visparnas tråd # 6

Å andra sidan har man i Finland möjlighet att vara vårdledig. En klasskompis till mig har en son som fyller 2 år i april och hon är fortfarande hemma. Men det är förstås en ekonomisk fråga vad man tycker att man har möjlighet till

På tal om jobb ska jag strax åka till talibannästet på plus-samtal Laddad? NOT!!! Men det ska bli lite kul att luncha med kollegerna efteråt

Morsning! Kaffe någon?  Det verkar lite segt här idag?

MaLu har missat att gratta dig till fint UL! Hoppas du står ut i talibannästet .

Minna Jag förstår att du är orolig inför dagisstart! Men jag läste nånstans att de flesta är oroliga innan men sen efter inskolningen är de flesta istället jättenöjda när de ser att barnen gillar att vara på dagiset. Man får nog bereda sig på gråt i början och stålsätta sig. Sen kanske de inte vill gå hem istället . Här kommer det ju bli M som skolar in antar jag - det känns skönt.

Matdiskussionerna ger jag mig nog inte in i... Jag tycker jag gör mig till och inte nog med att det är ett bök med maten - en måltid kan dessutom bestå av både mat, amning och ersättning. Det hör till ovanligheterna och jag ska sluta med det för annars får man ju bara hålla på med mat hela dagarna. Till skillnad från Kerpan är jag inte så road av det. Så Alva kommer inte bli nån finsmakare... Såg förresten att man kan göra blodpuddingmos . Jag gillar blodpudding - men moooos.
Just ja jag skulle ju inte snacka mat .

Alva försöker ta sig framåt men då vickar hon över på sida och då tycker hon ju det är enklare att rulla rulla rulla... Men visst är det en underbar tid nu. Igår var vi och fikade på kvällen och Alvis var allvarlig och somnade i mitt knä trots stimmet. Sen när vi kom hem så strålade hon och skrattade nästan hela kvällen. Hon är kräsen hon - det ska helst vara mamma och pappa - annars är man reserverad.

Varför är det ingen som stoppar mig så mycket som jag babblar idag...
F ö har jag en jättebra och engagerad mammagrupp: Vi har gympat, gått på bio, haft jullunch, glöggkväll, går på babysim och musikgrupp mm de är väldigt energiska .

Blodpuddingmos! Malu, vet du om det finns något som liknar den svenska blodpuddingen här i Muminland?

Jovisst kan man få vårdledigt här i Finland, men ersättningen är på mindre än 2000 kr (!) i månaden. Finns inte en chans att vi skulle klara det ekonomiskt. Då borde jag varit gift med Marcus Grönholm eller nån. Fast sanningen att säga är jag ingen typisk hemmamamma, jag skulle inte orka vara hemma så länge. Det jag tycker är synd är att det inte finns nån utbyggd pappaledighet i Finland.

Har just satt Öki framför världens bästa barnvakt - tvättmaskinen! Jag la in en bild på tvättmaskinsfascinationen i Minnatråden häromsistens. Jag lägger in den här också:


dagis ja, jo Zynk, du har säkert rätt! Vi var på BVC igår och Öki stortrivdes i väntrummet med att titta på de större pojkarna som lekte där. Då mös jag och tänkte att det nog inte blir så dumt för honom att få leka med kompisar hela dagarna heller istället för att titta på mammas datorsittande ryggtavla (och tvättmaskinen )...
Och Zynk, jag tänker INTE stoppa dig; det är kul när du babblar!

Vårdbidrag finns numera även i Sverige.....Men som sagt är det ju inte mycket man får ut isåfall....

Minna det kommer gå super med Öki på dagis

Minna: varför kallas han Öki? *nyfiken*

Vi kallar V för "Snussen" - han är en liten snuss! Fast vi måste vänja oss av med det innan han blir för stor, kanske inte så kul att kallas det när man börjar dagis eller skola... Mamma har missupfattat namnet och säger "Snuffsen" istället. Kärt barn har många namn.

Maxie.....Jag svarar för Minna (för att du ska få ett snabbt svar ) Öki var det första "ord" Som A sa för ett bra tag sedan....Sedan blev han en Öki om jag förstått saken rätt

L kallas för ALLT möjligt....Men för egen del  säger jag oftare "hjärtat" till henne än L (Jag som alltid tyckt "hjärtat" låtit fånigt Nu säger jag det själv

Måste börja kalla henne för L lite oftare

Helt rätt Pess! Det stämmer, Aleksi "sa" något som liknade "öki" när han började jollra och då blev det bara så. Men vi försöker komma ihåg att säga Aleksi när vi pratar med honom. Däremot säger vi nästan alltid Öki när M och jag pratar med varandra om honom. Han liksom ÄR Öki! Och visst stämmer det att kärt barn har många namn.

Men där var du ju Minna

Tack för grattis zynk Det känns bra att ha ett delmål till avklarat! Har precis landat hemma efter utflykten hos talibanerna och är helt färdig... Men samtalet kändes okej

Minna: nope, inget ens i närheten av blodpudding! Min mor brukade ibland köpa blod på flaska och göra egen blodpalt. Det gick ju också att äta om man inte är för kräsmagad Jomen, blodPLÄTTAR finns ju att köpa färdiglagade! Det är en hit! Blodplättar och spenatplättar... det åt vi när mamma hade mycket på jobbet Bara att lägga i fint mönster på en tallrik, mikra lite och hälla på lingonsylt