som rubriken lyder, snälla hjälp mig. jag har en fru och fantastiska barn.
men något saknas, min sexlust är betydligt större än hennes. har testat allt möjligt för att kåta upp henne, göra henne sugen så att hon ska få större lust men inget händer..
mina tankar har börjat spåra in på otrohet, det ger mig en liten kick i kroppen, det låter spännande... hur ska jag gå tillväga? ligger och är otroligt kåt flera kvällar men det enda hon vill är att jag ska klia henne i håret...
Det viktigaste är att inte slarva.
För alla som ser till att sköta det med omdöme och på på omsorgsfullt sätt så kan alla göra risken i princip obefintlig.
Enligt enkla sannolikhetsbedömningar kan man bedöma att väldigt många otroheter, sannolikt de flesta, förblir för alltid okända, särskilt alla de där man lägger sig vinning om att det sköts med omdöme och om man lägger omsorg vid att de ska förbli okända.
I nästan samtliga fall (relativt få?) som blir kända så verkar den otrogna strunta i om det blir känt eller inte, rent slarv och rena tillfälligheter verkar oftast ligga bakom en stor andel av de som blir kända, eller kanske det allra vanligaste är att den otrogna själv berättar eller väljer uppträda på så sätt att partnern blir uppmärksam och/eller det ger orsak till misstankar.
Men ingen behöver väcka misstankar om man lägger sig vinning om att inte orsaka det.
Ingen bör glömma att många, kanske de flesta, som blir avslöjade innerst inne önskar bli avslöjade. Medvetet eller omedvetet.
Men fortfarande gäller att väldigt många fall, sannolikt de flesta, förblir okända.
Sedan vad vissa tycker om dessa omständigheter är givetvis en helt annan sak.
Den som vill svara mig bör åtminstone notera att jag har inte skrivit något om vad jag tycker och känner gällande dessa fakta och omständigheter.
Jag läser och ser att du har behov av att uttrycka vad du tycker och känner.
Du får självfallet tycka och känna precis vad du vill.
Men inget av det du tycker, inga av dina känsloyttringar, förändrar i sak något av det jag har skrivit.
Rent faktabaserat har du inte skrivit något som spelar någon roll för det jag har skrivit och om man ser till fakta kan du inte påverka mig eller någon annan och det du har skrivit saknar betydelse i verkligheten.
Alla människor ljuger, du likväl som jag, alla människor undanhåller fakta för andra människor och låter inte andra människor få känna till precis alla fakta för att fatta sina beslut.
Detta är en självklarhet för hela mänskligheten.
Vilket jag tror och hoppas att också du känner till?
Om min fru skulle vilja ha mig eller inte, om hon kände till alla fakta, det kan du självfallet inte veta.
På precis samma sätt som ingen känner till vad alla fruar i hela världen skulle skulle vilja om de kände till alla fakta om sina män. Och samma gäller tvärtom för alla män och fruar.
Min fru, likväl som ingen annan fru, kan någonsin träffa en man som är 100% ärlig, eller hur?
Med ditt resonemang så slösar alla människor på andra människors liv. Jag gör det, du gör det och alla gör det, enligt ditt sätt att resonera.
Men alla vi människor väljer medvetet att göra detta.
Kvinnor vet inte och känner inte generellt att något är fel. Detta där är bara en självskapad myt, som ett falskt skydd för att det ska kännas bättre.
De enda som i efterhand kan påstå att de kände att något var fel är i de fall som det blir känt.
I alla de fall (sannolikt de allra flesta fall) där otrohet förblir okänd så är det ingen som har känt eller misstänkt något.
Du får tycka vad du vill om mig, det bryr mig inte det minsta.
Fakta är att ingen, inte någon enda människa, är 100% sann mot de som älskar en.
Hoppas du åtminstone klarar förstå dessa grundläggande fakta.
Om du gillar det eller inte saknar helt betydelse.
Jag läser och ser att du har behov av att uttrycka vad du tycker och känner.
Du får självfallet tycka och känna precis vad du vill.
Men inget av det du tycker, inga av dina känsloyttringar, förändrar i sak något av det jag har skrivit.
Rent faktabaserat har du inte skrivit något som spelar någon roll för det jag har skrivit och om man ser till fakta kan du inte påverka mig eller någon annan och det du har skrivit saknar betydelse i verkligheten.
Alla människor ljuger, du likväl som jag, alla människor undanhåller fakta för andra människor och låter inte andra människor få känna till precis alla fakta för att fatta sina beslut.
Detta är en självklarhet för hela mänskligheten.
Vilket jag tror och hoppas att också du känner till?
Om min fru skulle vilja ha mig eller inte, om hon kände till alla fakta, det kan du självfallet inte veta.
På precis samma sätt som ingen känner till vad alla fruar i hela världen skulle skulle vilja om de kände till alla fakta om sina män. Och samma gäller tvärtom för alla män och fruar.
Min fru, likväl som ingen annan fru, kan någonsin träffa en man som är 100% ärlig, eller hur?
Med ditt resonemang så slösar alla människor på andra människors liv. Jag gör det, du gör det och alla gör det, enligt ditt sätt att resonera.
Men alla vi människor väljer medvetet att göra detta.
Kvinnor vet inte och känner inte generellt att något är fel. Detta där är bara en självskapad myt, som ett falskt skydd för att det ska kännas bättre.
De enda som i efterhand kan påstå att de kände att något var fel är i de fall som det blir känt.
I alla de fall (sannolikt de allra flesta fall) där otrohet förblir okänd så är det ingen som har känt eller misstänkt något.
Du får tycka vad du vill om mig, det bryr mig inte det minsta.
Fakta är att ingen, inte någon enda människa, är 100% sann mot de som älskar en.
Hoppas du åtminstone klarar förstå dessa grundläggande fakta.
Om du gillar det eller inte saknar helt betydelse.
En klassisk duckning alltså. Jag skrev inget tyckande och jag har inte heller påstått att det skulle ändra vad du skrev. Jag ställde en hyfsat rak fråga där jag undrar vad/hur DU tycker. Jag provar igen:
Om din partner är missnöjd med relationen...hur skulle du vilja att sagd partner hanterar det missnöjet? A: Går bakom din rygg och åt otrogen, men sköter det snyggt. Du får aldrig någonsin reda på att det hänt, men defacto ligger din partner med andra under tiden ni har ett förhållande
B: Din partner tar upp sitt missnöje med relationen och säger att hen vill separera.
Vilket av de två alternativen skulle du tycka var minst illa om du var den som drabbades?
Kommunikation.. tala om för henne att du behöver mer sex i ett förhållande för att må bra. Den partner som inte har sexlust har enligt mig lite ansvar för att tillfredsställa sin partner på ngt sätt lite så och då. Annars föreslå öppet förhållande, aldrig gå bakom ryggen. Man kan ha olika behov, men enligt mig måste man mötas ialla fall halvvägs. Att ha sex med den man älskar fast man inte har samma lust, gör inte ont och kan ge tillfredsställe genom att göra det bra för den .an älskar. Och många ggr, ångrar man inte ett ligg. Tvärtom
Kommunikation.. tala om för henne att du behöver mer sex i ett förhållande för att må bra. Den partner som inte har sexlust har enligt mig lite ansvar för att tillfredsställa sin partner på ngt sätt lite så och då. Annars föreslå öppet förhållande, aldrig gå bakom ryggen. Man kan ha olika behov, men enligt mig måste man mötas ialla fall halvvägs. Att ha sex med den man älskar fast man inte har samma lust, gör inte ont och kan ge tillfredsställe genom att göra det bra för den .an älskar. Och många ggr, ångrar man inte ett ligg. Tvärtom
Menar du då här att man har ett ansvar att utföra sexuella handlingar som man inte samtycker till just då?
Var börjar och slutar i så fall det ansvaret? Har inte den sexuellt frustrerade ett MINST lika stort ansvar i så fall att göra vad hen kan för att partnern ska känna åtrå och sexuell lust?
Under vilka omständigheter är det okej att säga nej/inte okej att säga nej i så fall?