Förlossningsdepression

Ring vårdcentralen och beskriv ditt ärende. Vill de inte gå med på att ta prover, vänd dig till en annan läkare. Lycka till!

ojvad intressant tdet låter detta med sköldkörteln, tänk om det är den som spökar i vissa fall? för mej själv är det inte så, utan en "ren"depression som i o f sej funnits där i perioder under livet men nu blommat upp för fullt i o m dotterns födelse.
dagen o gårdagen har varit hemska. nej, för jävliga!!! fick igår veta att sambon skulle repa med bandet idag, jag fick veta det för en vecka sedan o skulle ha ordnat så jag slapp vara ensam - men har haft så mkt att tänka på att jag glömde det. så idag var jag ensam, i 2 timmar o 40 min. har fått migrän nu av spänningen...mådde fruktansvärt i morse o igårkväll. kunde inte tänka, knappt andas. låtsades som ingenting för min sambo; ville inte han skulle ställa in repetitionen...så han åkte iväg, jag lyckades väl lura honom.
jag överlevde dock. men nu är jag helt SLUT.

jag igen...är det ingen som har behov av tråden längre? vad härligt isåfall! men jag mår inte bra alls...lilltösen har de senaste 2 v varit vaken från 3-6 på nätterna, sprattlar o stånkar o håller mej vaken. hon somnar vid halv tio på kvällen utan problem i sin egen säng, vaknar vid 3 jag tar henne till vår säng, ammar henne o sen ska hon sova...men icke! hon är vaken! kan inte lägga tillbaka henne i sin egen säng, då blir hon vansinnig. jag orkar inte mer snart...helt slut, fasar för nätterna som förut var min lilla andningspaus.
mår dåligt på alla sätt just nu. var ensam även söndag i 3 1/2 timme, skulle med sambon på löptävling men jag känner mej så deppig o orkeslös att jag stannade hemma. dottern var lugn, jag var stolt att jag klarade det - men så trött efteråt. samma sak igår,var ensam 3 timmar...det är som om bara för att klarar det en gång så förväntas jag klara det igen o igen. o visst, jag klarade det! men jag är så utmattad; så uttråkad på min tillvaro.träffar ingen förutom sambon o mamma o föräldragruppen en gång i v, är hemma med min bebis o gör allt som hör till det livet. jag saknar mitt gamla liv så mycket...saknar friheten, har alltid varit en person som inte tagit ansvar som rest mycket som månat om min frihet: o nu sitter jag här o KAN INTE SMITA IVÄG!!! men gud ska veta att jag tänker varje dag på att försvinna...

Jag har behov... Känner mig så fet, äcklig och värdelös just nu. FAN. Har ingen lust med nått längre...

Hatar min kropp just nu. ALLA andra verkar tappa alla kilon och lite till av att amma. Jag har gått ner 7! Inte ens bebis+fostervatten och moderkaka ju. Hur är det ens möjligt??? Magen e lika stor som när jag va gravid i 9 månaden

Jag mår 7 resor bättre äntligen. Fick diagnosen "amningsdepression"/traumareaktion och min deppighet försvinner i takt med att mjölken sinar. Men visst är vissa dagar tuffare. Vilken omställning det är att bli mamma!!!var ingen som talade om att man KUNDE må så dåligt efter en förlossning ELLER av amning heller för den delen!

Här har du en till som INTE gått ner! magen hänger som en skinnpåse fullspäckad med bristningar, låren dallrar och brösten hänger som två mjölsäckar!
IGÅR började jag träna! orkade knappt nånting..

I min blogg(under förlossningdepression och föräldraskap) har jag skrivit lite om hur det kan va att bli förälder, läs gärna så kommer du än en gång märka att du inte är ensam. Det är sorglig att detta ämne är något vi talar så lite om, att det är så tabu, det skulle göra oss alla gott om vi bara var mer ärliga mot oss själva och andra.

Visst är det så!
Jag har varit totalt ärlig mot alla jag träffar och min familj att jag har mått/mår dåligt nu ibland också men allt mer sällan!
Tror det är viktigt, och jag skäms inte för att berätta för folk som tror att allt är rosaskimrande i början. Det är jättetufft!
Ska på mammaträff så fort de drar igång, jag tänker inte sitta där o ljuga. :) ska bli spännande att se de andras reaktioner.

jaha och nu efter en veckas vämående så rasar jag sakta igen känns det som.. mår inte lika bra längre.. humöret åker berg och dalbana! har varit nere i 3 dagar nu.. usch jag orkar inte med det här mer! Vaffaaaan är det för fel!? må bra en vecka för att sen slängas in i en lessen period igen!

jag känner igen mej...efter de bra dagarna är det som om jag slappnar av, o då slår det till igen o ångesten kommer! fattar inte varför...

kajsa: visst är det jobbigt! började må så bra, sen bara rasar allt.. suck!