Varför blir unga föräldrar kritiserade??

okej :)

Men du behöver inte ta åt dig, eller ens lyssna.

Om du ska få kritisera, så ska andra få kritisera dig. Ger du dig in i leken får du leken tåla.

Min mamma var 16 med sin första och fick 3 till min ena syster var 17 och fick 3 till min andra var 16 och har fått 2 efter de och vet ni vad dom har de hur bra som helst och dom har verkligen klarat de hur bra som helst, dom har utbildning jobb körkort osv, de finns inget som säger att unga föräldrar skulle vara sämre, MEN jag vet många som blivit mammor som unga som sagt att dom nog gärna hade väntat några år till MEN dom ångrar absolut inte sina barn (förstå de rätt nu)
Så att en del gärna vill påpeka eller kommentera kan faktiskt också vara i välmenning, men jag förstår att en del säkert kritisera på ett negativt sätt med och de e säkerligen skitjobbigt men vissa människor hittar alltid saker på andra att racka ner på, trösta er med att fy fan vilket sorgligt liv dom måste ha...

 Och sen var de inlägg nr 89 skulle man vara en sämre mamma för att man e ute och festar till de ibland?????

Att "äldre" mammor säger att vi unga inte kan något om barn är ju fel, alla kan olika mycket och alla är nybörjare när man väl skaffar barn. Jag anser att du kan skaffa barn när du känner dig redo. mamma är inget man är mamma är något man blir oavsett ålder. Men sen så kan jag förstå när dom säger att man fortfarande är ett barn själv, många har inte "levt" sitt liv ännu. Sprungit på krogen hela helgerna, rest utomlands med sina polare för att supa sig dyngrak på Kos i en hel vecka. Sen är ju frågan vad en ung mamma är? När räknas man som ung? Vissa kanske tycker 25 är ungt att få barn medans jag tycker att du bör ha gått ut gymnasiet och känna dig redo själv. Sen att man kanske inte har samma ekonomi som en 30åring är ju inte så konstigt men det blir ju inte dyrare än vad man själv gör det.

Jag själv är 21 och ska få mitt första barn i oktober och jag skulle nog ränka mig som en halv ung morsa. Jag ahr rest, jag har festat, jag ahr jobbat med både det ena och det andra och jag vet vad jag vill göra med mitt liv. Men det är ju som sagt från person till person när man vill skaffa barn.

Nu blev jag lite nyfiken på det hela. Jag tror nämligen inte alls att en normalt funtad sextonåring är lika bra förälder som en normalt funtad 26 åring. Mognad är en otroligt viktig faktor anser jag, och med handen på hjärtat...hur många tonåringar har ni träffat som är mognare än en vuxen? Även om de finns en klick så kan jag säga att jag då aldrig har träffat någon.
Tänkte jag skulle ordna en omröstning och kolla läget för jag tycker verkligen att det hela är intressant.

Tack så mycket, sköt om dig med

A jooo det är sant , Men jag har redan levt mitt liv som ung , varit med om ganska mkt och varit ute om helgerna , Jag hann nog ´med mkt innan jag blev mamma ... och nej jag skulle inte ha velat åka till kos och supa med vänner !! vad skulle jag fått utav det liksom? Men aja som sagt nu är jag mamma och vissa helger kan man ju skaffa barnvakt och gå på bio elr ut på en krogrunda med killen ändå :)

Liten Björn skrev 2008-06-19 18:21:09 följande:

ja, en vanlig tonåring är inte vidare mogen. men när man blir gravid och bestämmer sig för att behålla barnet så växer man in i rollen, och får växa upp väldigt fort på kort tid. det är få människor som inte mognar fort under de månader man är gravid, oavsett ålder.

så det går inte att jämföra en "vanlig" sextonåring med en vuxen människa. jämför hellre en sextonåring som haft barn i ett års tid, minst, med en 30åring.

Tack nån som förstod mig :)
Visste inte riktigt hur jag skulle formulera det jag skulle skriva till henne men det skulle ha varit typ så som du skrev , hihi :)

Jag känner bara till en tjej som fick barn när hon var 16. Det var en olyckshändelse och graviditeten upptäcktes inte förän i vecka 21.

I vilket fall som helst, barnet är nu 2 och ett halvt, tjejen springer på krogen, åker på semestrar med sina kompisar och dricker sprit, spenderar i princip inga högtider eller helger med sitt barn.
Hon älskar sitt barn självklart, men jag tycker det känns både omoget och oseriöst att beté sig på ett sådant sätt. Dessvärre är det oftast yngre som betér sig såhär.

Nu är jag också ganska ung, 20 år och förälder.

Men det är skillnad på att vara ung och att vara FÖR ung.