hejsan!
nu var det länge sen jag hann skriva,men har läst vad ni skrivit. ser att ni seglar mellan hoppoch förtvivlan, men oftast kryddas det med leende smileys. ni kommer att få era små guldklimpar ni med:) fördelen med att man inte blivit gravid genom att bara tvätta trosorna tillsammans med kalsonger är att när väl gulklimpen skriker otröstligt i 4 timmar per dygn så orkar man. det lilla livet är så efterlängtat och planerat, så man går och vaggar,tröstar och sjunger och tillslut tystnar det man får ett leende och smälter till en pöl på golvet.
jag och Roger har funderat på hur folk som knappt känner varann eller som bara "råkat" bli gravida klarar påfrestningarna med bebisar. fast statestiken säger ju att de inte gör det. många förhållanden klarar inte det första året. Nu när vi lever i den verkligheten och verkligen vet exakt hur jobbigt det kan vara är jag glad över att Ella varit så efterlängtad och att vi har ett så bra förhållande i grunden. jag tror att "vår" barnlöshet tjejer gör oss och gjorde mig till en bättre mamma och hustru.
nu har jag svamlat nog, hoppas texten blev någorlunda förståerlig:)
Håller givetvis fortfarande tummarna hårt för er! Ska bli underbart att läsa när ni berättar att ni äntligen fått till livets jackpot vilket jag vet att ni alla kommer få. jag accepterar helt enkelt inget annat.
ska lägga in lite nya bilder på min 2månaders gumma. hon har vuxit till sig rejält och väger nu 4,5 kg. hon svara med små läten när man pratar med henne och hon ler och skrattar allt oftare. På nätterna sover hon jämte mamma och därför får mamma sova från 24-07 på morgonen, sen äter hon och somnar ingosad mot mammas kropp i ytterligare 2 timmar:)och som alltid är hon alldeles,alldeles underbar!!!:)
Kramar