Vi som försökt en längre tid - första barnet

Okej, tack så mycket för er input! Känns bättre nu, blir så lätt nojig över allt och inget :) 

Mensen kom som den skulle trots att ÄL var 3 dagar senare den här månaden, så verkar ju inte varit några större "störningar" än så. Uppdaterar således listan (och tar bort "gamla" BIM utan plus som vi sagt).

 

Hur har ni det som nu försökt under en längre tid, kanske t.om gjort utredning, har ni s.k normala cykler, jämna och utan mellanblödningar/mycket menssmärtor och annat? 

Funderar nämligen, eftersom hemtestet för spermier verkade se bra ut hos min sambo (vet att det inte är en direkt sanning men ger ju ett hum iallafall) så undrar jag vad oddsen så att säga är att det skulle vara något knas hos mig.

Jag har aldrig haft någon mensvärk att tala om, märker knappt av att det molar lite i magen dagen innan mens (och jag lider verkligen med er som har mycket mensvärk, det måste vara fruktansvärt!), inga direkta symptom på mens förutom kanske lite sämre hy och att jag behöver byta tampong emellanåt liksom. Inget överdrivet rikligt flöde och löjligt regelbunden cykel. 3-4 dagars mens också, ej speciellt riklig heller.

Förutom den här cykeln när ÄL kom 3 dagar senare än vanligt så har jag verkligen haft så gott som prick 26 dagars cykel sen jag slutade med p-piller i början av sommaren -20. Faktum är att cykeln till och med är ännu mer jämn än när jag gick på p-piller (som jag gjorde i typ 15 år).

Jag har alltså verkligen noll besvär, vilket jag som sagt är tacksam för, men vad skulle det ev. kunna vara för knas med kroppen etc. som inte ger symptom så att säga? Jag har tagit ÄL-test (Clearblue) så gott som varje månad med och som alltid visat på glad gubbe/stegring precis när/som det ska. 

Jag känner mig således inte direkt orolig att det skulle vara något major fel direkt, utan kan tänka mig att om/när vi gör en utredning att vi kommer vara ett av de där paren där allt ser bra ut men förklaras som oförklarligt barnlösa och att allt kommer lösa sig i slutändan iallafall, men nyfiken blir jag ju!

Jag har en regelbunden cykel på 30 +/- 2 dagar. Min kortaste cykel det senaste 1½ åren var 27 dagar och den längsta var 34. Min ägglossningsdag varierar lite, tidigast har jag haft ÄL på CD15 och senast på CD 21, men ligger oftast kring CD16-17. Min lutealfas är nästan alltid 13 men har varit nere på 11 vid något tillfälle. Sen är min mens kort, har bara två dagar med flöde och startar alltid med ordentlig mensvärk som håller i sig i några timmar.

Jag och mannen har genomgått utredning som inte visar på några fel, jag har polycystiska ovarier (dock inte PCO/PCOS) och många ägg, vilket de tyckte var bra. Jag har ofta spottings några dagar innan mensen börjar och någon enstaka gång även efter mensens slut.

Kör du enbart med ÄL-tester eller tempar du eller liknande också? Det är ju svårt att avgöra om du faktiskt har ÄL som testerna indikerar, så kanske kan vara värt att tempa om du inte redan gör det :) Jag har förstått att bara ÄL-tester inte säger så mycket, helst ska man gå på temp tillsammans med att ha koll på sitt sekret, det är bästa sättet att hitta sin ägglossning :)

Nää jag har inte tempat så kan ju såklart inte garantera att ÄL skett så, men ÄL-sekret "som det ska". Det skulle ju förstås kunna vara så att ÄL inte skett ändå även om jag inte har några som helst övriga "negativa" symptom. Nåja, i slutändan kan ju en ev. utredning bara svara på det. 

Hej! Det börjar närma sig ivf-remiss för oss. I slutet av september ska vi ringa för att få en remiss, om inget hänt tills dess vill säga. Det tvivlar jag så klart på med tanke på erfarenheterna hittills... Enligt kliniken är väntetiden inte alltför lång och jag räknar med start under hösten eller i alla fall mot november. Jag är glad att ivf finns men det känns mörkt också. Hade aldrig tänkt att jag skulle vara den som sitter där med sprutorna och TÄNK om inte ens ivf funkar? Avgrunden som öppnar sig när tanken på att förbli barnlös kommer... Ja, ni vet.

I övrigt undrar jag om någon av er funderar på ivf och jobb? Jag löneförhandlar den här veckan för att fortsätta på mitt nuvarande jobb men det är en visstidstjänst (som säkert skulle förlängas iofs). Vill dock så gärna ha en tillsvidareanställning, för trygghet osv. Funderar alltså på att söka nytt jobb men hur skulle det vara att vara ny på en arbetsplats och samtidigt dra igång ivf-process? Hur skulle ni tänka? Förstår att ni har annat att fundera på så är glad för vilken input som helst! Kram

Hej! Jag och min kille är i ungefär samma sits som du, ska träffa läkaren nästa vecka för att få resultatet av fertilitetsutredningen. Med tanke på åldern tänker jag att det absolut kommer rekommenderas IVF oavsett. Inte det man hade tänkt sig såklart, men samtidigt skönt att få en väg framåt <3 Är ni i Stockholm? Vilken klinik ska ni isf göra IVF på? Nyfiken i en strut haha!

Jag tycker du ska köra på med det jobb du vill ha. Tänker att ett bra och tryggt jobb kommer vara skönt när du är inne i en ivf-process med all osäkerhet det innebär. Du har ingen skyldighet att berätta innan, har du en bra chef så kommer personen förstå. Jag hade nog berätta innan ämdå, typ "bara så du vet så står vi i kö xx". Men inte för att man måste, jag är lite överkommunnikativ och vill inte jobba på ett ställe som inte är flexibel nog för en sån här sak :) Vad gäller kompisar och sånt så kommer du få vänner på nya jobbet också, som kommer kunna stötta <3

Jag skulle rekommendera att tempa om du känner att du orkar det :) Där får du ju också bekräftelse på att du ägglossar, vilket ju kan vara skönt. Såklart kan ju en utredning också svara på det, men om du vill veta redan nu så är temp ett bra alternativ :)

Vi är i samma läge, remissen är förberedd, det är bara min man nu som måste lämna ett blodprov sen så skickas den iväg. Jag känner precis som dig, är tacksam för möjligheten men tycker också att det känns mörkt att behöva den hjälpen när man trodde att man skulle kunna lyckas själv... Tanken på sprutorna känns också lite jobbig, jag är inte spruträdd per se, men tycker väl inte att det ska bli superkul :/

Gällande jobb så tänker jag att det är skönt att vara på en plats där man vet att det finns lite flexibilitet, för att kunna gå på eventuella läkarbesök osv. Du kan ju börja leta efter andra möjligheter och sedan höra dig för under en eventuell intervjuprocess hur de tänker kring den typ av flexibilitet?

Hej ser att fler är på g in i IVF svängen och likaså vi. Nu kommer en uppdatering sedan vårat besök på Linnékliniken. 

Vi började med att gå igenom bakgrund, blodprover (som vi tagit innan), vilket var amh, tsh, andra sköldkörtelprover. Sedan fick jag göra ett VUL vilket visade att jag precis haft ägglossning, och att jag hade massor med ägg. Jag ligger precis på PCO gränsen. Därför har jag lite manlig hårväxt, senare ägglossning och ett amh på 4.4. Stor volym i äggstockarna och de såg "exemplariska" ut vilket gjorde mig trygg. 
Efter det gick vi igenom olika behandlingsalternativ, pratade om insemination och ivf. Vi har valt att förbereda inför IVF. Så jag har fått vårat behandlingsschema nu samt fått instruktioner i hur vi använder injektionerna. Planen för mig är att få ut så mycket ägg som möjligt och sedan göra totalfrys. Det betyder alltså att jag inte kommer göra någon återföring i den cykeln när man plockar ägg, utan att det görs i cykeln efteråt. Har även lämnat HIV, Syfilis etc. prov vilket måste göras inför en behandling. Tanken är nu att vi kör på i 2 månader till på egen hand för att jag vill hinna förbereda kropp och huvud och sedan startar vi igång i november. De på Linné är fantastiska och vi lämnade kliniken med glädje och ett helt nytt hopp i livet.