Hejsan Svejsan del 2

Tack för ditt -grattis till lägenheten-...
Jag är jätte nöjd..

Är helt knas att man kan känna så där starkt för något. Just det där vi sa om att packa väskan. Helt otroligt! Helt plötsligt så känns det som det är det enda rätta att göra. Jätte konstigt!
Nästan så att man VILL göra det fast ändå inte.

Precis, min mamma är dock väldigt stöttande när det väl gäller.
Men hon vill inte se att det finns något allvar i det utan ska ta så himla lätt på ALLT. Är iofs bara för att vara snäll emot mig. Men det är absolut inte det jag vill höra just nu! Att köper man en hund och sätter på golvet i hemmet så blir man på tjocken direkt..

Jag är verkligen jätte tacksam för att ni finns här! Det känns tryggt och skönt att veta att man ska tassa in här och skriva av sig lite till människor som FÖRSTÅR.

Och vill ta första bästa flyg ner så gör det är du snäll.
Både du och pimpis får komma hit och stötta mig lite. Kommer vara ett nervvrak när jag ska söka hjälp. Vet dock inte hur jag ska göra med Elle då han tycker att det känns för seriöst. Eller ja, jag vet inte vad han tycker förutom att han så extremt gärna vill att vi ska få vårat efterlängtade barn!
Men att ta till burken för honom kommer vara för allvarligt..
Och sen känns det "dumt" att söka hjälp när vi är så unga och jag inte har fast jobb just nu.. Eller ja, återigen så vet jag inte vad jag svamlar om. Vet inte alls vad jag ska göra längre! Förutom att krypa längre ner i mitt så kallade hål! (som jag grävt alldeles själv, med lite hjälp av Elles mamma och moster som gjorde den lite djupare bara)... Men annars vet jag inte.. Just nu känns allt bara förjäkligt!

Fasiken, ska vi tre (barnlösa) ta en tripp till någon härlig Grekisk ö och bara gotta oss ett tag? Vem vet vi kanske blir gravida bara av att sitta där och slappna av??! Behöver inte ens några män.. Perfekt, det är ju så alla andra värkar göra! *ler*

Kram

Det lät verkligen helt suveränt förslaget att resa iväg. Drömmer mig bort till en solig strand och vattnet några meter bort. Där ligger vi i varsin solstol med paraplydrinkar i handen.
HÄRLIGT! Jag kommer absolut bort från vardagen ett tag .

Det verkar som att karlarna känner att det är ett större steg att söka hjälp och att de gärna bara vill att det ska lösa sig själv.
Jag undrar ibland vad som hade blivit, om vi hade fortsatt försöka själva, om inte jag hade fått hjärnsläpp ifjol och sagt att jag inte vill vara ensam längre?! Mycket möjligt för någon måste alltid driva på.
Vi tänkte lite som er att vi har tid på oss och det löser sig när det är tänkt men det var skönt efteråt att känna att det finns uppbackning.
Min karl var också lite nervös inför provlämningen. Det kändes så konstgjort alltihop, så mekaniskt och sterilt men efteråt har han bara tyckt att det var skönt att vi var på gång och att det händer saker istället för att vi fortsatte själv i ovisshet.
Vi var båda jättenervösa och jag darrade ordentligt på rösten när jag ringde läkaren men sköterskan var väldigt vänlig och tillmötesgående och lät väldigt lugnande så det var skönt.

Önskar man kunde knäppa i fingrarna och lösa allt. Jag tyckte allt rullade på så bra innan jag blev besatt av barnlängtan men det var som att någon slog på strömbrytaren i hjärnan...för jag kände aldrig paniken tidigare som flera andra kompisar då inget hänt efter ett år utan vi fortsatte bara tuffa på med vårt...

Det är jätteskönt att ha er här och jag ska försöka hålla tag i de som uppriktigt bryr sig och skaka av mig alla negativa typer i omgivningen. De kan byta med mig ett tag så de får mer förståelse och sluta gissa sig till hur det är.

Nu ska jag gå och äta lite men det ösregnar ute så jag kikar säkert in igen

*Allt har sin tid *

Annars har vi en egen badstrand på vår tomt så ni är välkomna dit också om söderhavet känns för långt borta!
Ni har skrivit så bra och tröstande till varann så jag har inget att tillägga. Vi finns här för varann som sagt och det mest akuta just nu är mitt VUL på onsdag som jag gärna vill ha lite tummar inför!

Kram!

Ja, eller hur. Hade varit underbart att sitta utomlands någonstans och bara -inte tänka- så mycket som man gör nu..
Man blir ju helt knäpp i skallen!

Elle sa ju något roligt(kommer till det efter alla punkter).
Jag sa att i många trådar skriver dem ofta något av följande:

1. byt bostad så blir du gravid
2. slappna av så blir du gravid
3. köp en hund så blir du gravid
4. tänk inte på det så blir du gravid
Eller:
5. åk på semester till något härligt land så blir du gravid

MEN, aldrig har jag hört att man ska använda sin man till att bli gravid.. Det betyder alltså följande:

1. byt bostad så blir du gravid= flytta ifrån din man till en ny och fin, EGEN lägenhet.

2. slappna av så blir du gravid= slappna av mitt i all flyttstress och under tiden som du slappnar av i din nya lya blir du på smällen

3. köp en hund så blir du gravid= köp en vovve och lägg under köksbordet så blir du gravid den natten du går och lägger dig (av att bara äga en hund,behöver inte ens mata den om du inte vill)

4. tänk inte på det så blir du gravid= tänk inte på att du är alldeles ensam, med en hund, i en ny lägenhet med flyttkartonger för då blir du på tjocken under tiden som du packar upp dina vinglas. (helt utan man, men ja, du har ju din hund under köksbordet det ska ju funka)

5. åk på semester till något härligt land så blir du gravid= ta med dina vänninor på en härlig resa med ost och vinprovning så blir du gravid.. (bara av att vara lite längre ner på kartan än vad Sverige ligger)

Nästan aldrig nämner dem något om en man,en snopp eller sex. Hmm visste inte att det var SÅ enkelt att bli på tjocken. Är ju bara att betala resan till Grekland nu då tjejer???

Det Elle sa var att det säkert är så här(varning för snusk):

I Grekland ligger männen nergrävda i sanden med bara ett litet hål för snoppen. Så nu har jag förstått vad dem menar med det där med resa. Elle sa även att man måste ha tur för det gäller att lägga sig på rätt plats så det verkligen ligger någon där under.

Som sagt så har jag räknat ut att man visst behöver en man. Men man ska inte använda SIN EGEN man utan någon som ligger gömd i sanden..

Nej, fy vilken kass humor vi har idag.. Fråga mig inte varför! Men det fick mig att le lite nu i den lite deppiga stunden..
När jag läser det igen fattar jag ju hur löjligt skämt det är men det var sån humor jag orkade skratta åt idag.. *ler*
(kommer förmodligenn inte gå hem här, men nu fick ni se en lite gladare Loyd iaf)

Kram på er!

Jag har sjuk humor själv så den fick mig att le mitt i eländet!
Kul att se dig lite gladare med!
Nu ska jag ta lite te för min onda hals-förkyld också ovanpå allt...

Kram!

Hahaha . Ni är för roliga. Vi håller tummarna på onsdag!

*Allt har sin tid *

Kul att e att du är tillbaks Loyden! Humor är det absolut bästa sättet att hantera deprimerande saker på, tycker jag i vilket fall. Har alltid drivit med nästan allt, blir liksom lättare då.

När jag satt på sjukhuset med Ella en hel vecka hann jag tänka mycket. funderade på när vi skulle få det lite smidigare. ioförsig så beror nog mycket av tyckayndommigsjälvtankarna på trötthet.

uppdatering på gumman här då. hon har börjat vara mer vaken, tittar med sina stora blå och följer saker med blicken. hon har inte lika ont i magen längre,men på kvällarna är det ett par timmars vaggande som gäller. ögonen är fortfarande inflamerade och hon har en fruktansvärd hosta. hon hostar så hon blir lila, tycker så synd om henne. Vi fick ventoline på recept som hjälp, men tycker inte det hjälper, utan gör bara henne darrig,vilket skrämmer mig mer än hostan. hon är givetvis fortfarande världens sötaste;)

tjejer, jag vet att inget annat hjälper mot deppigheten än att få det där efterlängtade barnet, men jag hoppas på att ni inte tappar hoppet. hur länge man försökt tycker jag inte spelar någon som helst roll i den frågan. Dina 3,5 års längtan loyden drabbar ju psyket lika hårt som mina 10år. Ljuset i slutet av den mörka tunneln är ändå att när man ser det där plusset...ojojoj..jag grät glädjetårar i flera dar.Sen följer nio månader av oro för missfall och sen att barnet ska dö i magen. Sen äntligen, förlossning..ajajajaj, barnet på bröstet,ååh mitt underbara vackra barn. sen följer dagar av ständig oro,sömnlöshet,småpanik,irritation på partnern, men allt det där blir något alldeles,alldeles underbart. du har blivit mamma.

till alla där ute som säger att barnlösa inte vet hur det är att vara mamma. Det vet de visst! Det är precis så underbart och jobbigt som de föreställt sig och längtat efter att ha det.

Kram tjejer!! Ni kommer också få barn.Ge aldrig upp.

Tack pirogen! Nu fick du mig att gråta ju! Lilla gumman att hon ska vara så dålig,men honkommer att bli frisk,det är jag säker på. Ventoline fick jag mycket som barn tillsammans med en massa andra astmamediciner och visst blir man skakig,men det är ofarligt. Bara ser otäckt ut.

Kram alla!

Hej pirogen!

Jag blev också väldigt rörd. Eller ja, ska vi tala sanning så grät jag när jag läste det.. Tack för dem vackra orden!

Stackars lillan. Inte roligt att må dåligt.. Och förstår om det är jobbigt för dig och R. Men tänk va härligt att ni äntligen fått eran lilla.. Helt otroligt egentligen! Du längtade i 10 år och nu har du henne i ditt(ert) hem..

Är så glad för er skull! Njut i fulla rullar för snart har lilla Ella blivit stor!

Kul att du kikade in och uppdaterade oss om hur allt går!

Kram

Vad skönt att få uppdatering Pirog. Åh hoppas hon blir frisk snart ! Lilla pyret.
Tar med mig orden du skrev och går och bankar in de i huvudet en stund. Blev så rörd..
Månne om jag går nära chefen....då kanske hon skickar hem mig för att ta tempen .

Har vänt till semestertokan idag...spritter i benen.
Tänk om man kunde sitta ute och sola och dricka en öl på jobbet? På fredag...bara det inte regnar . Nu kom pessimisten igen och viskade på axeln...*knäpper iväg den*. Så!

*Allt har sin tid *