Anonym (Fröken Uppgiven) skrev 2020-09-16 16:39:20 följande:
Tack för ditt svar!
Jag är inte särkilt kräsen, jag har såklart en del parametrar som måste stämma in och det är att en attraktion måste finnas och han måste kunna få mig skratta och vilja hitta på saker. Utöver det får han vara hur fattig/rik han vill, ha vilket jobb han vill, klä sig hur han vill osv. Är inte jättelåst där men det finns en del saker som måste stämma och jag tror inte jag är orealistik i mina förväntningar av en potentiell partner.
Killar fattar väldigt ofta tycke för mig, och jag har behövs göra många besvikna, vilket jag såklart tycker är jobbigt för jag önskar ju att jag känt annorlunda. Jag har blivit ratad en gång sedan mitt förra förhållande (5 år sedan), jag blev blixförälskad och han kände inte att han kunde inleda en seriös relation pga sin livssituation. Han tyckte om mig och ville gärna ses ändå men jag kände att det hade varit rent självskadebeteende då jag tyckte om honom så pass mycket, det dog ut lika fort som det började med andra ord.
Det är ju ofta så att folk hittar en partner, till slut. Men vissa gör ju faktiskt inte det, tanken på att "vissa" skulle kunna vara jag är det som gör att jag mår så otroligt dåligt av situationen. Jag är ute med kompisar, på fest och andra sociala evenemang men det är tvärdött även då och ofta hittar mina andra singelkompisar någon på samma tillställning.
Det är klart att vissa har det värre. Men det lättar inte min ångest :/
Jag tycker som sagt att jag verkligen försöker göra sånt alla säger att man skall göra och bara ha is i magen men ensamheten känns så total att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Jag får tänka på att ingen sitter som svaren precis som du säger. Min ångest som säger att jag kommer leva livet i ensamhet sitter ju inte heller på svaren, jag måste bara hitta något sätt att kontrollera den så att den inte tar över min vardag.
Okej, då låter det inte som att du har för höga krav eller är för kräsen.
Det verkar ju inte vara så att du har en dålig personlighet eftersom att du inte brukar bli dissad. Dock brukar tjejer hitta en kille oftare än vad killar hittar en tjej, känns det som. Jag tror att det beror på att killar ofta är mer desperata och ger komplimanger även till tjejer som de tycker ser mindre bra ut samt ligger med fula tjejer.
Tar du initiativ eller väntar du på att killar ska göra det? Om du inte tar initiativ så tycker jag att du ska börja göra det. Ta kontant och vänta inte på att andra ska göra det. Börja prata med en kille, ställ frågor och var social. Då tror jag att du kommer att hitta en kille, förr eller senare. Det kan ju dock vara så att det tar tid men då är det så.
Du har ju vänner och familj, umgås med dem och försök att inte tänka så mycket på det här med att ha en pojkvän. Du kan inte trolla fram någon, som sagt, så det ger inget att sitta och tänka på att ha en pojkvän. Du hittar någon när du hittar någon. Så är det för alla. Det finns många som får vänta länge.
Sedan ska man ju inte heller tro att alla förhållanden är bra. Tror att minst 50% av alla förhållanden är dåliga. Verkar som att många är tillsammans bara för att inte vara ensam så de stannar hos sin partner för att ha någon, men så vill du väl inte ha det? Därför kan det ta tid att hitta en person man verkligen passar ihop med.
Mitt råd är att försöka sluta tänka på det här. Lev ditt liv och umgås med dina vänner och din familj så kommer du säkert att hitta en kille en vacker dag. Sedan får du också tänka så att du måste försöka bli bekväm med att vara ensam. Det är dåligt att tänka att man behöver en partner för att vara lycklig, för vad gör du då om förhållandet tar slut en dag?
Visst, de flesta vill ha en partner att dela livet med, men man bör också vara bekväm med att vara ensam, med sig själv, utan en partner. Man kan inte hänga upp hela sin lycka på en partner. Det är destruktivt att vara så beroende av någon annan och dessutom kan ju förhållandet ta slut.