Varför klä sin pojk i tjejkläder????

Hur många små barn retar ett annat barn för att det har fel kläder?

Min erfarenhet är att det oftast är dom vuxna som reagerar och kollar snett på dom med "fel" kläder. Små barn bryr sig inte om det förrän dom kommer upp i låg- mellanstadiet, då böjar dom aktivt ger uttryck för sina föräldrars eller andra vuxna förebilders åsikter.

I högstadiet börjar dom gå sina egna vägar och då anses ofta den som utmärker sig som häftig.

Så varför ska man klä sitt barn som alla andra? För att inte störa dom andra barnens föräldrar..

Men som sagt, min erfarehet bara.

Men TS, den här lilla killen kanske VILLE ha rosa tjejkläder, ska man neka honom då? (Och vara som min svägerska som inte låter sonen prova nått sånt fastän han har tre systrar. Han blir ju ledsen!)

Sen kan det ju vara så att mamman ville ha en tjej och är lite psykotisk och då är det såklat FEL.

Det är föräldrarna och vuxna runt omkring som gör det till ett problem; inte barnen! Barn är väldigt fördomsfria och accepterar snabbtr "nya" saker

Stackars lilla killen....typiskt ett mobbingoffer när han blir lite äldre om hans föräldrar ska förstöra han på det sättet;)

Fortfarande heta disskussioner här ser jag. Tyvärr hinner jag inte läsa just nu, plus att jag kommer vara borta hela helgen, men när vardagen kommer, så kommer jag tillbaka igen

Vi tycker olika så enkelt är det.
Min son har en rosa tröja, tänkte slänga in den nu


Ha en trevlig helg, and be nice

Morbid Mistress skrev 2007-10-26 09:31:36 följande:

Läste en tråd igår om att en man inte fick vara för kort. Minst 175 cm tror jag var gränsvärdet. Andra trådar som diskuterat mannens för- och nackdelar har framhävt känslosamhet samtidigt som många säger att det är jobbigt med deras män som gråter i tid och otid. Vissa lyfter fram den traditionelle skogshuggartypen med muskler och kroppsdoft, medan andra vill se en renrakad och sminkad man(?). Vi skall vara hemma halva tiden med barnen men vi får inte inskränka på mammans rätt att vara hemma hela tiden med barnen. Vi skall vara delaktiga i barnens uppväxt men vi får inte kräva delad vårdnad. Vi skall göra karriär men det får inte stjäla någon tid från familjen. Listan kan göras hur lång som helst. Jag vet att det skall finnas utrymme för alla smaker och alla åsikter. Jag vet att vi män ofta ställer samma omöjliga krav/önskemål på er kvinnor. Det finns helt enkelt inte något som heter "riktig man" längre. Däremot finns det en möjlighet att fortfarande acceptera att det finns något som heter man och det finns något som heter kvinna och att det finns en skillnad mellan dessa. Biologisk, social, mental. Vissa av dessa skillander förstärks genom "normerna" och jag kan inte se varför det inte skulle få vara så. Varför kan inte skillnaderna mellan könen accepteras? Varför skall vi alla smälta ihop till att bli personer?

För all del, låt 4-åringen som vill klä ut sig till prinsessa en dag göra det men det är inte nödvändigt att aktivt experimentera med sina barn i feminismens namn. Att på eget bevåg klä sin son som en flicka för att bryta tabun.

Mvh

MrM, för det första är det din åsikt "att det finns något som heter man och det finns något som heter kvinna och att det finns en skillnad mellan dessa. Biologisk, social, mental." Biologisk, ja visst, men social och mental? Det anser inte jag. Varför ska jag då tvingas acceptera en skillnad som finns i ditt huvud?

För det andra klär jag och min man inte våra barn för att bryta tabun "i feminismens namn". Vi klär dem i kläder som passar dem, som vi tycker är snygga och praktiska. Ska jag då slänga kläder i "fel" färg och med för mycket blommor som barn 1 haft, därför att barn 2 är av ett annat kön? Var finns logiken i det?

Enda anledningen till att min son skulle trakaseras av andra barn pga hans kläder är att de andra barnens föräldrar ser världen genom ett par toarullar och att dom lärt in sina barn i sjuka, fyrkantiga tankesätt.. Och därtill lärt sina barn att det är okej att trakasera andras levnadssätt och andras personligheter. Fy fan för såna föräldrar.
Om sonen skulle trakaseras av vuxna människor pga sitt klädval skulle jag lära honom att bara skratta åt det, att han då står högre i intellekt och rang än dumma vuxna fördomsfulla människor!

Alla har ett behov av tillhörighet och identifiering. Vi tillhör familjer, klasser, idrottsklubbar, städer, länder, politiska partier, musikinriktningar, företag, klädstilar och ... tro det eller ej ... kön. Alla dessa typer av grupperingar ger oss en möjlighet att identifiera oss med andra, att ha en tillhörighet. Det betyder inte att det vi inte identifierar oss med är dåligt, det betyder bara att det är annorlunda. Sedan är det upp till var och en vilka grupperingar man vill tillhöra och vilket värde man tillmäter denna tillhörighet. För vissa kanske vänkretsen med dess sociala normer är det viktigaste. För andra kanske familjen och dess traditioner är det viktigaster. Vissa kanske lever helt och hållet genom sin supporterklubb medan andra blir politiskt engagerade. Är det fel att synthare klär sig annorlunda än hårdrockare? Är det fel att socialdemokrater tycker annorlunda än moderater? Är det fel att AIK'are gillar gult och svart medan djurgårdare föredrar blått, gult och rött? Är det fel att identifiera sig med männen i sin omgivning om man är man och kvinnorna i sin omgivning om man är kvinna? Motsatsen är inte fel heller men jag ser ingen anledning till att försöka sudda ut gränserna mellan dessa. Jag ser däremot en anledning till att försöka sudda ut de skillnader som råder i löner och möjligheter att ta olika jobb. Vägen dit är dock inte att förneka skillnaderna utan att bejaka dessa och belysa de positiva aspekterna.

Mvh

Men hörrni, oavsett vad man bygger sina argument på, visst är det befängt att vi delar upp färger mellan könen??

Lika tokigt som att reservera t.ex. mat åt kön: En kille som äter spagetti (ojoj, vilken flickpojke, spagetti är ju för tjejer, makaroner för killar!).