visparnas tråd # 6

Hej Malu!

Vilken liten filur som ligger och sover när mamma vill känna buffar!!!!! Skönt att det kom igång sen iaf!
Ja, frågan är om det är bra eller inte med en sån där hemma-doppler! då skulle man väll bli jättetokig om inte den gav utslag... Fast jag förstår att du är frestad att skaffa en!
Vilken vecka är du i nu? 23 nånting?

Nänänä, inte så långt än! 20+0 imorn dvs. halvvägs enligt det konstiga sättet att räkna (eftersom man ju inte vet nåt de första fyra!) Jag kan inte bestämma mig och det är en smärre investering i form av 700 kronor på Storkhjälp (liknande men proffsigare manick kostar 1.800 på billigatester!!!) Men att inte känna tydliga rörelser gör att jag går åt...

Om jag skaffar en får jag väl be maken gömma den för mig så jag inte riskerar att missbruka den Annars är den tänkt för paniksituationer.

Han får väl köra nåt liknande som han berättat att han gjorde nångång när hans ex bantade (en av alla miljoner gånger) då hon ville unna sig EN dumlekola varje lördag och gav honom en påse att gömma. Tricket var visst att gömma den högst upp på ett skåp bland en massa flaskor och hon vet än i denna dag inte var påsen fanns trots att hon städade järnet

MaLu....Jag var enormt orolig under min graviditet....och funderade ofta på en doppler. Men jag valde att avstå eftersom det är JÄTTESVÅRT att hitta hjärtljuden....Även för bm. Jag insåg att jag nog skulle DÖ om jag låg hemma och inte hittade dem själv...Har du dessutom moderkakan fram (precis som jag) är det ännu svårare...Det hände t.o.m att min bm på spec-MVC inte hittade dem på lååång stund trots att jag var fullgången....

Hejar på Fisk även här... (Promenerade förbi Mr D som arbetade och slet tillsammans med Fisks pappa med att flytta in igår....)

Håller tummarna för lilla T Idis

Jag trodde det var i USA man reagerade på den sk gayteletubbisen?!

Kerpet: Låter som ni haft en bra helg förutom hemresan då. E har bara skrikit en gång i bilen när jag körde själv och fy vad stressad jag blev. Inte kul!

zynk: Jo dagarna blir mer och mer intensiva. Det är svårt att få honom att varva ner om somna på dagen om det inte är sjal/bärsele/vagnpromenad eller bilåkning. Så jag försöker ta mig ut en sväng varje dag för att han ska sova bättre på dagen. Mycket med det där

MaLu: Hur funkar en sån där doppler? Vissa sa ju att man skulle kunna höra hjärtslag med en toarulle på magen osv - helt omöjligt för oss (pga moderkakan tror jag). Men jag tror att det var Mirren som kunde höra hjärtslag utanpå av att bara lägga örat på magen. Men om det är svårare med moderkakan fram så kanske det bara framkallar mer ångest än det lugnar? Äsch jag vet itne.

och där svarde Pess ung samma sak

Malu! Jag och Mr P brukade skämta om att man skulle göra inbrott och sno en UL-maskin!!!! Sen fick jag ju syn på de där bärbara UL-maskinerna som de hade på förlossningen där jag gjorde mina överburenhetskontroller, en sån skulle man ju ha!!!! Fast då fick jag ju göra ul varje dag så det kliade inte lika mycket i fingrarna...

Hej Pess! Jaha, så då har de börjat flytta in då... jag är sjukt sugen på att få se Sid nu för jag har sett bilder på deras hemsida och han ser STOR ut!!! Sen vore det ju trevligt att få träffa den bedårande Lovisa oxå!!!

Mmm, jag ska nog spara mina slantar till nåt roligare. Vi brukar hitta hjärtljudet genast hos bm men det har ju varit nu dessa veckor när bebis snällt legat på favvostället långt till höger (har moderkakan fram och lite till vänster tydligen). Jag blev bara så desperat igår när jag trodde jag skulle döden dö när det inte kom några sparkar För det är så det känns: tas det här barnet också ifrån mig nu så lägger jag mig bara ner och dör. Vi ska vara en vecka i Härjedalsfjällen v.9 och jag håller på att oroa ihjäl mig pga att jag inte är här nära min bm och kliniken och SöS utan långt ute i tjottahejti Ska ta reda på var närmsta större sjukhus ligger men det är endera Östersund eller Mora... eller kanske Röros i Norge!!! Och jag måste få höra själv så det hjälper inte med öron och toarullar!

Hej Joyce! Kan säga att ALLT blir bättre vid ca 3 månader... och sen faller allt på plats mer och mer... det där ,med sömnen och att få dem att komma till ro var en kamp vill jag minnas...
Kram till dig!