En tråd för oss födda 1980 -85 som längtar "ihjäl" oss efter barn, planerar barn, (väntar barn, har barn)! Och vill dela tankar och funderingar med andra!
Alla är välkomna både vi som varit med sen starten och ni som är nya som vill komma in i gemenskapen.
Tur att det inte bara är jag som är knäpp då, som kan börja böla när jag tänker på förlossningen!
Allt var SKITJOBBIGT i början, hon ville bara amma hela tiden, det kunde ta 3 timmar att få henne att somna och mina bröstvårtor blödde. Många tårar både för mig och henne, men till nästa barn vet man ju. Jag kommer antagligen inte att stå ut med lika mycket, utan ge tillägg direkt om jag misstänker att h*n är hungrig. Dessutom vet jag ju till nästa gång att h*n är nog trött om h*n bara skriker på kvällarna, så då kan man ju natta istället för att stå ut med skriket. Försökskanin första ungen, ja...
Håller med om försökskanin-biten. Stackars Alvar! 
Fast han överlevde då första 7 månaderna i varje fall! 
När vi köpte hunden sa uppfödaren att den första hunden man har brukar bli den bästa, för då kan man i princip ingenting om hundar utan går mest på känsla. Andra hunden har man läst en massa och hört en massa och tror sig kunna en massa, och då blir det oftast inte en lika bra hund. Tror ni samma sak gäller med barn?
Det är klart. Jag är första barnet och blev ju helt underbart bedårande!
Nä tjejor, nu är det dags för sängen tror jag!
jag ska lägga mig och kolla på american idol. god natt!
Ska nog sova jag med, så kan ske jag ät liiiite pigg imorrn!
Jag äter, sedan idol, sedan sova =)
Och här var det dött! 
Nog hade jag väntat mig någon morgonpigg här. Alvar vaknade då strax efter 5 och det är ju VÄLDIGT skoj. Särskilt med tanke på att han inte är speciellt pigg. Fattar inte varför han vaknar, kan väl vara den andra tanden som är på G... Nu sitter han i gåstolen och ser ut som om han nåller på att somna!
Jag är vaken...har tyvärr varit vaken sedan klockan 2 inatt också 
Blir så j*vla ledsen när jag inte kan sova! Så, skolk från jobbet idag också...
Jag är också första barnet, och trots att mina föräldrar gjorde en massa fel (i mina ögon) så är jag den som blivit bäst Haha, hur låter det där då? Min yngre syster har haft en massa problem med killar och droger...nu är hon världens mest skötsamma, men det har jag alltid varit så Ja, nästan iaf!!
Men jag kommer INTE att tvinga i mina barn mat som de uppenbart inte tycker om (som pappa envisades med att göra varannan söndag, med äcklig fiskgratäng) och jag ska försöka att inte skrämma mina barn som mamma gjorde (hon blev heeelt slut och fick hjärnsläpp, sa att hon skulle gå å hoppa framför tåget, och så gick hon - hon kom tillbaka fem minuter senare visserligen men jag var sååå rädd).
Malla: Ojdå, lite jobbig barndom emellanåt låter det som! 
Det värsta jag kommer ihåg är hur min pappa bankar på min låsta dörr och är förbaskad eftersom jag hade smällt igen min dörr i ilska så att en tavla i hallen utanför trillade i golvetoch gick sönder. Då tyckte jag att han överdrev, men idag är jag himla glad att jag hade föräldrar som sa ifrån när jag gjorde fel. För på så sätt visade de ju faktiskt att de älskar mig.