emmy840508

Äldre 27 Sep 16:28

4764 svar

Mina två änglar

Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

Länk till Sagas minnessida------
www.tillminneav.se/showPage.php

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

www.tillminneav.se/showPage.php

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
adressen är:
www.maxosaga.blogg.se

elinville

Äldre 18 Oct 23:30

#1400

Jag har funderat och funderat över max och sagas öde och kan inte överhuvudtaget förstå hur en människa kan skada två så små oskyldiga barn. Jag tittar på min dotter som ler åt alla människor hon träffar, tänk att någon skulle göra något sådant hemskt mot henne...det går inte att föreställa sig! Har "hon" överhuvudtaget kunnat ge en förklaring till hur hon kunde ge sig på er? Och framförallt Max och Saga?? Eller hon nekar fortfarande till anklagelserna? Det hela är så grymt! Det gör ont i hela mig när jag tänker mig scenariet, inte bara psykiskt ont utan det gör fysisk ont också att tänka pådet!

Maja 070703

SandraS

Äldre 19 Oct 00:05

#1401

Jag tror att det är ett klokt val att inte kasta sig in i att skaffa fler barn, att först ge tid till att bearbeta det som hänt, minnas Max och Saga.
Jag tror även att när det blir aktuellt med ett syskon så är det viktigt att du innan försöker tänka på hur du skulle reagera om barnet är väldigt likt Max eller Saga, jag tänker just vid födslen att det kanske kan bli jobbigt eller så känns det bara jätte bra att det nyfödda barnet är så likt sitt/sina syskon. Nää, jag vet inte men jag tror att det är viktigt att tänka på sådanna saker när tiden väl är inne för ett syskon.

Jag förstår att du saknar dom så mycket att det gör ont! Jag brukar sakna mina barn som bara den efter en heladag i skolan, och då vet jag juh ändå att jag ska få träffa dom. Jag vet inte hur jag skulle klara av att hantera saknaden av dom om de blev änglabarn, klarar inte änns av tanken på att det skulle kunna hända.
Jag lider så fruktansvärt mycket med dig!

Jag kan förstå hur ont det måste göra, men jag kan aldrig veta efter som jag inte är i din situation.

Sänder en varm kram!

Thessia

Äldre 19 Oct 00:12

#1402

emmy840508 skrev 2008-10-18 22:09:20 följande:

Hej allihoppa! Idag har jag inte gått igenom och läst vad ni skrivit. Men jag ville visa mig här. Vi har haft två middagar här hemma. En för sambons mamma o pappa och en för hans bröder och sambos med barn. I våran lilla lägenhet så får vi inte rum så många åt gången så vi får dela upp det lite. Vi har skaffat oss en lägenhet på 47 kvm. I huset hadde vi 138. Det e lite skillnad. Men det går jättebra. vi behöver inte så stor utrymme nu. Utan något billigt som vi kan äta och sova i. Men det gick att ha fyra vuxna och tre barn på besök samtidigt också. Jag satt med sambons brors dotter på fyra år och spelade lite spel en stund. Det var mysigt, jag kännde efter lite. Men det känndes helt okej. Det e Max och Saga jag saknar... jag saknar dem så det svider i hjärtat. Men den lilla tjejen, var ju hon, inte Max och inte Saga. Utan en helt egen individ. Jag kan inte erkätta dem på nåt sätt. Men jag kan se ljuset som finns kvar här på jorden och de fina minnen jag har tillsammans med mina barn. Jag satt en stund med hennes lillasyster på 3 måndader och kramades en stund. Jag kännde att det var helt okej, jag kommer nog kunna skaffa barn en dag. För det skulle inte vara Max och Saga, utan en ny individ. Jag vill inte göra det idag, o inte snart heller. Nu vill jag minnas och ägna mig åt Max och Sagas minne. Sen kanske... någon gång i framtiden...

ååå Kram på dej gumman

(¯`°?.¸♥ Elias 2oo7o628 ♥¸.?°´¯)

Carpe diem 08

Äldre 19 Oct 00:13

#1403

Hej Emma
Var ett tag sen jag skrev men läser flera gånger varje dag, såg intervjun på tv4 och som vanligt så säger du bara bra saker:)
De syntes i dina ögon hur mkt du älskar dina barn och hur mycket du saknar dom..
Tänker på er varje dag, och jag är som många andra väldigt tacksam för dina kloka ord, tack vare dej är de många föräldrar som uppskattar sina barn mer. Jag trodde inte de var möjligt innan, men nu vet jag. Tänker mycket på att man aldrig vet vad som händer nästa dag, så nu tar jag jag tillvara på varje dag på ett helt annat sätt.
Fick tårar i ögonen när jag läste om Max krokodil och den lilla tjejen.
I tisdags när jag kom hem på kvällen så såg jag att de var fullmåne, då tänkte jag på Max och hans två solar:) Och historien du berätta om förut om Sagas "bläj" är nånting jag aldrig kommer att glömma, de var så otroligt gulligt:)
Kram/Jonna

C r e d o

Äldre 19 Oct 10:51

#1404

Kram igen Emma. Och jag tror inte du behöver vara rädd att någon ska glömma Max och Saga, deras leende har för alltid etsat sig fast och så länge jag lever kommer jag att minnas det som hänt och deras starka mamma.

Miraklet09

Äldre 19 Oct 12:52

#1405

emmy840508 skrev 2008-10-18 22:09:20 följande:

Hej allihoppa! Idag har jag inte gått igenom och läst vad ni skrivit. Men jag ville visa mig här. Vi har haft två middagar här hemma. En för sambons mamma o pappa och en för hans bröder och sambos med barn. I våran lilla lägenhet så får vi inte rum så många åt gången så vi får dela upp det lite. Vi har skaffat oss en lägenhet på 47 kvm. I huset hadde vi 138. Det e lite skillnad. Men det går jättebra. vi behöver inte så stor utrymme nu. Utan något billigt som vi kan äta och sova i. Men det gick att ha fyra vuxna och tre barn på besök samtidigt också. Jag satt med sambons brors dotter på fyra år och spelade lite spel en stund. Det var mysigt, jag kännde efter lite. Men det känndes helt okej. Det e Max och Saga jag saknar... jag saknar dem så det svider i hjärtat. Men den lilla tjejen, var ju hon, inte Max och inte Saga. Utan en helt egen individ. Jag kan inte erkätta dem på nåt sätt. Men jag kan se ljuset som finns kvar här på jorden och de fina minnen jag har tillsammans med mina barn. Jag satt en stund med hennes lillasyster på 3 måndader och kramades en stund. Jag kännde att det var helt okej, jag kommer nog kunna skaffa barn en dag. För det skulle inte vara Max och Saga, utan en ny individ. Jag vill inte göra det idag, o inte snart heller. Nu vill jag minnas och ägna mig åt Max och Sagas minne. Sen kanske... någon gång i framtiden...

Tycker du är en otroligt stark människa och att säga i dessa ord, att du först vill ägna dig åt att minnas dina barn fullt och rakt ut gör nog dig till världens bästa mor...
Helt otroligt att du är sådan stark människa, att du kan umgås med andra barn, precis som du säger, dem är sina egna individer, dem ska inte berövas uppmärksamhet osv, att du ändå i din stora sorg kan skilja¨på allt sånt, helt otroligt alltså..
Vet de ja skriver kan misstolkas ibland ber om ursäkt isåfall...
Hoppas att du mår lite bättre idag och vad mysigt med att bjuda på middag,
det är jagoch min man lite dåliga med, lovat bjuda svärfar med sambon, hehe, men aldrig blivit av :-/ likaså min Mans bror och hans fästmö och deras 2 barn..
men allt blir så krångligt när man har så mycket att göra om dagarnaoch helt slut på helgerna, men ska försöka ta tummarna ur röven snart

kram på dig

E

RebeccaR

Äldre 19 Oct 13:36

#1406

emmy840508 skrev 2008-10-18 22:09:20 följande:

Hej allihoppa! Idag har jag inte gått igenom och läst vad ni skrivit. Men jag ville visa mig här. Vi har haft två middagar här hemma. En för sambons mamma o pappa och en för hans bröder och sambos med barn. I våran lilla lägenhet så får vi inte rum så många åt gången så vi får dela upp det lite. Vi har skaffat oss en lägenhet på 47 kvm. I huset hadde vi 138. Det e lite skillnad. Men det går jättebra. vi behöver inte så stor utrymme nu. Utan något billigt som vi kan äta och sova i. Men det gick att ha fyra vuxna och tre barn på besök samtidigt också. Jag satt med sambons brors dotter på fyra år och spelade lite spel en stund. Det var mysigt, jag kännde efter lite. Men det känndes helt okej. Det e Max och Saga jag saknar... jag saknar dem så det svider i hjärtat. Men den lilla tjejen, var ju hon, inte Max och inte Saga. Utan en helt egen individ. Jag kan inte erkätta dem på nåt sätt. Men jag kan se ljuset som finns kvar här på jorden och de fina minnen jag har tillsammans med mina barn. Jag satt en stund med hennes lillasyster på 3 måndader och kramades en stund. Jag kännde att det var helt okej, jag kommer nog kunna skaffa barn en dag. För det skulle inte vara Max och Saga, utan en ny individ. Jag vill inte göra det idag, o inte snart heller. Nu vill jag minnas och ägna mig åt Max och Sagas minne. Sen kanske... någon gång i framtiden...

*kramar om hårt*

Rebecca med ängeln Aaron och jordebarnet Turid www.famronnquist.se

emmy840508

Äldre 19 Oct 16:08

#1407

MrsArvid skrev 2008-10-17 09:49:50 följande:

Du får mig att bli varm inombords gumman, när du skriver så fina saker Jag läste ditt inlägg redan igår kväll, men då blev jag för rörd för att ens kunna svara så jag var tvungen att vänta tills idag...Åååå vad jag önskar att Max och Saga hade fått vara med här ute, plaska i vatenpölar i skogen och kasta löv på hösten, bada i poolen och jaga Simon på sommaren och göra snöänglar på vintern... Men de är nog med och gör det nu också, fast vi inte ser dom. De gånger Jack hittar på nåt riktigt busigt, som att måla hela sig med mascara eller kliva upp på micropopconrpaket i affärer för att nå glassen,då står nog Saga bredvid och skrattar åt honom och busar med honom. Och nu har Wilma börjat knata runt här hemma, mitt ut på golvet går hon och så lér hon och klappar händerna. Tror du inte det är Max som står på golvet, vid den där punkten som hon fokuserar på att gå till som vi inte kan se, och ropar på henne och berömmer henne när hon kommit fram till honom? Det tror jag De följde nog med er ut hit häromdagen så nu hittar de hit och kan komma hit och busa när de ser att Jack och Wilma har nåt upptåg på gång. Det var säkert Max och Saga som var här och busade med Wilma när hon skrattade åt ingenting och kollade bakåt, precis som du sa.Jag hoppas att det var det, för då vet jag att Jack och Wilma har de bästa skydds-och busänglar som de nånsin kan få! Och gumman, vi kommer aldrig glömma Max och Saga, och vi kommer aldrig sluta krama dig eller nånsin säga åt dig att sluta sörja. För du kommer alltid sörja Max och Saga och det har du också all rätt att göra. Och så fort du vill prata, om dem, det som hände eller bara om allt och inget, så finns jag och vi här för dig. Så fort du känner att du vacklar och är på väg att falla så är vi här, bara ett telefonsamtal bort, och kan komma och stötta dig och ta emot dig i fallet. Så fort du behöver en kram så har vi både en, två och många att ge dig. Och vill du komma iväg och göra något så vet du att jag och alla dina andra vänner mer än gärna gör något, vare sig det är att bada,gå på bio, ha en tjejkväll eller bara ta en fika och prata!Vi är så många som tycker så enormt mycket om dig!

åååå, villket otroligt fint inlägg. Jag tror med att dina barn har två skyddsänglar som inte är långt ifrån deras egen ålder.... Jag hoppas verkligen det...
Jag är så tacksam för att ha vänner som du. Det gör att jag kommer klara detta. Hela vägen. Tack....

emmy840508

Äldre 19 Oct 16:13

#1408

Fortis et liber skrev 2008-10-17 11:00:17 följande:

Hej EmmaUndrar bara hur din sambo mår?Att behöva leva med den bilden e ju inte det lättaste.

Tack för att du frågar. Han mår relativt bra. Vi finns vid varandras sida oftast och jämt. Han e också sjukskriven fortfarande. Vi har våra rädslor båda två. Jag är tex rädd för att öpnna dörren när jag e själv och han att komma hem och öppna dörren.
Synen han fick den dagen pratar han inte mycket om, men alla bearbetar på olika sätt. Så han har nog hittat hans sätt.

emmy840508

Äldre 19 Oct 16:16

#1409

kärålajn skrev 2008-10-17 11:02:35 följande:

Hej Emma!Var ett tag sen jag skrev, men, folk skriver så fina saker till dig så t.o.m jag blir helt paff över hur mkt kärlek svenska folket visar gentemot någon dom aldrig ens träffat.Är inte det ganska otroligt? :)Hoppas också på att när du känner dig stark nog och har lite att göra om dagarna, åker runt i landet och föreläser. Många människor skulle behöva lära sig från dig.Ditt mod, din styrka, att leva dagen fullt ut och att varje dag säga till sina nära och kära hur mkt man älskar dom.Kram

Tack för att du skriver o finns med här.
Ang det du skrev.... jag delar så gärna med mig om jag kan tillföra något. Men hur talar man om detta utan att skapa rädsla för vardagslivet är en fråga jag ofta ställer mig.
Jag skulle bli så glad om jag fick tillfälle att dela med mig och hjälpa någon på något sätt.

Mina två änglar

INNEHÅLL