Mina två änglar

Nu ska jag gå och sova så att jag orkar upp till skolan i morgon.

Hoppas att du får sova gott i natt utan hemska drömmar om "henne"

GOD NATT EMMA (Och alla andra här inne på tråden )

jag har skrivit det förut men känner ändå att jag måste skriva igen.
Du, Emma, är en otroligt stark människa.
Vad skönt att Max och saga fick begravas tillsammans, då kommer de alltid att vara tillsammans.
Jag är säker på att de är hos dig fast du inte ser dem,
jag är inte heller troende men jag tror ändå på ett liv efter döden.
Än en gång, du är en sådan stark fin människa,
och Max och Saga är säkert jätte stolta över att ha en sådan underbar mamma.
Kramar

Ja, godnatt på er. En liten kvällsvisa...

Där i drömmen du ler,visst en ängel du ser
som i glänsande prakt vid din bädd står på vakt
och dig vaggar så tyst,sen ditt öga han kysst
och dig vaggar så tyst, sen ditt öga hon kysst.

(ur: nu i ro slumra in)

Emma!

Så vackert du beskriver hur lilla Max och Saga ligger i sin trygga lilla syskonkista. *gråter*
Underbart för dom att få ha varandra så nära och med sina älsklings kramdjur/docka.
Ibland undrar man ju om det verkligen finns någon Gud däruppe....livet är verkligen så himla orättvist ibland.

Tänk vad glada barnen kommer bli som får Max o Sagas fina kläder!! Verkligen fint gjort av Er.

Tänker så mycket på er hela tiden och önskar att jag kunde lindra smärtan lite...
Hoppas ni får sova gott och att du slipper drömma mardrömmar om "Odjuret".
Ta nu hand om Er så gott det går så kikar jag in här imorgon igen. När jag inte skriver här så finns ni med mig i mina tankar!!

Många styrkekramar
Maria

Många,många varma tankar till dej.....

Kikar in här ofta och läser det du skriver...du skriver så himla fint om dina små änglar, man blir tårögd!
Hoppas du får en bättre natt utan mardrömmar...
Sänder mååånga cyberkramar till dig!

Inatt har jag jobbat & läst hela tråden... Det är med blandade känslor som jag skriver.
Jag kan inte sätta mig in i hur det skulle vara att förlora sina barn...mitt barn finns kvar & det är jag så oändligt tacksam över, ännu mer nu.
Trots att jag inte kan sätta mig in i känslan & sorgen så kan jag ändå känna ett litet fragment av hur det skulle kunna vara. Tårarna rinner & klumpen i halsen gör det svårt att andas. Känslan i magen gör mig nästan illamående. Att läsa din historia berör så oerhört mycket.

Emma, dina barn är ljuvliga!
Tryggheten i deras ögon visar hur älskade dom är - & det visste dom! Tvivla aldrig på det!
Max & Saga finns fortfarande kvar på jorden för dom lever i våra hjärtan men framförallt i ditt! Känn dom hos dig för dom är där - hela tiden...

De varmaste kramar om dig

Detta kanske kommer att räknas som OT, men om graviditet och flygning. Hos de flesta flygbolag får man flyga i stort sett hur nära inpå förlossningen man vill. Några har restriktion från v38 tror jag. Men från v28 behöver man oftast ett läkarintyg som intygar att graviditeten är komplikationsfri. Jag flög till Wales som stamcellskurir i slutet av min graviditet.

Så vackert barnen har det i kistan. Det skär i hjärtat att det ska behöva finnas syskonkistor, men så skönt att det finns ändå. Så att de slipper vara åtskilda. Läste brevet du skrivit. Så klart formulerat. Så rakt på sak. Många andra har skrivit det tidigare och jag fyller bara på. Din styrka är beundransvärd och om jag bara kan vara en tiondel av den mamma du var till dina barn till min son, då kommer vi att ha det bra.

Men "adoptionsbrevet". Det finns inte ord för det. Men det är ju tur i oturen att det är så skruvat som det är med hundsjukdomen och mailet från hennes lägenhet. För det ligger henne ju verkligen i fatet. Och där kan det inte finnas för lite...

Fortsätt att vara så stark som du är Emma. Dina fina änglar kommer att hjälpa dig med det. Fortsätt att lyssna till dem och se deras tecken. För även om jag inte är troende så tror jag på skyddsänglar. Jag har min mormor. Beviset för det har jag i det armband jag fått efter henne och som jag ALLTID kommit tillbaka trots att jag tappat det på de mest konstiga ställen. Jag är säker på att det är hon som ser till att det kommer tillrätta igen. Så tro Emma, för tro kan försätta berg.

Mina varmaste kramar till dig

Man blir mörkrädd när man läser om vad en del männsikor kan hitta på, det är ju tydligt att hissen inte går ända upp hos vissa.

Ja du tappra goda Emma! Jag tänker på dig o barnen varje dag och jag är så oerhört tacksam för allt du delar med dig! Du är så otroligt välformulerad och kan sätta ord på så många saker, Det är så vackert allt du skriver även om det kan kännas sorgset och tårarna rinner så är det trots allt vackert! Sluta aldrig vara du för du är UNIK och det är en ynnest att få dela detta hemska med dig och även alla dessa goda trevliga fina vackra minnen av dina barn! Jag är så glad att du fick vara kvar hos oss men så ledsen för att Max o Saga tagits ifrån dig, jag önskar bara att man kunde göra mer för dig?!

Jag har läst brevet till tyskan ett par gånger och det är så otroligt bra skrivet o välformulerat och man kan ju bara hopas att det finns nån gnutta empati eller sympati hos människan, men man ska väl inte hoppas för mycket?!

Hur jag än tänker så fattar jag inte hur man kan begå en sådan vettlös grym o brutal handling mot nån varken mot 2 små barn eller deras mor!
Jag blir så arg för att hon har fått förstöra så otroligt mycket, men jag kan förstå att du inte hatar för i hat finns ingen mening då är likgiltighet mot hennes person mycket bättre.
Hon borde lobotomeras....
Som du skrev i brevet att vi alla har väl varit olyckligt kära nån gång men vad har du eller dina barn med det att göra?? Man kan ju undra hur stort ego en del har?

Jag vet att genom att du delar med dig här får du mig att bli en bättre mor o människa och den dag du inte är lika rädd längre så skulle du ge dig ut på en kram turné det finns massor av människor som bara vill ge dig en kram!

Emma du är toppen!
Ha en underbar dag!
MEEGA KRAM från Lottis

Tänkte skriva några rader nu igen, är inne varje dag, men kommer inte alltid på något att skriva...

Ditt brev Emma, det var verkligen bra skrivet, jag fick tårar i ögonen när jag läste det, det är jobbigt att läsa om din sorg, men samtidigt så skönt att du får ur dig dina ord. Jag hoppas att de når fram till tyskan.
Läste mormor och idas brev också, vad fint att även dom vill dela med sig av sina minnen av barnen, det känns så bra att läsa om dem.

Vilka underbara bilder på barnen som du lagt upp på minnessidorna! Man kan riktigt se på max hur stolt han är över fjärilsmålningen! Och när han matar ankorna, som du ju berättat om tidigare, det var fint att få en bild till det minnet. Och lilla saga, kortet där hon skrattar fick mig att le, helt underbart söt liten sessa!

Förstår att det var jobbigt att lämna ifrån sig deras saker, vill att du ska veta vilken otroligt fin människa du är, som ger bort sakerna till dem som bäst behöver dem!
Jag tänker på dig, och din familj varje dag, och hoppas att du känner mina kramar om nätterna, I tankarna har jag kramat dig tusentals gånger.

Stor kram