• emmy840508

    Mina två änglar

    Jag är en änglamamma till två små sen ett halvår tillbaka. Jag upplevde något som man tror bara finns i mardrömmar, mina barn blev berövade livet. Min snart fyraårige pojke och hans snart 2 åriga syster.
    Jag tänker använda denna sida för att skriva av mig mina tankar och funderingar. Om det är någon som tar illa upp så snälla säg till, jag e inte ute efter att röra upp några känslor.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-30 17:58
    Jag har tänkt på en sak ganska länge. Jag har aldrig vart troende. Alldrig trott på gud o vart ganska skeptisk till ett liv efter döden. Men efter detta....
    Jag e foirtfarande inte troende. Men, jag vill tro, att det händer nåt efter döden. Jag vill tro att Max o Saga har det bra idag, att de är tillsammans, att de inte minns det som hände, att de inte saknar mig, för att de delar livet med mig fortfarande. Jag vill tro det, o då tror jag på det. Jag tror inte att gud finns. Men jag måste tro att mina änglar är just änglar o har det bra idag. Lika bra som de hadde innan denna fruktansvärda händelse.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:46
    Länk till Max minnessida------www.tillminneav.se/showPage.php

    Länk till Sagas minnessida------
    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-08 16:47
    Vet inte riktigt varför Max sida inte gick att länka till men gör ett nytt försök.

    www.tillminneav.se/showPage.php

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-10-28 21:56
    Nu har jag skapat en blogg med urklipp från denna tråd. Endast det jag skrivit.
    Så den som vill läsa vad jag delat med mig av här kan gå in där, så ni slipper sitta och gå igeonom hela tråden. Jag rekomenderar däremot att gå in i tråden också. Det e fruktansvärt fina svar och reflektioner här.
    adressen är:
    www.maxosaga.blogg.se

  • Svar på tråden Mina två änglar
  • La mariquita

    Jag blir så ledsen. Jag kan inte låta bli att gråta.

    Igen. Jag önskar dig och din familj all möjlig lycka. Det går inte att sätta ord på hur mycket du berör med din styrka.

  • mamma till pyret

    Det gör ont, och jag vill skrika och gråta...
    Jag kommer aldrig kunna förlåta...

    Det du gjorde mot oss, det du tog ifrån mig...
    Jag känner stor förakt gentemot dig...

    Du är inte värd denna uppmärksamhet...
    Men tro mig, du kommer få leva i ensamhet..

    Jag kommer kämpa, och vara stark...
    Ända tills den dagen jag lämnar denna mark...

    Tills den dagen jag far, för att mina änglar återse...
    Ända fram tills den dagen, kommer alla få se...

    Den starka kvinna jag är!

    (skriven av Ninnie till Emma)

  • cornelia74

    Mina tankar har ofta varit hos dig de senaste månaderna, liksom större delen av Svenska befolkningen kan jag tro. Hela landet stannar av när något så fruktansvärt inträffar. Man tappar liksom greppet om tillvaron och tilltron till mänskligheten.
    Det känns ändå fint att läsa dina ord och se att du på något sätt klarar dig igenom det som måste kännas totalt övermäktigt. Steg för steg. Dag för dag. Och att Max och Saga följer dig vart du går. För alltid.
    Varm kram till dig och de dina.

  • JohannaMatt

    Nyss höll jag ett barn i min famn
    Mitt barn
    Värmen av dess tyngd gjorde mig varm
    Av mitt barn
    Men ödet ville något annat
    Med mitt barn
    Plötsligt hade tiden stannat
    För mitt barn
    Himlen hämtade tillbaka
    Min ängel
    Över oss kommer han alltid vaka
    Min ängel
    Jag har hört skratten, sett en vind
    Av min ängel
    Inatt kysste han min kind
    Min ängel

  • Indiansommar

    Har nu läst tråden, tårarna har sprutat. Jag kan inte med ord beskriva hur stark jag tycker att du är. Du är en fantastisk kvinna! Någon ville nominera dig till årets kvinna och jag lägger gärna första rösten på dig!! Jag minns så tydligt när jag läste tidningarna när dom anklagade barnens far för dådet. Vilken chock det måste varit för honom att bli bortförd av polisen för att anklagas för mord på sina älsklingar. Hur hämtar man sig från sånt? Visste han innan polisen kom att barnen var mördade, eller fick han veta det först när dom hämtade honom? Jag minns också intervjuer med din pappa, en fantastisk man! Har du ärft din styrka från honom? Förstår inte att han orkade stå upp och ge dessa intervjuer. Och din sambo, komma hem och hitta dig och barnen vilken chock!
    Vilken bra idé med lapptäcket!
    Jag har förstått av det som skrivits här att hela din familj, era vänner och alla runt om er har varit ett otroligt stöd för er en stor styrke kram till dig, din sambo, barnens far och din familj från mig.

  • Tussan66

    Hejsan Emma!

    Har följt er kamp hela vägen, DU gör ett underbart jobb att orka med o jag hoppas ni snart får ro med allt!!

    Vi kan bara hoppas att "hon" aldrig mera kommer ut så DU/NI får eran RO fr evigt...

    Dina barn var väldigt goa o mysiga, inte för att jag träffat er el barnen, men av allt jag läst..

    Önskar er all lycka o välmående i era liv, även om det är tungt o svart..

    Kram Tussan66
    (är själv 2 barns mamma till tonåringar)

  • Prusiluskan

    Emma,
    Så fint att du startat denna tråden, det är så många som sörjer med er och här får en chans att uttrycka sitt stöd- Jag är en av dem.
    Du är en otrolig människa! Så modig och stark du har varit hela vägen!
    Dina vackra barn, Saga och Max ska vi alltid minnas!

  • JohannaMatt

    Brukar ju önska gonatt här och så även denna gång. Gonatt alla härinne, gonatt Emma och gonatt alla fina änglar i himlen. Sov sött.

Svar på tråden Mina två änglar