• emmy840508

    Mina två änglar

    Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
    Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
    Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
    Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
    Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

    Länk till Sagas minnessida------
    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
    Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
    Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
    Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
    adressen är:
    www.maxosaga.blogg.se

  • Svar på tråden Mina två änglar
  • Fre

    Tände ett ljus för Max och Saga igår, jag som många andra. Det är många som känner sorg för det som hänt dig, även sådana som varken kände dig eller dina barn. Jag tror att många greps av tragedin just för att ni var en vanlig ung familj med fina små barn och hela livet framför er. Jag har två barn själv och det går inte ens att tänka sig ett liv utan dem. Dina barn lever kvar i minnet hos dig, din familj, dina vänner och faktiskt många för dig helt okända människor. Hoppas att du blir hjälpt av att skriva av dig och hoppas att din sorg och saknad efter dina barn blir något litet lättare att bära så småningom.

  • SBoren

    Hej Emma!

    Finns inga ord som räcker till va ni vart med om. Nån berövat era barn... Finns inte tillräckligt med ord...
    Gör så ont att förlora sitt/sina barn...
    Ta hand om er!
    Jag hoppas ni finner styrka i era barns minnen. Dina beskrivningar av din barn är så underbara. Så härliga barn. Så glada...
    Men varför?
    Tänker på er!
    All kraft till er.

    Kram Sofie

  • spallen

    Vet ientligen inte vad jag ska skriva....men jag känner så starkt för dig och jag tycker så fruktansvärt synd om dig, du har fått uppleva nåt så fruktansvärt, så att man tror att det är en dålig skräck-film!!!!

    Jag hoppas iallafall att du mår bra under omständigheterna och att den skyldiga får brinna i helvetet!!!!!!!!!!!!!!

    Starka ord kanske fast det är så jag känner, kram

  • Zocute

    Hej igen Emma,
    Jag skrev tidigare idag o när jag var på väg hem så kom jag tänka på en dikt jag läste när min nära vän gått bort i cancer, 30 år gammal :(
    Jag vill dela med mig av denna dikt, som är skriven av en här på FL. Jag frågade henne då, om jag fick ha den i min pres, för allmän beskådning. Det fick jag, och eftersom vem som helst kan läsa den där så vill jag dela med den till dig också.
    Denna dikt är oerhört fin och stark o hjälpte mig i mitt sorgearbete. Jag vet att det är mycket närmare att mista sina barn och jag hoppas verkligen den ger dig något positivt!

    Många kramar till dig Emma...

    *¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤

    Minns mig

    Nyss var jag här mitt ibland er
    jag tänkte, jag gjorde, jag fanns liksom ni.
    Nyss var vi nära vi stod mitt i livet
    jag kände hunger och törst, var varm inuti.

    Nyss blev jag kallad min stund var över,
    ingen vet vad jag kände och hur det ska bli.
    Nyss gick jag över till landet med evig frid,
    jag väntar med kärlek för hit kommer även ni.

    Nyss blev jag verklig och synlig för många,
    när döden hämtar väcks minnen till liv.
    Nyss fick någon en sorg att bära,
    andras ord och tankar ger nytt perspektiv.

    Nyss, när var det? Tiden är aldrig stilla
    så glöm inte leva den tid du har kvar.
    Nyss är passerat, du lever i nuet så torka tåren
    och minns mig för den jag var.

    *¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤*¤

  • doriah

    Jag beklagar så mycket. Det är omöjligt att sätta sig in i den sorg du måste känna, jag kan bara säga att jag önskar att du aldrig behövt gå igenom den.


    Fia ღ Elsa & lillfrö bf 26/11
  • emmy840508

    Idag har jag vart hos psykologen. Först visste jag inte vad jag gjorde där. Alla sa åt mig att jag borde besöka an psykolog, men jag kännde inte direkt att jag behövde. Men nu, nu vet jag har jag ska utnyttja denna stund tillsammans med henne. Det känndes skönt när jag gick därifrån.

    När jag vart där åkte jag o sambon till magazinet där vi har alla våra saker.
    Jag gick igenom barnens leksaker. Jag kunnde intr släppa Max fina krokodil. Den som han altid hadde med sig till dagis för att sova med.
    Jag hittade även sagas spjälskydd till sängen. Och när jag rotade i en påse så gick en leksak igång med en sång som både Max och Saga dansade till. Både jag och sambon stelnande till. Jag väntade en stund, drog efter andan och satte igång den igen. Denna gången log jag. Jag såg barnen dansa tillsammans på vardagsrumsgolvet.

  • SandraS
    emmy840508 skrev 2008-10-09 19:52:04 följande:
    Idag har jag vart hos psykologen. Först visste jag inte vad jag gjorde där. Alla sa åt mig att jag borde besöka an psykolog, men jag kännde inte direkt att jag behövde. Men nu, nu vet jag har jag ska utnyttja denna stund tillsammans med henne. Det känndes skönt när jag gick därifrån.När jag vart där åkte jag o sambon till magazinet där vi har alla våra saker.Jag gick igenom barnens leksaker. Jag kunnde intr släppa Max fina krokodil. Den som han altid hadde med sig till dagis för att sova med.Jag hittade även sagas spjälskydd till sängen. Och när jag rotade i en påse så gick en leksak igång med en sång som både Max och Saga dansade till. Både jag och sambon stelnande till. Jag väntade en stund, drog efter andan och satte igång den igen. Denna gången log jag. Jag såg barnen dansa tillsammans på vardagsrumsgolvet.
    Det måste väckt många känslor att gå igenom barnens leksaker.
    Kan inte föräställa mig hur jobbigt det måste vara, samtidigt som det säkert väcker många fina minnen.
  • SBoren

    Bra att det kändes bra att gå till psykologen. tror man behöver det...

    Kära du... Tårarna rinner för dina barn men ändå ett leende...

  • grodanboll85
    idaja skrev 2008-10-09 07:06:26 följande:
    Svar på #693Hej. Nej, eftersom jag inte kommer in på din sida här på familjeliv så kan jag inte säga om jag vet vem du är eller inte. Tack, det värmer att veta att så många tänker på oss.
    lägger till dej så kanske du känner igen mej gick i sp3B iaf kram
  • Zocute
    emmy840508 skrev 2008-10-09 19:52:04 följande:
    Idag har jag vart hos psykologen. Först visste jag inte vad jag gjorde där. Alla sa åt mig att jag borde besöka an psykolog, men jag kännde inte direkt att jag behövde. Men nu, nu vet jag har jag ska utnyttja denna stund tillsammans med henne. Det känndes skönt när jag gick därifrån.När jag vart där åkte jag o sambon till magazinet där vi har alla våra saker.Jag gick igenom barnens leksaker. Jag kunnde intr släppa Max fina krokodil. Den som han altid hadde med sig till dagis för att sova med.Jag hittade även sagas spjälskydd till sängen. Och när jag rotade i en påse så gick en leksak igång med en sång som både Max och Saga dansade till. Både jag och sambon stelnande till. Jag väntade en stund, drog efter andan och satte igång den igen. Denna gången log jag. Jag såg barnen dansa tillsammans på vardagsrumsgolvet.
    Ååh vilka känslor som måste svälla upp när en sådan välbekant låt går igång från en leksak...
    Kram igen lilla gumman..
Svar på tråden Mina två änglar