För oss med barn som inte sover!!!

Visserligen var min situation lite annorlunda, mitt barn är handikappat, men jag snittade på fem timmars sammanlagd sömn/dygn under min dotters fyra första år. Man är trött, sliten och avskuren från omvärlden av sömnbristen, men man överlever. Det är den enda tröst jag kan ge, man överlever.
Än idag, tio år senare, vaknar hon minst en gång per natt. Men som sagt, man överlever.......

Härinne har jag inte varit på länge!

Kämpar för fullt med att få ihop nätterna...

Kan säga att sen min tvååring började med omega3 så vaknar han i genomsnitt bara en gång per natt... Då knallar han över till min säng och somnar om på ett par minuter!!! *skönt* (hoppas det håller i sej nu fast jag skriver här... )

Lillan är nu 4 ½ månad ungefär och jag försöker dra ner på amningar nattetid till två ggr... De tre senaste nätterna har hon puppar 22.30 , 03.00 , 05.30 och 07.00... En stooor förbättring mot tidigare en gång i timmen eller var 90:e minut!!! Nu ammar hon och somnar ganska raskt om med tutte och rumpbuffar... Hon har även börjat sova på mage
(hon vänder sej själv så jag kan inte göra så mycket åt det).

God Tröttermorgon!!!

Är alla stackare så trötta så ni inte orkar hänga här längre???

Idag är jag död igen... Lillans sömn har brakat totalt... Inatt har jag i stort sett varit vaken heeela natten... Skönt dock att min tvååring slog rekord inatt... Sov från 20,30-04,45 i ett sträck!!!

Shannara.'Visst hänger jag här fortfarande . Hjalmars sömn är fantastiskt mycket bättre. Somnar oftast snabbt och vaknar bara ngn gång. Men nu har han varit snorig o hostig och med det har upvvaknaden varit många fler! Min 5 månaders, börjar ta mer på krafterna. Hon vaknar tidigt och oftare på natten eftersom hon behöver äta äta äta ÄTA ÄTA... Å det kan jag ju inte neka henne, min lilla gullunge... Fast jag e trött så är jag inte under isen som jag va förr .
Där emot e jag såååå trött på min kille, sambo, älskare å blivande man. Han taaar sååå fååå initiativ till altt som måste göras hemma å jag haaatar att be om hjälp hela tiden. Försöker lyfta det till diskussion men eftersom mitt tålamod = obefintligt så blir vi ju bara osams... Snyft... förlåt mitt gnäll.
Men kram till alla tappra å kärleksfulla mammor!!!

Haha... Min karls hjälp är definitivt obefintlig... Han bor ju inte ens här... Han orkar inte... Haha...

Va? Hur lever ni då?

3hjärtan:
Har en pojke på 14 mån som har sovit fruktansvärt dåligt, vaknat och varit ledsen. Känner igen det du beskriver: jag upplevde att han hade ont i magen. Ingen inom sjukvården ville riktigt tro att det var det som var felet, var tom inlagda över dagen för observation, har gett theralen, gått hos psykolog och allt du kan tänka dig. Första året var en mardröm. Inga tester visade något fel. Men jag gav mig inte, kände instinktivt att han hade ont! Inget hjälpte ju, har testat 5 min. AW metod och ja du vet, man blir desperat.
Nu gav vi oss i alla fall inte på 1 årskontrollen. Kom till en underbar allergi läkare. Vår lille pojke har allergi, jättekänslig mage. Reagerar mot mjölk, ägg, fisk osv. Vi hade inte uteslutit allt detta på en gång. Nu får vi också hjälp av dietist då det inte är lätt att ändra kosten på egen hand.

MEN det bästa är att han SOVER!!!!= har inte ont längre. Ville dela med mig till dig av detta, man ska nog gå på sin moderskänsla!!!