Är mitt barn understimulerad?

Det kanske inte är så roligt för barn att vara ute i spöregn eller minus 15.

Sedan är det inte som att vi inte sticker ut näsan ur lägenheten de dagar han inte har lektid ute på gården. Vi brukar gå och handla eller hälsa på släkt och vänner.

Du gör för lite med din treåring. Jag levde det liv du lever nu när min 1,5-åring var spädbarn. Ditt barn är ingen bebis längre och behöver mer utmaningar och mer interaktion med jämnåriga för att utvecklas och inte hamna efter sen när skolan börjar. 

Målstolparna flyttas friskt ser jag.

Vad menar du med det?

De flesta barn tycker om att vara ute när det regnar, och om det skulle vara 15 minus så får man klä på sig. 

Ditt barn är kanske inte direkt understimulerad, men du gör alldeles för lite med honom. Ni borde absolut kunna gå ut och leka varje dag. Han kommer nog få en chock r han väl börjar skolan. 

Kan tillägga att 5-åringen i fråga går på förskola 8-17. Det handlar om att mamman vill ha egen tid vilket hon är öppen med och det respekterar jag. Ärligheten att detta är för hennes skull och inte massa ursäkter att ungen måste stimuleras och läras upp i diverse sporter och instrument. 

Jo, det är roligt för barn.

Jag förstår fortfarande inte hur ni inte kan hinna leka ute varje dag, även när ni handlar eller hälsa på någon.

Jag ändrar mitt första svar i denna tråd om att ditt barn inte är understimulerad, till: ja, han är understimulerad. Inte för att han inte går till förskolan eller för att ni inte gör saker hela tiden för att aktivera honom (jag hatar ordet!), utan för att utelek är väldigt viktigt för både hälsan och ett barns utveckling. Och detta får ditt barn alldeles för sällan.

Han har ju inget val. Vad ska han annars göra? Hade en kompis som var uppväxt på samma sätt som ditt barn. Han var mobbad hela hela grundskola pga han hade noll koll på hur han skulle leka med barn. Hans mamma hade typ inga kompisar heller, och inget jobb (hans pappa jobbade och drog in pengarna). Så min kompis levde väldigt isolerat tills han blev 7. Han har sagt till mig att han önskat att han hade gått på förskola och fritids. 

Så gör ditt barn en tjänst och låt honom gå 15 timmar i veckan på förskola. Alternativt engagera dig betydlig mer än vad du gör nu. 

Det var någon som verkade tro att han inte kunde leka självständigt pga att han inte går på förskola. 

Jag är inte heller oengagerad i mitt barn. Vi leker varje dag, jag läser sagor, pysslar och han får vara med när jag gör saker. 

Du tycker att det du gör är fullt tillräckligt. Många andra i tråden håller inte med dig. Fattar inte vad du vill få ut av tråden om du ändå hävdar att du gör allt rätt? Vill du bara få bekräftat att svägerskan har fel? Att alla som sätter barn i förskolan gör fel? Eller vad är det du vill med tråden?

Jag ville mest förtydliga vad jag faktiskt gör med mitt barn då en del verkar uppfatta det som att jag inte gör något alls bara för att vi inte är ute varje dag eller att han aldrig träffar andra barn när vi faktiskt gör det med viss regelbundenhet.

Jag vill gärna ha synpunkter men att de då ska grunda sig i en hyfsat rättvisande bild. 

Men vad gör ni då? För det skriver du ju inte. Mer än pyssla och läsa då. Hur stimuleras hans utveckling? Hur aktiveras han? Hur tränas motoriken? Osv. Och hur kommer det sig att du har så fullt upp hemmavid, eller varför har du tagit beslutet att träffa så lite andra barn?

Vi ritar mycket och leker. Jag brukar följa honom i det han vill leka så just nu är det mycket låtsaslekar. Typ han lagar mat på sin leksaksspis och bjuder mig. 

Sedan är han med mig i alla dagliga sysslor som laga mat, sköta hushåll osv. Ibland bakar vi också. 

Jag är inte så mycket för "aktivering" av barn. Tror mer på att de får vara med och lära sig. 

Det är inget aktivt beslut att träffa så lite andra barn. Jag tror kanske det skulle vara bättre om han träffade fler barn lite oftare. Men tyvärr finns inte så många barn i vår krets.

Han träffar många vuxna genom släkt och vänner. 

Okej. Själv tror jag stenhårt på att barn behöver få utlopp för sina behov och har dessutom tänkt igen rätt noga vilka grunder jag vill lägga för mina barns livsstil. Hur tänker du där?

Vi hade inte heller så många barn i vänkretsen när vi fick vårt första. Har därför aktivt letat rätt på och skapat sådana sammanhang, för både hans och min skull. Öppna förskolan, föräldragrupper, fixa lek efter förskolan, aktiviteter osv där vi kan få kontakt med andra. Särskilt eftersom jag själv är rätt introvert. 

Det kan givetvis vara så att vi beskriver olika insatser/aktiviteter olika också, men jag reflekterar över att du har väldigt mycket mer tid med ditt barn än de flesta (arbetande) föräldrar, men verkar göra mindre trots att barnet inte har många andra sammanhang. Får han inte spring i benen? Eller röjer han mycket inomhus?

Ja, han är ju rätt livlig och springer omkring mycket inomhus. Så det är väl så han får utlopp för en del energi. 

Jag har förstås också tänkt en del kring mitt barns livsstil och vi är till exempel rätt strikta kring skärmar, äta nyttigt och sådana saker.

Jag tror att det är exakt det du beskriver som kan göra det tufft för honom när han blir äldre. En vuxen som leker med ett barn låter barnet styra i leken och hänger med fint i alla vändningar men när barn leker med varandra blir det stopp hela tiden eftersom alla vill bestämma och det måste till många kompromisser. Om din son aldrig tränar på det kommer han inte bli ett barn som andra vill leka med.

Jag tror verkligen inte att det räcker med de få kusinträffarna ni har. Ett barn behöver stötas och blötas med andra barn utan att mamma finns i närheten, sen om det är barnen på gården, syskon eller barn på förskolan spelar inte så stor roll.

Har arbetat i skolan tidigare. En del barn verkade ha så mycket aktiviteter på fritiden (varje eftermiddag) att de sedan var trötta i skolan. Andra var nog uppe för länge på kvällen, så att de var sömniga.

De blir sedan okoncentrerade och sysslar med annat på lektionen. Stör i klassrummet om de inte halvsover.

Min bild är att du inte stimulerar barnet tillräckligt vare sig fysiskt, socialt eller mentalt. Tänker du inte på att han behöver röra på sig och öva upp grovmotorik och balans? Eller veta hur man beter sig i grupp och leka? Ha roligt med vänner för att han ska må bra? Jag tycker att det liv du ger honom nu låter bedrövligt.

Det är lätt att tro att det man gör är det bästa om man inte har så mycket att jämföra med och vet hur andra barn i samma ålder kan. Finns inget självändamål för din son att kolla på Youtube med mamma surfandes i soffan.