Inlägg från: emmy840508 |Visa alla inlägg
  • emmy840508

    Mina två änglar

    HeartsOnFire skrev 2008-10-12 21:15:11 följande:
    En person som jag inte känner personligen, men vet mycket väl vem det är...hon blev mördad 20 juni 2001 av hennes tränare. Min storasyster gick i samma klass eller iaf samma skola som henne.Nu blev det kanske lite fel att jag skriver om det här i din tråd Emma, men jag hoppas att du inte tar illa upp. Det har med idioterna att göra.
    Du får gärna skriva om dina upplevelser. Jag e så glad att ni vill finnas med och delar detta med mig så jag delar gärna erat liv också. Jag beklagar att du behövde genomgå det fruktasvärda.
  • emmy840508
    Carpe diem 08 skrev 2008-10-12 21:48:15 följande:
    Emma, sitter och läser i denna tråd varje dag flera gånger, jag inspireras av varje ord du skriver, du får mej att värdera alla dessa små stunder på ett helt annat sätt än jag gjort tidigare..förut har de varit "vardag"...tagit dagarna för givna, tack vare dej så inser jag att man inte ska ta dagarna för givet...utan uppskatta alla dagar, alla fina stunder med barnen. Jag har även kommit fram till att jag förut hellre planerade framåt än att leva i nuet, vilket är så otroligt fel. Man vet inte vilken dag som är den sista, med de menar jag inte att man ska leva i skräck ,utan att man ska ta vara på varje dag.Tack Emma för att du fått upp mina ögon. Jag hoppas inte detta inlägg lät konstigt på nått sätt, säg till i så fall så jag får göra ett nytt försök att förklara hur jag menar:) /Jonna

    Det låter inte konstigt alls. Jag e glad att jag lyckats förmedla det. Att människor som du uppskattar dagen istället för att fundera på framtiden hel tiden. Jag har också uppskattat min familj mina vänner och alla andra som jag älskar mycket mer nu, och jag kommer fortsätta göra det så länge jag lever. För jag lever med rädslan att det kanske e sista gången jag säger "jag älskar dig" el "tack för att du finns.


    Tack för att du delar med dig av dina tankar

  • emmy840508
    Humbla skrev 2008-10-12 22:28:01 följande:
    Du är helt otrolig emma! Trots din ofattbart stora förlust av barnen så sprider du glädje och värme omkring dig, tröstar andra och ja.. jag känner mig säker i att säga att du är en fantastisk tjej!Blir så glad att du har din familj som finns där för dig, och dina vänner! Att dom får dig att se ljusglimtarna. En sak jag funderat lite över är hur du hanterar sorgen? Med det menar jag, att du är så stark, men jag är helt övertygad om att du har många tillfällen då du ventilerar dig, är det med familj och vänner, ensam eller skriver du av dig? Varför jag frågar är för att jag själv alltid visar mig stark utåt, men istället skriver eller gråter när jag är ensam. Många kramar från mig till dig!
    Hejsan! tack för dina fina ord. De är också svaret på din fråga.
    Alla, till om med ni som jag inte känner men ändå stöttar mig ger mig styrka. Jag sammlar o sammlar positiva sidor i livet. Det gör att jag orkar.
    Jag pratar med min familj, de ventilerar jag massor med. Jag skriver i min ensamhet el här med er. jag gråter gärna ensam jag med. Så jag går till graven när jag behöver fälla tårar. På nåt sätt har jag hittat ett sätt som funkar för mig. Som jag mår bra av och somn för mig vidare i sorgen. Jag kan inte berätta för någon annan hur de ska sörja, bara råda dom att gå dit hjärtat följer dom.
  • emmy840508
    idaja skrev 2008-10-13 08:05:28 följande:
    Jag vill tro att det var dem så då måste det vara det!Jag såg verkligen inga barn i närheten men ändå hörde jag barnskratt som lät precis som Max och Saga + att det lät som Saga som sa docka med sin fina och mysiga röst. Nästa gång jag går til graven ska jag ta med mig en docka! Den får nog följa med hem igen så den inte blir förstörd. Men bara visa att jag hörde henne (och Max!).
    ååå, villken fin tanke. Visa att du hörde dom. visa att vi förstår dom när de försöker göra sig hörda. Då kanske de fortsätter busa med oss.
  • emmy840508
    Humbla skrev 2008-10-13 13:18:54 följande:
    Sitter och pluggar, men tänkte kika in en snabbis och läsa vad som skrivits. Hoppas att du har en bra dag idag! Kom att tänka på en sak.. är du rädd för att minnas, menar att du stänger av om en minnesbild kommer, eller låter du den visa sig helt? Om du vill och orkar minnas så tänkte jag tipsa om hypnos, en vän som varit med om övergrepp som liten, kunde minnas det under hypnos. Skickar en stor kram till dig och din familj!Blir så glad att veta att din familj och vänner finns så nära dig.
    tack för att du tar dig tid att skriva när du sitter o pluggar. Jag är inte rädd för att minnas, jag minns ju delar av händelsen. Men visst finns det mer att ta fram. Jag har funderat på hypnos. Det är inget som är aktuellt nu. Men jag kanske kommer göra det i framtiden.
    Tack förförslaget.
  • emmy840508
    La mariquita skrev 2008-10-13 17:46:26 följande:
    Jag undrar föresten en sak Emma. Om du vill svara..Känner du inget behov av att fråga henne varför? Varför skulle hon ge sig på barnen?Det känner jag. Det är givetvis lika fel att hon gav sig på dig men barnen! BARNEN! De hade ju ingenting med det hela att göra! Varför skulle hon skada barnen?! Jag fattar det inte.Åh! Nu blir jag så där arg, ledsen och förtvivlad igen. Jag kan inte tänka på detta utan att bli tokig. Så onödigt. Så fel. Det får inte ha hänt.
    Jo, jag har velat fråga henne. Jag skulle så gärna vilja veta vad HON hadde för anledning. Men hon erkänner inte ens att hon vart på våran gata. Hon säger att hon e oskyldig.
    Jag vet att hon gjort det... men jag kan inte dra ur henne ett erkännande.
  • emmy840508
    Humbla skrev 2008-10-13 23:23:40 följande:
    Hittade två dikter på en annan tråd som jag ville förmedla till dig. "Förlorade jag mina barn?Nej,jag fick barn.Mina barn förlorade livetmen de fick min kärlekoch vann mitt hjärta. Men se inte på mig med rädsla!Fråga istället om mina barnprecis som ni nyfiket skulle göraom mina barn ännu levde.""Var inte ledsen lilla mamma jag var tvungen att gå. Den dagen hände det och då orkade inte mitt hjärta slå.Älskade pappa mitt liv blev så kort.Ta hand om varandra när jag flyger bort.Jag vet att ni gråter och det finns ingen tröst.Men lyssna till ert hjärta och ni kan höra min röst.Jag finns inte bland ermen jag finns ändå.Jag hör era böner och älskar er så."
    ååå, vad väldigt fin dikt!!!  det e precis det jag vill säga. Att fråga mig om barnen som om de fanns. De finns ju för mig, innom mig.... Så fråga och fråga, det är skönt att berätta.

    Tack
  • emmy840508

    Hej allihoppa, jag har inte hunnit läsa igenom tråden än. jag har inte setat vad en dator på flera dagar. Men jag kännde att jag måste skriva lite innan jag sätter mig o går igenom allt fint ni skrivit här.
    Domen kom i tisdags, det var enormt skönt. Livstids fängelse och utvisning. Max och Saga fick upprättelse... 
    Vi var på tingsrätten, jag klarade inte av tanken att sitta hemma och vänta på att någon skulle ringa. Jag mina föräldrar och min ena syster åkte iväg. Det var ett enormt mediauppdåd, men det gjorde mig inget, för då fick jag prata om det igen o igen.
    När allt var klart gick vi upp till mitt målsägande biträde och pratade lite. Sen rörde vi oss hemmåt.
    På vägen hem ringde de från tv4 och ville ha med mig i morrgon soffan på onsdagen. Min sambo fyllde år igår, så vi kännde inte att det var någon bra ide. Då frågade de om jag kunnde komma samma kväll istället. Så skulle de banda det. Jag tackade ja och så åkte vi iväg till stockholm.
    Vi stannade på hotell över natten och gjorde lite utflykter på onsdagen när sambon fyllde år. Igår kom vi hem och hadde gäster på middag på fördelsedagen.
    Idag har jag vart till v-ås på hörselkontroll igen. Jag fick två altenativ, antingen hörapparat el operation. Jag har ännu inte valt. Benet i örat e förmodligen trasigt efter smällarna.
    På eftermiddagen har jag bakat bullar igen. Vi ska ha gäster både fredag o lördag.
    Sambon fick förresten en londonresa för att se på mamma mia i present. Ska bli jättespännande. och en upplevelse att vara i London och tänka på något annat nu när vi får chans att vila några veckor.

  • emmy840508
    nudelbumsan skrev 2008-10-14 00:30:06 följande:
    Emma, när jag kramade min son ikväll kom jag & tänka på dej & började gråta. Min son undrade vad jag grät för & berättade vad som hänt dina barn. Han visste redan lite då det pratas mycket om det. Jag sa att han var d bästa som hänt mej & bara ville krama honom hela tiden. Han frågade om du nu hade någon att krama & jag berättade att dina barn var änglar men att man kunde krama dom i tankarna.. Då sa han att om han skulle träffa dej så skulle han åxå krama dej för du behövde ju verkligen den kramen nu=) så jag skickar min sons kram till dej=)*kram från Theodor 5 år* =)
    åååå, så himmla fint av honom. villken godhjärtad son du har! hälsa honom o tacka från mig. Säg också att om han kramar mig i tanken (för man kan krama okända människor i tanken med) ås kramar jag tillbaka. Tack för att ni tar tillvara på varandra.
  • emmy840508
    mojsegojs skrev 2008-10-14 09:17:30 följande:
    glömde!!EMMA vill berätta för dig vad Neo sa sist vi var nere vid graven!han frågade om max verkligen låg där och jag svarade att hans armar och ben gjorde det men hans ande flyger runt och leker i himlen.. efter en stund sa han: mamma mamma jag tror max vinkade ner och skratta för solen började lysa!då började jag och gråta men det stämmer ju var allt jag kunde säga!kommer du ihåg på kalaset hos moa när saga red på hästen? det minnet kommer jag aldrig att glömma hur glad hon var då!kram på dig ville bara dela med mig!tänker på din och nicklas familjer idag!kram jannice

    ååå, vad fin Neo är. berätta att jag också brukar se Max vinka.


    Jag minns kalaset jätteväl. Vi hadde det jättemysigt. Jag minns Saga när hon red på hästen och när hon och jag dansade när vi hadde dansleken. Det var så otroligt mysigt.


    Ta hand om er o hela familjen.

Svar på tråden Mina två änglar