Hon vägrar äta min mat

Vadå hjälpa till? TS är väl en vuxen människa som ska ta ansvar för hemmet. Det är inte en betjänt eller mamma som TS bor hos.

Tänkte skriva ett långt inlägg, men märkte att allt viktigt jag vill säga egentligen är riktat till din sambo. Jag hoppas hon inser själv var den där flyktväskan ska packas upp för gott och inte kastar bort hela sitt liv som ung vuxen. Eller att du tar ditt vuxna ansvar. Och nej, det här handlar inte om att förhållanden med åldersskillnad i ung ålder inte kan fungera, utan om att det just i ert fall är uppenbart att det inte gör det.

Bättre att de gör det redan nu. Dels för att hon inte verkar få ta del av hans högre lön, dels för att det cementerar rollerna. Bättre att hon främst lägger tiden på att söka jobb. 

Det blir nog rätt naturligt att den som är hemma mer gör lite mer, men så tycker jag inte uppgörelsen bör se ut när vi inte pratar överenskommelse om hemmafru osv. Och definitivt inte på den här nivån, att ensam sköta städningen och behöva säga ifrån för att sambon ska köpa korv nån gång ibland. 

Bor ni ihop är det bäst att ni delar på allt. Att köpa hem grillkorv och chips är knappast att laga mat så jag kan förstå henne. Om du däremot lagar riktig mat halva månadens dagar så kommer hon säkert uppskatta det.

Allt handlar om kommunkation och att ni både känner er lika mycket värda i relationen.

Japp, hur verkar folk struntat i den och andra detaljer för att ta detta seriöst

Du skulle köpt vettig mat istället för lite korv och snacks, haha. Inte konstigt hon blev besviken. Kan du inte tänka själv? Karlar. 

Hon dammsuger utan att ändra läget på dammsugaren och det blir märken i trägolvet!! Har sagt till henne 17 gånger men hon slarvar. Jag har satt på möbeltassar på dammsugaren nu så det problemet är löst. Hon sprayar mkt rengöringsmedel så det blir en hinna på allt. Hon har dålig ordning i skåp och lådor i kök och badrum. Mm. 

Hon lagar mest husmanskost. Spagetti köttfärssås, nån paj ibland, tacos osv. Hon är inte så kreativ utan följer alltid recepten och ibland blir det bra ibland sämre. Men jag klagar inte så ofta på maten tvärtom. 

När det kommer till hur vi delar ekonomin så delar vi alltså 50-50. Hon tar med sig kvitton hem på inköp av mat och jag swishar hälften. Samma de gånger jag köper något. Då swishar Hon mig om jag handlar typ chips eller annat. Hon är slarvig även där och tar inte alltid kvitto i butiken då brukar Hon säga att det inte är så noga för hennes del men jag tycker inte om det och det kan vi gräla om ibland. Det är ju enbart slarv. 

Det är ett under att hon fortfarande är ihop med dig. Allt som ska göras ligger på henne, samtidigt som du bara klagar. Köp lite ingredienser och laga middagen idag, välj en rätt du vet att hon gillar.

Herregud hon är 19 år, vad fasen förväntar du dig av en tonåring egentligen?  
Tror du på riktigt att en tonåring ska veta vuxna saker det tar år för oss andra att lära sig? 

Du kan ha rätt i att du vet bättre hur man ska göra på grund av din erfarenhet. Men utifrån hur du beskriver er relation så låter det som att du mästrar och trycker ner istället för att gemensamt ha det som ni vill, samt pröva er fram. Hon och du har lite erfarenhet av mycket och för att lära sig måste man själv träna på det. Det låter som att hon faktiskt vill ha det fint, men att det blir fel ibland. Det blir det fortfarande för mig ibland och av det lär jag mig av. Ni har förmodligen mycket att lära er båda två av att ha ett gemensamt hem som fungerar och ödmjukt och förståelse kommer ni långt på. Sluta mästra och börja lyssna på varandra. Du kommer längre på det. Hur jag vet att du mästrar. Du försöker inte förstå henne, utan vill ha sympati här för att du tycker att du har rätt och du tycker att du borde ha mandat att berätta för henne hur saker bör vara, samt utföras. Det blir faktiskt inte bara mer kärleksfullt i relationen, det blir även bättre då man faktiskt försöker förstå varandra och se relationen som ett vi. Var prestigelösa och se eran relation som ett gemensamt projekt där båda ska må bra.