Slampmamma?

Låter som den väldigt vanliga och alltid lika dåliga ursäkten ... "jag hade ju inte för syfte att såra dig, jag ville bara xxxx"... menar du på fullt allvar att både den otrogne mannen och kvinnan som deltog i hans otrohet inte hade en aaaaaning om att det skulle skulle vara sårande och förnedrande för mannens fru? Kom igen nu....den där ursäkten är ju lika gammal som gatan.

Om vi kommer ner på jorden igen så stämer det säkert att både mannen och älskarinnan inte hade för syfte att såra och förnedra mannens fru, men jag är tämligen säker på båda var väl medvetna om vad deras handlingar skulle få för konsekvens för hans fru, bara det faktum att de smög med det visar ju klart och tydligt att de visste mycket väl att de pysslade med något som inte var helt rumsrent.

Och nu blandar du ihop saker igen, jag börjar nästan undra om du verkligen förstår vad begreppet medverkan betyder?

Såhär beskrivs medverkan till brott i brottsbalken....

Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen.Byt ut ordet "viss gärning" mot "otrohet" så ska du se att det klarnar

Låter som den väldigt vanliga och alltid lika dåliga ursäkten ... "jag hade ju inte för syfte att såra dig, jag ville bara xxxx"... menar du på fullt allvar att både den otrogne mannen och kvinnan som deltog i hans otrohet inte hade en aaaaaning om att det skulle skulle vara sårande och förnedrande för mannens fru? Kom igen nu....den där ursäkten är ju lika gammal som gatan.

Om vi kommer ner på jorden igen så stämer det säkert att både mannen och älskarinnan inte hade för syfte att såra och förnedra mannens fru, men jag är tämligen säker på båda var väl medvetna om vad deras handlingar skulle få för konsekvens för hans fru, bara det faktum att de smög med det visar ju klart och tydligt att de visste mycket väl att de pysslade med något som inte var helt rumsrent.

Och nu blandar du ihop saker igen, jag börjar nästan undra om du verkligen förstår vad begreppet medverkan betyder?

Såhär beskrivs medverkan till brott i brottsbalken....

Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen.Byt ut ordet "viss gärning" mot "otrohet" så ska du se att det klarnar

En gärningLikställer du otrohet med avtalsbrott eller oaktsamhetsbrott?

Hehe undrade just när det kortet skulle komma upp :)

Nej jag likställer inte båda vilket jag tror att du mycket väl vet, jag använder lagbalken för att påpeka att det fakistkt finns en relation mellan medverkan och medskyldighet.

Men om man ska diskutera medskyldighet så måste man ju först klarlägga den primära handlingens karaktär.

Vad tycker du då? Oaktsamhetsbrott eller avtalsbrott?

Karaktären är vi nog ganska överens om, dvs lumpen handling som leder till att en annan människa såras och förnedras.

Inget av dem, otrohet är otrohet och avtalsbrott är avtalsbrott, olika slags handlingar, dock är båda handlingar som man kan välja att delta i eller låta bli.

Men om du ska dra paralleller till andra sortens brott så måste vi ju först klarlägga att det faktiskt finns paralleller.

Ja fast man kan gruppera handlingar och generalisera. Om det är fel att slå någon så är det också fel att sparka på någon. Förstår du?

Problemet är att otrohet inte kan grupperas med andra brottsliga och omoraliska handlingar. Det är som äpplen och päron. Otrohetshandlingen är inte riktad mot den drabbade. Och syftet är inte att skada den drabbade. Därför går det inte att jämföra den handlingen med exempelvis en misshandel.

Otrohet kan eventuellt ses som ett oaktsamhetsbrott från mannen och eventuellt ävens från kvinnans sida. Det kan också ses som ett avtalsbrott från mannens sida. Så vad tycker du?

Det finns en VIKTIG skillnad mellan handlingar och icke-handlingar.

Endast handlingar kan värderas i former av gott och ont. Endast handlingar kan vara omoraliska eller brottsliga.

Icke-handlingar är inga handlingar men kan ibland värderas ändå eftersom någon anser att det goda borde varit att agera istället för att låta bli. Det kallas för underlåtenhet att låta bli att göra handlingar.

Mannen och kvinnan i det här fallet begick handlingen att ha sex. Det är handlingar mellan de två och utan syfte att skada tredje part. Handlinge var inte riktad mot ts och hon var inte inblandad på något sätt. Mannen och kvinnan har alltså inte aktivt skadat ts.

Däremot har mannen någon gång i tiderna ingått ett avtal om sexuell exklusivitet med ts. Han valde att bryta mot det avtalet när han låg med kvinnan. Han underlåt sig alltså att fullfölja sitt åtagande om sexuell exklusivitet.

Man kan inte vara medhjälpare till att någon INTE följer sina åtaganden. Däremot kan man kanske tala om att kvinnan inte varit någon god vän till mannen eftersom hon INTE hjälpt honom att följa sina åtaganden. Men det blir en superologisk tankevurpa.

Och att ligga med en upptagen man är inte en handling menar du?

Du motsäger dig själv, först snackar du om att enbart handlingar kan dömas och bekräfta att sex med en upptagen man faktiskt är en handling för att sen försöka bortförklara varför just den här sortens handlingar skulle vara ett undantag. 

Japp, man kan inte dömas för andras åtaganden men man kan dömas för vad man medvetet väljer att delta i eftersom ditt deltagande är ditt eget beslut och det har du alltid ett ansvar för.

Ja, det blir lätt tankevurpor när man på alla möjliga sätt ska försöka bortförklara självklarheter. Det är ju inte direkt rocket sciense vi diskuterar, om man vet med sig att den man ligger med pysslar med något som är rätt vidrig så är det ju jävligt svårt att sen försöka bortförklara varför man valde att delta i det.

Att ha sex är en handling. Men den försmådda frun är inte en del av handlingen och handlingen är inte riktad mot henne. Hon är alltså inte alls inblandad i samlagsakten på något sätt kan därför inte anses ha tagit skada av den.

Däremot kan en försmådd fru ofta känna sig skadad ändå. Men det beror på att hon blivit utsatt för avtalsbrott. Främst från mannens sida om han uttalat löften om exklusivitet. Men även från kvinnans sida. Det finns någon sorts outtalad solidarisk regel bland kvinnor (och män) om att man inte ligger med andra kvinnors män. Men det är egentligen inget avtal som alla i ett samhälle gått med på. Det är vissa som lever efter det men inte alla. Och man kan ju inte skylla de som inte lever efter det för avralsbrott eftersom dessa aldrig ingått något avtal.