, 83 794 judar, 73 024 kristna och 9474 övriga (druser, bahaier, samariter m.fl).

1931, totalt 1 035 821 invånare, varav 759 717 muslimer, 174 606 judar,
91 398 kristna och 9924 övriga.

Under det tidiga seklet är definitionen "palestinian" ovanlig och där den förekommer så är det alltid tillsammans med religion som "jews", "muslims" och "christians", eller efter språk som exempelvis "arabs", så man avskiljer definitivt inte judar från "palestinier".
Under 1940-talet blir judar i Palestina allt oftare definierade som "Jewish residents of Palestine".
Det är efter 1948 och främst efter 1967 som man börjar definiera palestinier som muslimska eller kristna araber bosatta i Palestina.
T.o.m. PLO erkänner judar bosatta i Palestina före 1947 som palestinier i sina stadgar.

Att den judiska befolkningen främst kommer av invandring är inte så konstigt, det hade nog även muslimer och kristna i Palestina gjort om det var de som tidigare fördrivits bort från området.
Judarna drevs bort av romarna runt år 70 e.kr. Före dess hade judarna varit i majoritet i över 1000 år och periodvis även regerat.
Under osmanskt styre var invandring och markägande i Palestina kraftigt reglerat till judarnas nackdel.

Delvis rätt.

Av de ca 700 000-900 000 arabiska palestinier som lämnade områden som efter 1947 blev israeliska så var det ca 15-25 % som "fördrevs" (aktiv handling av israelisk militär) av judarna (inte okej), medan 75-85 % flydde av andra skäl, exempelvis att de inte ville bo i Israel eller för att de blev uppmanade av araber eller för att deras trygghet var hotade i och med de krig mot Israel som araberna initierade.

På samma sätt valde judar att flytta till områden som blev israeliska, även om aktiv "fördrivning" från arabiskt håll också förekom.

Detta faller sig ganska naturligt... om man delar upp en landsdel i två stater så kommer olika folk att känna att de har starkare band till det ena eller det andra och det påverkar vart man väljer att bosätta sig. För i slutändan handlar det inte bara om geografi, utan även om kultur, språk och religion.

Av ca 940 000 arabiska palestinier på mark som blev israelisk, så flydde/flyttade ca 84-85 %, medan resterande ca 15-16 % valde att bo kvar och blev israeliska medborgare. Deras ättlingar utgör idag ca 21 % av Israels befolkning.

Av den arabisk-palestinska befolkningen på 1,2-1,3 miljoner så kom ca 500 000 att även efter 1947 bo kvar där de bodde, oavsett vilken sida om gränsen mellan Israel och Palestina de hamnade på. 

Anledningen till att rapporterna talar om så många palestinska flyktingar och aldrig eller sällan om judiska flyktingar är att det vid delningen endast bodde ca 2500-3000 judar på mark som blev Palestina.
På Hebron bodde ca 700 judar fram till augusti 1929 när upplopp och den sk "Hebronassakern" ägde rum, där 67 judar mördades och totalt dog 133 judar i upploppen. Kvarvarande judar evakuerades och någon judisk representation på Hebron fanns inte fram till 1967.
De ca 1700 judar som bodde i östra Jerusalem fördrevs av Jordanska styrkor 1948. 
Av de ca 450-500 judarna som bodde i södra Jerusalem så dog eller tillfångatogs många vid de arabiska anfallen 1948. Övriga flydde.
De ca 80 judar som bodde i centrala Gaza  evakuerades av egyptiska styrkor 1948.
Beit Ha´arava hade ca 200 judiska invånare som evakuerades 1948.
Norra Samarian hade några få hundra judar, som evakuerades under 1948 års strider.
Det är framförallt från omkringliggande arabländer som judar fördrevs,
ca 850 000 - 900 000 judar tvingas lämna länder som Irak, Jemen, Egypten, Libyen, Syrien, Marocko, Algeriet och Tunisien mellan 1948 och 1970.

Konflikter har i perioder alltid funnits mellan judar och muslimer, men eskalerade i det brittiska Palestina-mandaten i och med demonstrationerna, upploppen och massakern i Hebron 1929.

Judar är i lika hög grad som de andra folkslagen en del av Palestinas "ursprungsbefolkning".

Under det brittiska styret behöll man de osmanska lagarna kring markrättigheter men drev på för att i högre grad formellt registrera dessa.
Judiska organisationer köpte jordbruksmark från arabiska storgodsägare, vilket kunde innebära att den tidigare arrendatorn tvingades flytta från marken. 1947 ägde judar ca 6-7 % av marken väster om Jordanfloden.

Israel införde lagar som i teorin skulle kunna ge ersättning till arabisk-palestinska ägare av mark på israeliskt territorium, men i praktiken tillämpades de sällan eller kunde inte tillämpas (endast ca 10 % av marken ersattes), så den israeliska staten la beslag på denna mark när palestinska markägare flydde (inte okej).

Palestina och andra arabländer gjorde lika mot judarna och judar kompenserades i ännu lägre grad för förlorad mark.

Grupper, stater och organisationer som vill få bort judarna och Israel. 
Hamas
Palestinska islamiska jihad (PIJ)
PLO
Hizbollah
Muslimska brödraskapet
Iran
Irak under Hussein
Libyen under Gaddafi
Syrien under Afez och al-Assad
Det är dessa som målmedvetet har medverkat till folkmord på judar. Även om Israelisk militär ibland tvingas agera offensivt och ibland även offra civila palestinier för att försvara Israel, så är det inte folkmord, för Israel är de ständigt attackerade av dessa. Hade inte Israel attackerats så hade inga araber/palestinier dött eller skadats av israelisk hand och Palestina hade kunnat vara helt självständigt och fritt utefter gränserna vid Israels bildande.