• Anonym (Undrande)

    Någon som har haft förälder med Asperger?

    Finns det någon som kan berätta för mig hur det har varit under uppväxten med en förälder som haft Asperger?

    Jag har ett litet barnbarn vars far troligen har det och det oroar mig. Jag ser hur hårdhänt och irriterad han är när inte barnet gör som han säger.Hur han kastar med barnet, håller det uppochned osv.

  • Svar på tråden Någon som har haft förälder med Asperger?
  • Anonym (Undrande)

    Jag får inte många svar från de som haft föräldrar med Asperger! Kanske man inte sätter barn till  världen? Kanske fanns inte diagnosen då, för många år sedan?
    Snälla, berätta för mig hur du haft det!!

  • Anonym (Undrande)

    Nu har jag skrivit flera gånger och pushat i denna tråd. Jag börjar tro att om man har Asperger så underar man allvarligt på om man ska skaffa sig barn, eller?????

  • Anonym

    Hej... Förlåt om jag varit seg med att svara... Jag vet inte när dom började ställa diagnosen men jag vet att den tillhör en av de senaste... Så det har inte hållit på i allt för många år.
    Det finns ju olika grader av asperger och det är ju väldigt olika från person till person. Vissa lämpar sig kanske inte som föräldrar, andra kanske behöver mer hjälp och stöd och vissa går det hur bra som helst för.

    Jag fick själv diagnosen autistiska drag när jag var liten. Har dock inte upplevt att det varit något större hinder för mig. Men tack vare att jag fått diagnosen har man ju fått både höra och läst endel om "hur det ska vara". Jag själv kan inte känna igen mig i dom symtomen dom säger ska vara extra svårt. Så mitt funktionshinder är väldigt milt och inte till något problem.

    Tycker det är synd att din dotter tog de som hon gjorde. Om han har det behöver han ju hjälp. Om inte annat för att förstå sig på sig själv. Men reaktionen kanske böev så för att dottern inser hur rätt du har med och är rädd för att det ska vara nått fel. Samhället idag är ju ganska dömmande när det kommer till sånna saker. Sen är det ju klart att man vill ju aldrig att det ska vara något fel på den man älskar.

    Skriv gärna frågor om du undrar något...

  • Anonym

    Jag har ingen erfarenhet av Aspergers...
    Men,jag reagerar mycket stärkt på det du berättar om hur pojken blir behandlat! det är oförsvarbart! Om inte din dotter tar tag i detta,VEM skall skydda pojken? Det är BARNET jag tycker synd om...Och jag anser nog att det även är DITT ansvar att ta tag i detta,då du VET om vad som försejgår!
    Prat med din dotter igen.Lyssnar hon inte på dej,ta kontakt med dom sociala myndigheterna i dotterns hemkomun.NÅN måste se till att barnet inte far illa...
    Anonym (Undrande) skrev 2007-08-20 23:08:52 följande:


    Jag får inte många svar från de som haft föräldrar med Asperger! Kanske man inte sätter barn till  världen? Kanske fanns inte diagnosen då, för många år sedan?Snälla, berätta för mig hur du haft det!!
  • Anonym

    Ja,mannen behöver hjälp.
    Men,i första hand tycker jag BARNET skall skyddas!


    Anonym skrev 2007-08-20 23:41:26 följande:
    Hej... Förlåt om jag varit seg med att svara... Jag vet inte när dom började ställa diagnosen men jag vet att den tillhör en av de senaste... Så det har inte hållit på i allt för många år. Det finns ju olika grader av asperger och det är ju väldigt olika från person till person. Vissa lämpar sig kanske inte som föräldrar, andra kanske behöver mer hjälp och stöd och vissa går det hur bra som helst för. Jag fick själv diagnosen autistiska drag när jag var liten. Har dock inte upplevt att det varit något större hinder för mig. Men tack vare att jag fått diagnosen har man ju fått både höra och läst endel om "hur det ska vara". Jag själv kan inte känna igen mig i dom symtomen dom säger ska vara extra svårt. Så mitt funktionshinder är väldigt milt och inte till något problem. Tycker det är synd att din dotter tog de som hon gjorde. Om han har det behöver han ju hjälp. Om inte annat för att förstå sig på sig själv. Men reaktionen kanske böev så för att dottern inser hur rätt du har med och är rädd för att det ska vara nått fel. Samhället idag är ju ganska dömmande när det kommer till sånna saker. Sen är det ju klart att man vill ju aldrig att det ska vara något fel på den man älskar. Skriv gärna frågor om du undrar något...
  • Anonym (!)

    TS, du vet väl att ALLA har en möjlighet att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa? Att en 9-månaders får slag på fingrarna är inte OK, hur mycket diagnoser pappan än har. Det lär sluta med knytnävar och fosterhem när barnet är ett par år äldre. Ring genast socialjouren - du kan vara anonym där!! De MÅSTE utreda, det är deras lagliga plikt. Du har ett ansvar som mormor till det här barnet om din dotter är för blind/kär/rädd för att kunna skydda det. Både för barnets och dotterns skull, ju tidigare de får hjälp desto bättre.

  • Anonym (GÖR NÅT!!!)

    Kan bara instämma i det du skriver!
    Anonym (!) skrev 2007-08-21 00:13:15 följande:


    TS, du vet väl att ALLA har en möjlighet att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa? Att en 9-månaders får slag på fingrarna är inte OK, hur mycket diagnoser pappan än har. Det lär sluta med knytnävar och fosterhem när barnet är ett par år äldre. Ring genast socialjouren - du kan vara anonym där!! De MÅSTE utreda, det är deras lagliga plikt. Du har ett ansvar som mormor till det här barnet om din dotter är för blind/kär/rädd för att kunna skydda det. Både för barnets och dotterns skull, ju tidigare de får hjälp desto bättre.
  • Anonym (Undrande)

    Tack alla för det stöd jag får! Jag ska agera nu, jag har fått nog, kan inte ens sova på nätterna längre.Givetvis har jag ett ansvar som mormor. Jag tar ledigt från jobbet och åker dit.

  • Anonym

    Lycka till! Hoppas att det går bra med din dotters familj. Att blanda in socialen behöver inte vara en dålig grej så socialen kan bidra till mycket hjälp. Hoppas allt löser sig till barnets bästa...

  • NadiaMi

    Jag har inte så mycket erfarenhet utan har bara haft lite lös kontakt med en person med aspbergers på en större arbetsplats.

    Nog för att h*n hade svårt med det sociala spelet pga att h*n inte kunde läsa av folk som man brukar kunna, men h*n klarade iallafall av att ha ett socialt liv, visa hänsyn till andra och se andras behov under arbetstid.
    Vet inte hur h*n var hemma iofs, men så många vänner fanns det väl inte.

    Poängen är dock att även om man har ett funktionshinder så KAN man i viss mån lära sig ta hänsyn till situationer som är utanför ens egen kontroll.
    Något som är extra viktigt när det handlar om barns välmående.
    Nog för att barn mår bra av fasta rutiner men att kräva så mycket av ett så litet barn är inte någon speciellt bra idé...

    Hoppas din dotter har fått upp ögonen lite och kan börja uppmuntra sin sambo att få hjälp med sitt kontrollbehov. Bara att prata med någon en gång i veckan skulle kunna vara en bra hjälp och det är inte heller någon dum idé att blanda in sociala eftersom det är barnet som riskerar att fara illa av en uppväxt med så rigida regler att det hindrar nyfikenheten och leklustan som är så viktig för barns inlärning.

Svar på tråden Någon som har haft förälder med Asperger?