• Anonym (ledsen)

    dumpad

    har blivit dumpad efter 10 år för en annan kvinna han bara känt några veckor,fattar inte hur den som står mej närmast i livet kan göra så mot mej?det gör så ont,hur går man vidare???

  • Svar på tråden dumpad
  • Anonym (ledsen)

    tack ni underbara människor för eran omtanke och erat stöd!idag har jag mått bättre!hoppas ni också haft en skaplig dag!kram!

  • Anonym (xXx)

    Anonym (ledsen) skrev 2008-09-04 21:39:13 följande:


    tack ni underbara människor för eran omtanke och erat stöd!idag har jag mått bättre!hoppas ni också haft en skaplig dag!kram!
    Så glad du haft en skaplig dag idag... själv har jag väl inte haft det så skapligt.. men man har sina dagar..
  • Black roses
    Tjosan skrev 2008-09-04 17:41:43 följande:
    MGVad skönt för dig.Grattis till den lille i magen då. :)Min minsta blir 1 år på måndag. Tänk att tiden går så fort.När de är i magen går det så långsamt tycker jag, men när de väl är ute så springer tiden bara iväg.Hoppas du mår bra och så. Jag hade sådan foglossning med den sista att jag inte tror att jag vill göra om det igen. Men man ska aldrig säga aldrig. Än har jag några år på mig. :)Kram
    Tack så mycket...
    Du gör klokt i att aldrig säga aldrig, för jag hörde till de som sa aldrig efter andra barnet, då kom trean... Efter det sa jag att man vet aldrig... Själv blir jag 36 nästa gång, men nu säger jag att detta är kanske inte sista gången heller...

    He he he... Foglossning har jag tyvärr haft på min lott alla graviditeterna, och ja, även denna gången...

    Tiden ja.. Man tycker att det var igår min dotter började skolan, hon är mitt äldsta barn, hon fyllde 17 sista augusti..?? Snacka om att tiden flyger...

    Kraam M G
  • Tjosan

    TS
    Man tackar själv för att du också finns. Som sagt alla har vi våra dåliga dagar. Kram till dig.

    xXx
    Skickar en bunt kramar till dig med. Hoppas det hjälper.

    MG
    Då började du tidigt med barn.
    Min äldsta blir 8 i november och jag är 33.
    Men 3 barn har jag. Och stolt mor. Barn är det bästa jag vet.

  • Tjosan

    Förresten...hur är det med Who knows??

  • Anonym (mamma)

    Min mamma har precis blivit lämand PGA av att min lossaspappa som varit min lossaspappa i säkert 18 år, hittade en ny. Han bledv min lossaspappa när jag var knappt tre år. han har varit fadersfiguren hela mitt liv, jag kallad ehjan inte pappa för att jag träffade min biologiska pappa lite då och då. Nu senaste åren har min mamma mått skit, och min lossaspappa har totalt ignorerat det. Allt slutade med att han hittade en ny kärring, dock så han mamma ochlossapappa flytta in i ett hus mitt i allt, när hon fick reda på detta när hon låg ner på botten i sitt liv så kände hon att hon inte pallade mer och försökte ta livet av sig, 2008 har änsålänge varit de värsta året i mitt liv. han tog sin nya kärring in i huset MAMMA OCH HANS KÖPT TILLSAMMANS!!! och går runt där och tror att hon äger stället, kärring!! åå vad jag hatar henne, han har inte sedan detta häden i april hört av sig en enda jävla gång till varken mig eller min syster.................

    Jävla skit. Hoppas den nya jävla idioten han hittat dör!
    Ursäkta mig, men jag blir så arg. jag är helt förstörd PGA av detta.  Jag kan itne fatta hur det skulle vara och avd med om detta, de räcker att vara dotter till allt, bara de får mi att vilja dö.

  • Tjosan

    Anonym (mamma)

    När du känner som du gör. Tänk på hur din mor känner sig.
    Försök att vara henne till hjälp och stöd. Hon behöver dig just nu.

    Jag förstår hur du känner dig så jag nästan är i samma sits själv. Bara det att han inte vet om han vill gå till sin nya eller stanna.

    Hoppas det löser sig för er.

  • Anonym (mamma)

    Jag visar inte för henne hurjagmår. jag finns där för henne såå mycket, ringer henne varje dag och kolalr så hon ä i lviet, skickar brev och allt, ...

    usch allt är så färskt fortfarande..


    Tjosan skrev 2008-09-04 22:44:24 följande:
    Anonym (mamma)När du känner som du gör. Tänk på hur din mor känner sig. Försök att vara henne till hjälp och stöd. Hon behöver dig just nu. Jag förstår hur du känner dig så jag nästan är i samma sits själv. Bara det att han inte vet om han vill gå till sin nya eller stanna.Hoppas det löser sig för er.
  • lillalillalillamysan

    Hej! Jag har följt er tråd. Jag har precis som ni blivit dumpad. Min pojkvän sedan 7 år har sagt att han inte älskar mig längre. Jag flyttade hem till mina föräldrar och har nu köpt en lägenhet som jag väntar på att få flytta in i.

    Jag mår så sjukt piss. Jag gråter, gråter och gråter. Spelar ingen roll var jag är - tårarna kommer ändå. Har gråtit på NK, på T-centralen och på universitetet. Jag älskar honom verkligen!

    Här hemma gråter jag så att mina föräldrar snart ringer jourhavande präst. Ni vet det är sådan där gråt som är helt bottenlös - som gör att man inte får luft och kräks lite sen.

    Jag saknar honom, älskar honom och kan inte förstå hur hans känslor har dött. Det har alltid varit han som har varit den som varit säker på att vi har varit själsfränder. Varför tog jag inte vara på det bättre?

    Mina föräldrar säger att det kommer bli bättre. Jag ringer mina vänner dygnet runt och även de säger att det kommer bli bättre. Men, just nu känns allt helt enkelt nattsvart Inte så upplyftande för er andra Jag har dock följt Who Knows i tråden - du är helt enkelt kanon!

  • Tjosan

    Jag hyllar också Who knows. Det är en underbar människa. Kom ihåg det.