Svensk??

Aha. Sicken torris jag är i kväll . Duh men nu trillade myntet ned.

Det är sent och vi är trötta

Moderator: Jag ber om ursäkt jag vet att det inte är snällt att påpeka det uppenbara... ber alltså ursäkt för inläggen nr 109 och 111 !

Alltså det är inte jag som har bestämt att det är så här, för mig är man det man känner själv. Det är så den bistra verkligheten ser ut. Tyvärr så tror jag inte att många skulle se på varken Gustav eller din kamrat och tänka åh de är nog svenskar.
I sverige så är det ganska svart och vitt tyvärr antingen är man Svensk eller så är man utländsk, finns inte så mkt däremellan, även fast samhället verkar framställa det så.

Har en kompis vars pappa är 1/4 Nigerian och hennes mamma hel svensk, men hon får ofta frågan vart kommer du ifrån då hon har lockigt hår och är lite lätt brun i huden. Tror inte John som är ljushårig med säg blåa ögon som kom till Sverige när han var 5 år skulle få samma fråga lika ofta.

Alltså smälter man in så är det ingen som ser en som avvikande, man tar förgivet att man är en av dom.

Jag skrev inte utifrån min uppfattning utan utifrån den generella uppfattningen. Ingen svartskalle eller mörkhyad kommer nägonsin att tas för att vara svensk vid första anblicken, tyvärr så är det så att dom flesta tänker att den personen är ngn typ av invandrare.

Jag skulle vilja att man acceptera individer utfrån vad de just är männniskor med individuella egenskaper.
Man ska kunna vara stolt över sitt ursprung (inte för att man egentligen kunnat påverka det) men det ska inte vara det primära när man dömer människor i första anblicken utan man ska bedöma människor utifrån deras egenskaper.
Då hade samhället kommit mkt mkt längre...

Min vackra komps skulle du ta som svensk eftersom hon ser ut som en midsommarbrud från dalarna (fast lite sötare, ljusblond, med storlockigt guldglänsande hår och stora blå ögon och plutmun (fast helt naturligt), blek mm. Hon måste berätta att hennes pappa är svart och inte ens då tror de henne! Hr generna har hoppat kan jaginte svara för, men med tanke på att hon bott i västindien under många år samt i USA, känner hon sig sannolit inte riktigt svensk, medan Gustaf är helyllesvensk, bara lite mer solbränd än vad som är vanligt för oss nordbor.

Fortfarande inte JAG utan samhället, så ser verkligheten ut.

personligen tror jag att det snart kommer att ändras. För 100 år sedan var Sverige mer isolerat och homogent land. Jag och de flesta i min vänskapskrets skulle inte automatiskt kategorisera någon med icke urnordiskt utseende som "invandrare" eller icke svensk etc. Vare sig folk vill acceptera det eller ej så kommer detta land i framtiden befolkas med gustavs som är av olika hudnyanser och drag. Och medans den ene Gustav kan göra släktforskning och finna valloner flera hundra år tillbaka i sin släkt kommer en annan Gustav upptäcka att där fanns en adopterad gammelfarfarsfarfarsmorfarfar som var från Korea samt en mormormormormor från Gambia och ännu en Gustav är i rätt nedstigande led från blonde vikingen Snorre Gurlason.

Ja man kan ju alltid hoppas på att det blir som du skriver, me det är väldigt skrämmande med alla dessa SD anhängare som finns idag som bara brer ut sig mer och mer.

Man får skilja på nationalitet och etnicitet. Har man svenskt pass så har man svensk nationalitet. Nationaliteten har INGET med utseende att göra. Man kan ha vilket utseende som helst, har man svenskt pass så är man svensk.
Sen finns etnicitet! Det handlar om ens etniska bakgrund.En person kan vara född och uppvuxen i Sverige, eller adopterad och uppvuxen i Sverige, men se ut som den kommer fr Afrika eller Korea beroende på det etniska ursprunget.

du blir ju dock int ekinesisk medborgare bara för du flyttar till kina och man blir inte svensk medborgare bara för man flyttar till sverige, det tar ett tag

Etnicitet är i första hand en kulturell konstruktion och har därför inte heller något med utseende att göra. Seder och bruk är ju inte inskrivna i någon genetisk kod.

Ska man leta efter någon skiljelinje så är det mellan tämligen nyanlända invandrare och mellan de som bott här sedan barnsben.

He walks among us, but he is not one of us

som ett gammalt beprövat ordstäv lyder?

Men som sagt - detta att "dömma" folk efter utseende är inget unikt för Sverige! Det är vanligt i alla länder där det finns en föreställning om hur de flesta ser ut. Man måste inte vara blond och blåögd för att smälta in i Sverige - det har förmodligen funnits många mörkhåriga här i alla tider. Svarthårig och mörkhyad, har däremot varit mindre vanligt. Därför uppfattas det också som mer avvikande. Men det kommer inte alltid att vara så. Inte om några generationer, pga invandringen / globaliseringen.

Skulle jag kunna flytta till Saudi och övertyga alla där om att jag var arab? Troligen inte - inte ens om jag pratade flytande arabiska. Under en resa i Sydamerika för många år sen, har jag aldrig känt mig så "annorlunda" som då. Vi reste till många ställen där det inte fanns så många utlänningar / turister. Jag stack ut med mitt mellanblonda hår och mina blå ögon. "Alla" lade märke till mig, på gott och ont. Trots att jag pratade spanska. (Nåja, hyfsat iaf ) Min kompis som var med, är uppvuxen i Sverige, men född i Chile. Hon smälte in. Ingen "stirrade" på henne, ingen fällde kommentarer, ingen frågade var hon kom ifrån etc. Hon tyckte att det var så skönt! Har trivts bra i Sverige och sällan blivit utsatt för rasism, men alltid känt sig "annorlunda". Där hon växte upp, fanns inte så många "mörka" barn.

Nyttig erfarenhet, måste jag säga. Att få känna på hur det är att inte "passa in". Turistresor till turistorter i "exotiska" länder, går ju inte riktigt att jämföra. Och min tid i England går inte att jämföra, eftersom man som blond svensk inte sticker ut lika mycket där, som en mörk afrikan eller japan gör.

Det handlar om identitet. Om du blir kineisk medborgare och känner dig mer som kines än svensk då, så kanske du väljer att kalla dig för kines? Det är väl upp till var och en.

Själv har jag slutat kalla mig svensk. Jag är världsmedborgare. Trött på att folk ska klassas in i olika fack. Jag är trött på folk ska kallas för andra, tredje, fjärde generationens invandrare eller vad det nu kan vara. Mina barn ses som andra generationens invandrare av vissa, trots att de är födda här och aldrig bott utomlands. Detta för att deras pappa är invandrad. De har aldrig haft något annat medborgarskap än svenskt och jag är svensk (vad jag vet, men jag är ju inte blond...).

Kunde inte sagt det bättre själv. Är en världsmedborgare och inget annat.