Är det ok att er 14-åring sova över hos flick- pojkvännen, och är det ok att flick- pojkvännen sover över hos er?

Ja absolut, min äldsta var 14 när hon kom hem och frågade om hennes pojkvän fick sova över. De hade träffas i flera månader och han var en kanon kille så varför skulle jag säga nej?
Sex är inget farligt så länge man vet att man ska skydda sig, jag har lärt mina barn hur viktigt det är att göra det och sen får jag lov att lita på att de tar det ansvaret när de väl väljer att ta det steget.

Sen är det mysigt att få somna in bredvid den man älskar så varför ta det i från dem om det inte behövs? 

svarade annat

beror lite på hur barnet är och vad hon har för slags relation till den som ska sovas med.

ett barn som verkar må bra, har hyfsad självkänska, verkar ha koll på skydd och har en varaktig relation med någon jag tycker verkar vettig = inga problem, de får defenitivt sova över vid 14 år

mer osäkert barn, knappt någon relation med någon jag knappt träffat eller misstror = inget översovande vid 14 år.

har varit i båda situationerna, men barn är olika så spelar det ingen roll hur mycket det gnölades om orättvisa

Vem har sagt något om att uppmuntra 14-åringar att testa så många som möjligt?! Det är det väl ändå inte tal om! För den delen gäller det väl i så fall även söner, eller tycker du att det är ok att uppmuntra _dem_ att testa så många tjejer som möjligt?

Sen tror inte jag att det går att generalisera sådär att "tjejer romantiserar och killar vill lägra". Visst, vi matas med att de beteendena är de biologiskt riktiga "det bara är så", genom tidningar, böcker och media, men jag tror fler och fler ungdomar börjar inse att det mer handlar om personlighet än kön.

Varför skulle det inte vara okej ?

Nu är ju inte mina flickor 14 ännu jag har 10 år kvar innan äldsta blir 14 men det var ju bara 6 årsen jag själv var 14 år. Och mina föräldrar förbjöd oss ifrån ganska mycket vilket blev att man smög med mycket och var tyst istället..

Som andra skrivit beror det ju lite på också om det är en pojkvänn sen två dagar tillbaka eller 3 månader tillbaka. Tycker iallafall jag spelar roll. Jag känner som så att han gärna får sova över hos oss tills dom varit tillsammans ett tag och man kanske hunnit träffa hans föräldrar eller iallafall att man hunnit lära känna killen lite mer sen hade dom kunnat få sova över hos honom. Låter kanske lite gammal modigt. Men det är så jag planerat att göra iallafall sen får vi väl se hur det blir när man väl står där.. Man kanske känner helt annorlunda.

Sen håller jag mycket med i vad Kaji säger också. Man får ju titta lite på omständigheterna också Men jag hade ju inte sagt blankt nej eftersom att man ändå vill vara en del av barnets liv och risken finns att om man har för mycket regler och för höga krav så blir man istället totalt utestängd från barnets liv.. Och det vill man ju verkligen inte

Intressant att läsa. Du fick ju barn väldigt tidigt, tror du det hängde ihop med att dina föräldrar förbjöd dig saker som därmed blev mer lockande istället? Jag vet att det varit anledningen till att andra som jag känner till fått barn i den åldern, skulle vara intressant att höra hur du ser på det.

Och så vill jag gärna ha fler kommentarer även från andra!

Ja och dels det att man måste känna att man kan lita på sina föräldrar, att man kan prata om sånt som man gjort fel, sånt som kanske inte var så smart gjort utan att det blir världens bråk om det. För hur många har egentligen inte gjort något dum som tonåringar? Min mamma och jag hade ju inte komunikation överhuvudtaget trots att vi bodde i samma hus. Vi hade aldrig någon diskussion om P-piller, medans vänners mammor satt på ungdoms mottagningen med dom redan när dom var 13 år och väntade på P-piller.

Öppenhet, förlåtselse, respekt, förståelse och hjälpsamhet. När man blir tonåring tycker man ju inte att man är ett barn längre och uppskattar ju om vuxna pratar med en som en vuxen människa. Jag tror att dom föräldrarna som faktiskt kan se sina tonåringar som vuxna i vissa situationer och kunna prata med dom om allt mellan himmel och jord dom får ju bättre relation till sina barn och dessutom får dom en chans att vara lite mer delaktig i barnets liv. Sen ska dom självklart inte alltid behandlas som vuxna men just när det kommer till att kunna prata med varandra att man försöker att inte se sitt lilla barn som ett barn längre..

Kan ju tilläga att jag flyttade hemifrån när jag var 17 år och har haft väldigt dålig kontakt med min mamma sedan dess trots att alla sa att den skulle bli bättre om man flyttade hemifrån. Men det finns ju andra saker som bidrag till det med. Men främst av allt att jag aldrig kunnat lita på henne eller kännt att hon lyssnat eller respekterat mig.

Nu skrev jag min livs historia men kanske bra för andra att veta i sånna här situationer hoppas du orkar läsa

Det där tror jag också är jätteviktigt, så bra du sammanfattade det!

Och stort tack för att du delade med dig av dina erfarenheter.

min dotter får inte ha en kille sovande hos oss,principsak, eller att hon sover över heller,det får hon bestämma sjl när hon bor ensam.

Skojar du??? Så om hon bor hemma när hon är 18 så får hon inte ha pojkvän sovandes??? 

Vad beror det på? Är det religiösa skäl som ligger bakom eller något annat?

Så lite så Tycker ändå det är lite komiskt att det finns en massa böcker om hur man uppfostrar små barn och bebisar men efter en viss ålder finns det ingen bok eller något som kan hjälpa en

Varför skulle de inte få sova över hos varandra är min fråga?
Handlar det om att man är rädd för att de ska ha sex så kan man ju släppa den oron. Vill dom ha det så har dom det ändå. Bättre att de är hemma så man vet vart de håller hus.  

Har inga barn, men mina föräldrar brukade förbjuda mig att sova över hos killarna de inte gillade. men lät mig sova hos de de gillade. vare sig jag dejtade dem eller ej.

Hm, som ett slags kontroll över vilka du umgicks med, kanske? No offence, det var likadant för mig, jag förstod mig aldrig på varför de gjorde den där skillanden.

De som resonerar som Thaleyas och mina föräldrar får gärna svara på varför de gör så!

Hur tänker du själv om det här, var det bra eller dåligt? Hur tror du att du kommer att resonera när/om du får barn och de kommer i samma ålder?

mm ja det var helt enkelt kontroll från deras sida. konstigt då de ibland kunde låta mig sova hos killar de aldrig träffat helldre en någon de träffat ett par gånger men fått ett sämre intryck av. Vill helst också veta varför de gjorde såm, tycker inte att det känns rätt, såvida de inte fått en extremt dålig intuition om killen. fast så var det inte i mina föräldrars fall.

Jaha, men sex har hon säkert överallt i ert hem när ni inte är hemma. Så om det är sexet man är orolig över så kan man ju ge upp det.

Nåt annat argument..?