Mina två änglar

Jag vet inte alls hur sånt går till men vet att det finns minnessider på ex msngroups, passagen, spray och angelfire.. Finns nog en hel del att välja på..

Lilla älskade emmy. Men jag tror ändå att du var där hos de. De kände din kärlek. ditt hjärta och själ var hos de.

Ja som du säger, det finns ingenting som är värre än att förlora ett barn oavsätt på vilken sätt. Och ingenting ersätter de.Jag såg dig på kalla fakta och jag beundrade dig när du sa att du inte känner hat. Jag vet inte vad jag skulle känna men när jag tänker logisk så skulle man med hat bara skada sig själv. Man skulle bara bli bitter och ond. Och vad hjälper det, man får inte tillbax sina kära änglar.
Många säger att man är stark. Jag brukar svara att man väljer inte att bli stark utan man tvingas till det.
Jag skickar till dig många kramar och jag tänker på er varje dag.
Noura

Åh vad ont det här gör mig.. Ingen av oss kan någonsin förstå det fruktansvärda ni har tvingats gå igenom, men - som någon skrev tidigare - så har vi alla sörjt med er och tänkt på er sedan det otänkbara hände. Jag hoppas att du ska kunna känna en gemenskap med alla här inne och att du ska kunna ventilera alla dina tankar och din sorg. Vi är så många som finns här för just sånt. De allra största kramarna och varmaste tankarna till er från oss.

Jag undrar hur du gör för att orka stiga upp varje dag, för att orka leva? Jag är på väg att förlora ett barn, än så länge lever han, men han är mycket sjuk och mycket skadad. Jag gråter mycket varje dag pga att jag vet att vi kommer att förlora honom.
Vad har du gjort för att orka? För att kunna se possitivt igen?

Du har varit med om det vi föräldrar har som värsta mardröm, inte nog med att dina två dog utan också sättet dom dog på.
Att inte få säga hej då till sina älsklingar och hålla dom i sina armar en sista gång!!
Beklagar verkligen sorgen och jag hoppas att den som gjorde det aldrig någonsin får sin frihet tillbaka.
Många kramar Ilona

På zoomin.se kan du lägga in bilder, filmer och ha en blogg. Du har även en gästbok och kan välja till lite annat om du vill.

Jag har en sida där och jag tycker det är en ganska enkel sida att förstå sig på.

beklagar verkligen att du mist dina små barn... blir så himla rädd att det finns så mycket ondska här i livet...att små oskyldiga barn ska drabbas så....
skickar många kramar Nikolina

Inte nog med all sorg, så var du ju tvungen att vara på rättegången med. Kännde du verkligen inget hat mot denna kvinna? Som förstörde ditt liv och sen säger att det inte var hon... Det måste ha varit väldigt frustrerande.

Du har ju även varit ganska uppvaktad av press från från alla håll och kanter. Hur känns det? Känns det bra att få prata av sig eller är det jobbigt att inte bli lämnad ifred?

Hoppas du inte tar illa upp av mina frågor, det är inte meningen. Jag är bara lite nyfiken. Du behöver absolut inte svara om du inte vill...

Jag stod utanför när rättegången var Fy fan vilken hemsk gärningsman.. Dem sände live utanför tingshuset här i Köping