Mina två änglar

hej emma. jag har följt den här tråden o jag har tittat på tv4anytime på intervjun med dig efter domen. jag kan inte fatta hur du kan vara så otroligt stark.  jag blir så tårögd o ledsen varenda gång jag går in i tråden o när jag tänker på dina fina barn. aldrig har någonting fått mig att bli så känslosam som när detta hände. detta har gripit mig mest av allt som hänt i media någonsin. jag beundrar din styrka att kämpa dig vidare.
denna tråden får mig att bli påmind om hur tacksam jag ska vara för mina egna barn. o inte ta något förgivet längre.

Hur känns det att dina änglar ska få ett syskon? Kanske konstig fråga, men jag har funderat kring det, om det känns som att de "lever vidare" på något sätt i det nya syskonet? Du behöver inte svara om du tycker det är för personligt

Emma!
Det är jobbigt,tårfyllt, smärtsamt och gripande att läsa i tråden. Men åxå vamt och kärleksfullt från alla håll och kanter.
Ditt "nya liv" som du skrev om tidigare; det är en fortsättning på det liv som Max och Saga har lagt grunden för. Och du har rätt att vara ledsen, arg och förtvivlad när du vill och hur länge du vill. Men du har åxå rätt att få känna glädje och lycka igen, utan skuldkänslor!
Max och Saga hade en kort tid här på jorden, men vilka enorma avtryck de hann lämna! Ingen glömmer dem! De har varit här av en anledning, de har berört oss alla på djupet!
Och du Emma, vilken stor människa du är! Det är helt otroligt vad du orkar! Givetvis tror jag och de flesta med mig att du mindes rätt av vad du sett den fruktandvärda kvällen!
En sak ska jag erkänna, när detta hände och den första notisen skrevs så kände jag lite att "om det vore jag så ville jag inte vakna upp igen". Jag gruvade mig varje dag för att den lilla mamman (du)skulle behöva vakna till ett liv utan sina älskade barn! När du vaknade mådde jag fysiskt dåligt av ångesten att veta vad du skulle få veta inom sinom tid! Nu är jag så tacksam över att du överlevde, du har förmedlat så mycket till oss. Jag har genom dig lärt mig leva mer i nuet och se glädje i de små vardagliga händelserna.
Jag tänker på dig och barnen varje dag!

Precis som Prusiluskan så får jag en klump i halsen bara av att titta i denna tråden.

Hur skulle man orka med förlusten av sina barn ? Jag skulle inte klara det ! eller ?

Emma när jag var ute nyss så tänkte jag på Max och Saga, jag tittade på månen och den lös så starkt, jag tänkte direkt att det är dom så får den att lysa så starkt.
Jag tog kort på den men de blev inte så bra tyvärr.

Babushka = ryska dockor = gummor som man gömmer i varandra

Guuuuv vad gulligt det där med krokodilen! Ungar är härliga.

Bubushka = AMMA

Ryska dockan = Matrjojska= docka

sv.wikipedia.org/wiki/Matrjosjka

Vill bara skriva att jag tänker på dig.
Kram från Cecilia

Jag är jätteglad för Nicklas och hans sambos skull. Jag hoppas att det känns bra för dom och att det e deras sätt att gå vidare på. Det känns roligt att Max o saga ska få syskon. För jag själv hadde inte klarat det ju nu... men kanske senare, i framtiden.