Ensam hela helgen igen :(

Umgås med dina föräldrar. Närmar mig också 40 och visserligen är jag kvinna och levt i 2 längre förhållanden, det var ingen hit. Har valt att leva ensam nu och umgås mycket, det är toppen. Slipper allt tjafs och anpassningar som när man lever i en relation. Mina föräldrar har gjort så mycket för mig, att jag nu vill ge tillbaka. Vi äter lunch ihop, ser på tv ihop, fikar ihop. Jag hjälper dom i trädgården. Saknar ingen partner. Däremot har jag några vänner som jag träffar regelbundet och det behöver jag för att må bra. Men ingen partner mer, hur många män som än hör av sig. 

Dans är svåröverträffat för att komma nära kvinnor. Då menar jag inte club och disko utan det som kallas sällskapsdans. dvs Foxtrot och bugg. Ta reda på en dansklubb och gå kurser. Det är trevlig, nyktert, kramar till musik samt alltid ett stort kvinnoöverskott. Som 40-åring kommer du nästan sänka medelåldern. Varför inte prova folkdans om du är åt det hållet. Gå en kurs och gå ut på danser.

Inte för mig faktiskt, har aldrig blivit osams med en vän vad jag minns.

Jag kan förstå att om man växer ifrån varandra och skiljs åt som vänner att man inte har problem med uppbrottet. Har dock så många exempel från mitt och andras liv där det inte slutar så. Otrohet och fulspel från den man litat mest på. Nej tack, det är inte värt det för min del längre.

Sthlm, du har de bästa möjligheterna i hela landet. Tänk dig att du bodde i norrbottens inland. Om du upplever svårigheter, så beror det mest på din egen sociala rädsla.

Jag har varit med om att man växer isär. Så visst kan det vara jobbigt också, eller mest sorgligt.

Jo absolut växa isär, det har ju hänt. Men det går gradvis och ingen blir lurad och det görs inte tråkigheter efteråt i det fallet.

Fast det är väl mest 60-plussare som dansar bugg, foxtrot och "sällskapsdanser" numera?

Tittar man på bilder från dansbandsveckan i Malung ser det inte ut så. 

Folkdans (pardans) har jag gått på ibland och det är åldersblandat. Men folkdanslagen (uppvisningsdanser i folkdräkt) är ofta 70+. 

Ja, man skulle kunna tycka att det är lättare att hitta intressen att utöva i en storstad, men ts verkar inte vilja se några möjligheter. Enligt andra trådar han startat vill han inte heller gå i någon slags terapi för att få hjälp med sin sociala rädsla.